Våra jyckar slåss!
Våra jyckar,
dvs. Larissa som blir tio och
Loppan som blir fem
har varit såta vänner genom åren. Dom är mycket olika, men har inte haft några problem med att umgås!.
Den enda malören har varit när vi var dumma nog att kasta pinnar och bollar!
Då rök dom ihop så stickor o strån yrde! Loppan som är en rådjurshund väcktes till alla sina jaktinstinkter, jagade både pinnar och Larissa, som hon nafsade i hasorna! Till sist blev Larissa förbannad, morrade till ordentligt o bet Loppan i nacken.
Resultatet blev ett hål från hörntanden i Loppans långa öra, lite blodvite men inget mer.
Detta hände för flera år sedan, och vi slutade omedelbart att kasta bollar och annat när bägge jyckarna var med.
Men…
i morse när vi vaknade låg jyckarna i var sin sida av sängen…plötsligt rör dom sig, morrar från djupet av magen, och börjar nafsa efter varandra!
I sängen!
Vi lyckades sära på dem och allt var åter frid och fröjd, trodde vi…
Senare på dagen följde Larissa och Maxi med våra ungdomar på bypromenad.
Loppan var hemma, och när ungdomarna kom tillbaka låg Loppan bredvid mig i soffan och myste. När ytterdörren öppnas morrar Loppan, ställer sig upp i soffan och in kommer Larissa rusande och ska hälsa på matte.
Då blev det slagsmål igen! Bägge morrade allt dom orkade och satte käkarna i varandra!
Det tog en bra stund för Hasse att sära på dem, bägge är starka som oxar!
Resultatet denna gång var att Larissa gjorde illa ena framtassen, troligen slant hon ner från soffan till golvet och stukade vristen…
Vad är det som pågår??? Vi fattar ingenting!
Larissa som är äldst är ju flockledare (näst efter mig o Hasse förstås!) och Loppan har alltid accepterat det.
Slagsmålen verkar ha uppkommit helt oprovocerat.
Kan det vara så att Loppan försöker ta över ledarrollen för hon känner att Larissa börjar bli gammal och skröplig?
Efter bråket har det varit väldigt lugnt i pörtet, men stämningen känns krystad på något sätt, jyckarna är alerta och går försiktigt om varandra i stora cirklar.
Något ligger i luften, vet bara inte vad! Och inte heller hur vi ska agera.
Kanske bäst att ringa Barbro Börjesson på SVT, haha!
Någon som har flera hundar och har varit med om något liknande?
Kantstött halvt antik, ringrostig finska som bott i Sverige mer än halva livet, före detta bankkamrer, krögare, hamburgervändare, lucknucka, numera skogsmulle som håller grytan puttrande, gärna med svamp och annat ätligt ur naturens skafferi, matte till hund och dammråttor, mamma, mormor, gammelfarmor/mormor
leila
Hej, ja du, vad svårt. Men visst kan det vara så att femåringen försöker ta över. Så är det hos många andra djurarter. De märker liksom när ledaren börjar bli gammal och då försöker de ta över. Ni får vänta och se, oftast så reder hundarna ut det själva, utan att vi lägger oss i men det är ju inte lätt att stå och se på när de slåss. Kankse händer det inte igen, vi får hoppas det. Kramis leila
Gunvor
Men vad har det flugit i era hundar. Dt kanske är så som du säger att det handlar om ledarskapet.Hoppas dom löser det själva.Det är synd att det ska behöva bli så.
Ha det gott i pörtet!
Doris
Nej men så tråkigt, det första som slog mig var att de kanske har blivit lite förvirrade i sina “roller” efter att ni var hundpassare häromdagen … Hoppas att de lugnar sig med tiden.
Sköt om dig!
Kramar, Doris
saija
Hmmm, knasigt, men säkert som du säger, Loppan vill nog ta över ledarrollen lite. Hur tar vår lilla Maxi det hela?
Är ledig idag, Jonas åkte till Sthlm tidigt imorse… Nu är Benjamins rum klart, bara Paulinas kvar som ska städas. Puh, kommer nog ta halva dan.
