Veckans rubrik: gungstol
Gungstol
Veckans rubrik gungstol associerar jag till lycka och hemtrevnad!
Av de bilder jag hittade på nätet liknar den här gungstolen mest den vi hade i mitt barndomshem i Helsingfors.
Där satt mormor gärna framför teven på kvällarna
Mormor var min stora trygghet när jag var barn, och från det jag var 8 år tills jag blev vuxen bodde vi tre generationer kvinnor tillsamman, min mamma, min mormor och jag.
Mamma var yrkeskvinna som jobbade och roade sig på fritiden, hade många kavaljerer och älskade att dansa.
Mormor jobbade också en del, hon skötte om en handikappad kvinna i hennes hem, fast på den tiden kallades hon ”sällskapsdam”
När jag kom hem från skolan var mormor oftast hemma.
Jag har ett jättefint fotografi när mormor sitter i gungstolen nypermanentad med cigaretten i handen på sin 65-årsdag, men nu har jag tyvärr inte tillgång till en scanner.
Mormor var redan då märkt av sjukdom, hade gått ner mycket i vikt, men var fortfarande min allra bästa vän.
Så småningom flyttade hon till ett hem för dementa och när mamma senare också flyttade fick jag frågan om jag ville ha gungstolen.
Men det ville jag inte, den tog stor plats i ett litet hem och jag vräkte mig hellre i en bekväm tevesoffa än satt och vickade i en gungstol.
Men oj så nostalgisk jag blir när jag tänker tillbaka på min fina mormor i sin kära gungstol
Mormor (till höger) och jag med en för mig okänd kvinna i Lovisa , slutet av 50-talet
Som jämförelse ses här min mamma i famnen på mormor, fotot från slutet av 30-talet, mamma var född 1933
Januari månads rubriker bestämdes av Anna
Mia
Nostalgi…. och fina gamla bilder :love: :love:
"LillaSyster"
Tänk så många olika sorters gungstolar det finns. Så fint du berättar om din mormor i gungstolen – jag kan nästan se henne. Kram
Rantamor på näthinnan
Gungstol fanns nog i d flesta hem förrivärlden.
Vi hade också en…undrar var den är, men säkert hos min bror som ärvde gården.
Så kul att ni växte upp tre generationer kvinnor tillsammans. Du har mycket att skriva om du.
Tjingelingen från Rantamor.
Herr Nillssons Fru
Härliga tripp tillbaka i tiden. Min mormor hade oxå en sånd där svart gungstol. Jag hade en när jag o´bodde på gården innan jag träffade gubben ”om du minns” den tillhörde gården och stod på vind, men jag fick lov att ta ner så de gjorde jag. ”så jag slapp höra spökerna gunga på vinden” 🙂
Kramiz
Yvonne Käll
Hemtrevnad tänker även jag vid tanken på gungstol. Fina bilder och målande beskrivning du gjort. Synd kanske att du inte ville ha gungstolen bara. Fast jag ska inte säga nåt, hade den gamla finngungan efter mitt föräldrahem i flera år men till slut så blev den mest i vägen och fick flytta runt vilket du kan se i mitt rubrikinlägg. Jag har inte heller nån scanner som funkar så numera fotograferar jag objektet med mobilen och det går ganska bra det med.
Jag tror de flesta av oss blir nostalgiska och tankarna för en bakåt när vi ser en gammal gungstol.
Ha en fortsatt fin torsdag! Kram
Tove Olberg
Du hade mormor som din bästa vän.Tänk en sån historia du har i ditt med dig i ditt liv, fina bilder visar du på de kvinnor som du växte upp med. Det är lite som att ”vara med där” För mig var farmor min bästa och min pappa. Den svarta gungstolen är min tänkta 😕
När jag gick med i gruppen så fick jag veta att vi skulle ha med i inlägget den som var rubriksättare som en länk, denna månad är det Anna på notonmusic
😉
Må gott kram!
Anna/notonmusic
Jag känner också igen den där typen av gungstol. Vad fint du skriver om din mormor. Och tyvärr tar ju just den där typen av gungstol väldigt stol plats och är tyvärr med dagens mått inte särskilt bekväm heller. Så jag kan nog förstå ditt beslut…
Anki
Fina bilder och härlig nostalgikänsla här i ditt inlägg. Ser framför mig hur din mormor sitter där i sin gungstol … mysigt 🙂
En annan sak … vill inte vara petig, men egentligen är det inte meningen att du ska länka till mig för att hitta övriga deltagare. Det är bättre om du gör en egen sida eller kategori med länkar och hänvisar dit… Hoppas nu inte du tar illa upp…
Kram
Eva
Underbara minnen, det är dem man lever på nu. Livet går runt nya kommer gamla går. :love:
En gungstol finns även här som har tillhört Rolfs familj, men den står i brygghuset, småfingrar kan lätt klämma sig.
Kanske den kommer in i huset på mina äldre dar då kan jag sitta där och gunga mig till söms.
Tror inte på stickning i händerna där, tror ej heller på gungstolens inflytt, hi hi . . .
Trevlig helg kram/ Eva :kiss:
Hillevi
Vet du… en sån gungstol som den svarta gjorde jag mig av med i och med försäljningen av barndomshemmet. Den var ”benvit” och så skön. Men i en pytteliten stuga… ? Fast genom dina bilder ångrar jag mig lite.. Mamma satte raggsockor på medarna för att skydda sig mot onödiga benstötar! 😀
Gun
Hemma fanns en gungstol som blev kaffeved då jag och sonen som då var liten gungade lite väl häftigt, plötsligt låg vi på golvet i en hög med pinnar.
Nu har vi en i gästhuset på sommar stället i Finland…
BrittMarie
Vad fina bilder på er från förr! Jag växte också upp i samma hus som mormor och morfar. Farmor och farfar fanns också i samma samhälle. Det var fint att bo nära äldre generationer. Min mormor hade också en gungstol, en liten nätt modell. Där brukade mormor sitta och virka tunna, tunna spetsar. Gungstolar kan samman knippas med hemtrevnad tycker jag!
Kram
Skyttlat
Tänk vad vissa saker får en att minnas? Det är väl det enda roliga man har när man börjar bli gammal?
Ni var väldigt lika Du och Din mamma när Ni var små?
Själv hade jag gärna haft en gungstol om jag inte hade haft hund, för risken är ju att man klämmer tassarna.
Önskar Dig en fin helg och kramen! 🙂
Karin
Fina gungstolsbilder! Min mamma tyckte med tiden att det blev lite hårt och obekvämt utan vaddering, så hon sydde fina gungstolsdynor av ett kasserat antependium, en gång i tiden broderat på Bogenholms syateljé i Falun och kanske det hängde framför altaret i Kristina kyrka. Hursomhelst tog mamma vara på det och sydde en skön sittdyna och ryggdyna till gungstolen. Ryggdunan har extrastöd på sidorna, så när man sitter i gungstolen känner man sig omfamnad. Samt rofylld!