Tiden läker alla sår..
Tänk, det är ett helt år sedan hela min tillvaro brakade ihop och livet förändrades i sina grundvalar.
Trots att jag separerat och skilt mig tidigare så var jag denna gång inte förberedd alls på vad som komma skulle..
Vi hade inte grälat en enda gång, inte bråkat, varit oense..
Därför var det så himla svårt att ta in, att vi inte skulle leva resten av livet tillsammans…
men självklart förstod jag så småningom, när jag haft tid att reflektera, att inte allt stått rätt till, att den ömsesidiga kärleken inte längre funnits där, jag hade bara inte velat se tecknen.
I början var allt kaos, jag ville bort, flytta, direkt, nu, ta mig härifrån, panik…
Tack o lov hamnade jag rätt, helt rätt…
Jag stortrivs i min lilla lya och jag gillar att rå om mig själv.
Jag sörjer fortfarande att min dröm inte gick i uppfyllelse, kärleken är nog evig, men objekten verkar skifta…
Nu andas jag bara, och konstaterar att det inte blev så tokigt ändå..
Jag kanske inte har den största vänkretsen, men förutom dem jag träffar och umgås med så har jag alla er nätvänner.
Det må vara klyschigt att säga att ni är mina riktiga vänner, men det är ju verkligen så, jag får omtanke, vänliga ord, snälla kommentarer, uppskattning för den jag är, vareviga dag!
Tack för att ni finns!
Kantstött halvt antik, ringrostig finska som bott i Sverige mer än halva livet, före detta bankkamrer, krögare, hamburgervändare, lucknucka, numera skogsmulle som håller grytan puttrande, gärna med svamp och annat ätligt ur naturens skafferi, matte till hund och dammråttor, mamma, mormor, gammelfarmor/mormor
åsa
Ja, med tiden så bleknar sorgen och läker sår…
DU är en värdefull vän för mig, det hoppas jag att du förstår, fast vi bara setts en gång men har ju haft kontakt via nätet i många år :thumbsup:
Ha dé!/Kram
Herr Nilssons Fru
Så är de nog ibland, att man inte ser. Skönt ändå att du fått ordning på den där biten “kärlek”. att de inte känns helt nattsvart längre.
Tack för du finns Paula, du är en redigt go vän sedan många många år tillbaka, ja du är nog min allra älsta bloggvän som fortfarande bloggar, många från den tiden har lagt tangenterna på bloggen åt sidan.
Kramiz Kramiz :the:
Tellervo
Hej Paula! Jag är en annan finnkäring som brukar läsa din blogg. Den har hamnat bland ´de utvalda´, dvs. välskrivna eller annars intressanta bloggar som jag valt att följa. Jag är nog lite grand en ensamvarg och har inte så stort behov av vänner, åtminstone inga ytliga… Därför är det skönt att ha denna typ av ´låtsasvänner´, (bara att spola om man tröttnar). Skönt att du ser positivt på din tillvaro trots motgångar. Själv är jag inne på mitt sista år innan jag blir ´fritidsmiljonär´. Ser framemot detta med skräckblandad förtjusning!
Astrid
Har det gått ett år redan
Ja jag kan hålla med dig om vänner för de jag lärt känna via nätet och sedan träffat på riktigt har jag tyckt om
Ibland brukar jag tänka så tokigt
Att det kanske är somi himlen inga kroppar utan själar som har en dialog
Men det är klart då blir inga ord skrivna så jag får nog tänka om
Pernilla
Tänk att det oftast löser sig. På ena eller andra sättet.
Skönt att du trivs med din tillvaro. Det är väl ändå det som är viktigast. Sen kan ju allt ändras igen. Men det som är bra just nu är väl ändå det bästa.
Du, han heter Pär ovh hunden är en Irländs Terrier. Inte så ovanlig men inte heller någon vanlig ras.
/P
Mia
Älskade Paula, så klok du är….Jag ska inte säga att du är stark, det är jobbigt att höra sånt, åtminstone tycker jag det….men man växer med alla motgångar även om man inte tror det när man står mitt i skiten! Jag är så glad för din skull, att du kommit till den insikten som du har, kram goaste, finaste du! :love: :love:
Eva-Lena Norgren
Det här inlägget fick mig att gråta, och jag är inte lättrörd. Det känns så d-t att det blev då här för dig???? men du är ju stark som en oxe, och fixar det mesta, skönt också att ni inte är ovänner, men ändå…KRAM??????