Puzzpuzz
mariannE
Vågar mej inte på någon analys här ! Har inte någon erfarenhet av flera hundar samtidigt … Men har ju hört om hundar som blivit sjuka och plötsligt ändrat hela sitt ‘temprament’ … Men då brukar det ju röra sej om att dom går på människor … Tobbe blev hundbiten när han var Hmmm 9 tror jag … av en Golden som vanligtvis var en snäll barnkär och lydig hund , men som plötsligt fick ‘fnatt’ och bet honom illa i armen … Det visade sej sen att hunden fått en svåratrad tumör och måst avlivas …
Säg till Loppan att hon blir skickad till ‘hon den där vid Åsunden’ om hon inte skärper sej HAHAHAHAHA
/M
Anki
Hummm…de kanske är så att:
Hundar är som människor de måste helt enkelt (förr eller senare) kaxa lite mot varandra och så till slut bli ovänner en stund. Hörde du möjligen vad de diskuterade i morret?? *ler*.
PS hoppas de ordnar sig o blir ordning i ledet igen.
Kram Anki
Pia (Pimli)
Trist när de inte håller sams. Det har alldeles säkert med rollfördelningen att göra. Kanske för att Larissa är gammal, kanske för att ni haft andra hundar boende hos er och det kan ha rört till det hela. Det är obehagligt när man inte riktigt vet om man vågar lämna dem ensamma. Jag hoppas att det reder ut sig av sig självt. Ofta gör det ju det.
Håller med dig om det där med långa transporter av varor. Verkar helknasigt att frakta sånt som vi egentligen inte skulle behöva frakta. Och visst är det otäckt att inse att det är billigare att transportera långt för att nå den billiga arbetskraften än att låta arbetskraft på nära håll göra jobbet. Ruggigt!
/Kram
"Ninni"
Ja nog kan det vara så att det är ledarbyte på gång.
Mina katter slåss också nu. Det är Panter som hela tiden stått lägst i rang som försöker ta över ledarrollen från Mecko. Meckor är inte hemma så ofta nu för han har börjat vara hos mina föräldrar, som också bor på området, mer och mer. Jag vet inte om det är det som ger Panter modet att sätta sig upp mot brorsan. Men det är jobbigt att ha kattslagsmål, tycker jag och kan ju tänka mig att det inte är nåt bättre med hundar som slåss.
Jag myser av en bonusdag i Järvsö. Ena bromsen bak på bilen låste sig så det blev inget åka hem idag. Inte är jag ledsen för det inte. 🙂
Kram på dig i vintervädret. Vi har -6º och snöväder här.
Kicki
Oj, så tråkigt med hundarna.
Jag har varit med om det själv, även att det gått så illa att jag fått omplacera den ena.
Rent generellt tror jag liksom fler av de andra som skrivit att det är maktskifte på gång.
Larissa kanske inte mår riktigt bra, det känner Loppan av och passar på.
Det ni kan göra är att bli ännu tydligare ledare över båda hundarna. Sen är det så orättvist (ur mänsklig synpunkt i alla fall) att det är den starkare man ska “hålla med”, för om du stöttar den svagare så den blir tuffare så kommer de på för lika nivå och det är då det smäller. Där rangordningen är klar går alltid den svagare undan (utom i resursförsvar mat, pinnar och liknande) då försvarar även den svagare sin “rätt”. Men himla tråkigt är det, för man vågar inte lita på dem när de har rykt ihop några gånger.
Det blir till att titta på Cesar som pratar med hundar ikväll, kanske det finns råd att få där.
Kram
Redtopp
Nix,näpp….här går jag bet! Det jag vet om hundar har jag lärt mig av “Gókväll”,tsss!Hoppas det fixar sig iaf. så lugnet återkommer och alla blir nöjda och glada igen.Känns lite som när ungarna kaxar sig och försöker “pinka” på mitt revir,tsss! Då gäller det att visa att gammal är äldst,hehehe!Ha det bra i pörtet……kramar förståssss,till människor o djur!
ps.Underbart att se all snö ni har….ds.
Punatukka
Pialill
Loppan tycker kanske det är dags att hon får vara den som bestämmer. Hoppas det löser sig. Hundar som är i luven på varann är inte roligt att se, och inte lätt att sära på när de är ilskna på varann.
Kram och ha en bra dag..Här har det snöat massor i går kväll och i natt. Vitt och fint och inga högar syns..haha.
*Jo, jag förstår erat påsar eller inte. Ni bor ju bra till, liksom. Kickan är lös i trädgården här, men hon kackar aldrig på sin egen gräsmatta..hihi.
Men här i villaområdet är det inte skoj med all skit!
Kram igen. 😉