Eva-Lena Norgren
Men gud så tokigt allt blev: Alla frågetecken skulle varit hjärtan=lovebombing. Och jag anser att vara stark är bra, jag är en STOR (i fler bemärkelser) fan av dig och det vackra du delar med dig av till oss trogna läsare/tittare av fin blogg. KRAM igen!
ejmis
:love:
TT
Ja, vem kan vara beredd på vad livet ska ge och ta… och oftast förstår man långt efteråt vad tanken var med händelser. Du är himla strong och jag förstår så väl att du hamnat rätt! Kram!!
<3
E V A
Livsboksbladen innehåller en hel del kapitel.
Gott, att du hamnat rätt nu Paula, för det tror jag gör
att tiden efteråt kan forma en mer läkande distans…
STOR KRAM
Nilla
Så skönt att höra Paula. Tänk att det har gått ett helt år. Och ett helt år har snart gått sen min fina pappa somnade in. Saknaden finns ju fortfarande, men det är lättare nu. Det där med ett sorgeår…det stämmer bra. Man behöver den tiden, vilken sorts sorg man än har.
Kram på dig fina Paula
"LillaSyster"
Tack för att Du finns! :love:
Du delar ju också med dig av varma fina ord.
Jag blir lika glad varje gång du tittar in hos mig. :thumbsup:
Visst hamnade du rätt trots det tråkiga som hände,
men livet går vidare, viktigast är att du mår bra och
trivs med ditt liv.
(Och skönt att ni faktiskt kan prata med varandra och
hjälpa varandra då det behövs)
Ha en skön kväll fina Paula!
Kram
Nette Cecilia
:thumbsup: Tänk vad tiden gör med oss människor , till det bättre och till det sämre så det gäller att ta var på lalla minuter ,kram Nette :love:
Kicki
Vii har ju redan “pratat” om detta. Men det är trösterikt att du hittade din fina plats att bo på och att ditt liv trots allt verkar knalla på i ganska jämn lunk. Svackor har vi alla, men du verkar vara specialist på att ta dig ur dom <3
Kramen
Raija
Nog har du haft ett omtumlande år och riktigt besvärligt ibland. Men du har visat dig vara riktigt stark och lyckats hålla dig på gott humör nästan hela tiden ändå. Det som också är så fint med dig, är att du har en positiv livssyn, vilket får oss “bloggvänner” att vilja återkomma hit och följa din fina blogg. Nog känns det som om man blir vänner nästan på riktigt, när man följer varandra under några år.
TjockMorsan
Ett år kan både vara långt och kort, beroende från vilken vinkel man ser det ifrån. Tiden läker alla sår brukar man ju säga, men hur lång den tiden är kan ju variera beroende på sårets storlek. Vi har ju följt varandra i en del år (har tappat räkningen) i både med och motgång och jag är glad att du trots dina törnar känner dig rätt nöjd och tillfreds med din nya tillvaro, nu när ett år gått. :thumbsup:
Själv har jag ju inte lyckats lärt känna någon som jag vill kalla min vän i den här lilla småstad som jag nu bott i över 6 år och vännerna från förr hör jag sällan eller aldrig ifrån numera, inte ens på FB. De som kommenterar med tröstande ord när det behövs eller delar min glädje är främst mina nätvänner och alla ni är guld värda, även om ni är utspridda över vårat avlånga land och oavsett om jag träffat er på riktigt eller inte. Och dig Paula, räknar jag till en av mina bästa nätvänner. Jag har ju många gånger funderat på att sluta blogga, men det som håller mig tillbaka är att jag inte vill tappa kontakten med mina bloggvänner.
Jag önskar av hela mitt hjärta att det här året kommer bjuda dig på mera lycka och glädje än 2014 gjort. Sänder över en hel drös av virtuella bamse kramisar! :love:
Malin
Här bjuder du på många kloka och tänkvärda ord och citat. Ja du har verkligen haft det tufft min vän :hide: Det ger mig en tankeställare att sluta ta saker för givet. Känns bra att du trivs i din lya och att du blir starkare för var dag som går.
Jag ser mig ialla fall som din vän! Många kramar Malin