Veckans rubrik: plus och minus
När jag var barn hade jag lite svårt för plus och minus.
I skolan gick matten inte alls bra, jag inbillade mig att jag inte fattade.
På mellanstadiet fick jag inte godkänt betyg utan var tvungen att plugga extra på sommaren och bli godkänd på tentamen för att få flytta upp till nästa klass!
Min mor var inte glad på mig, det kostade förstås extra slantar att behöva gå sommarkurs för att man inte klarade plus och minus och de andra räknesätten.
Nå, på något vis harvade jag mig fram, och nu kommer poängen!
Vad tror ni jag kom att ägna mig åt i förvärvslivet i många herrans år?
Jo plus och minus och procent så klart, jag sökte och fick sommarjobb på ett bankkontor och blev erbjuden fast anställning när hösten kom.
Det tackade en skoltrött Paula inte nej till och jag blev kvar i bankvärlden i tjugo år!
Tänk, en gång i tiden var vacker handstil ett krav för att få jobb som bankkassör!
Det var viktigt att krumelurerna i bankboken blev prydliga och tydliga!
När jag började mitt jobb i början av 70-talet slapp vi skriva för hand, däremot fick vi sitta och räkna ut räntor manuellt..
Jag har försökt hitta en bild på den kassamaskin vi använde på “den gamla goda tiden”, denna är kanske något för gammal, men storleken var densamma och märket var Burroughs.
Nog är det lite ironiskt att jag just hamnade i ett sifferyrke med tanke på min avsmak för matte i skolan
Samtidigt är det mer ett dåligt betyg för läraren jag hade i matematik som fick mig att tro att jag var totalt värdelös…
Därför hoppas jag innerligt att dagens skola är bättre rustad för att lära barnen plus och minus! för trots all datorisering så är huvudräkning allt bra att kunna!
Andra deltagare i temat Veckans rubrik är
Karin på Åland
Englundskan
Karin i Stockholm
Anna
Ulla
Musikanta
Anki som valt rubriker i december
Matfreaket
olgakatt
Kantstött halvt antik, ringrostig finska som bott i Sverige mer än halva livet, före detta bankkamrer, krögare, hamburgervändare, lucknucka, numera skogsmulle som håller grytan puttrande, gärna med svamp och annat ätligt ur naturens skafferi, matte till hund och dammråttor, mamma, mormor, gammelfarmor/mormor
Malin
Även idag knäcks barn i skolan o tror att livet tar slut.. tänker särskilt på den som är blyga o tillbakadragna. Dem som har svårt med kravet på den muntliga förmågan som drar ned varenda betyg i botten. Oavsett om de räknat rätt eller har full pott på skriftliga prov. Vi har sett det på nära håll o det upprör mig mycket.
När man ser tillbaks på sin egen skolgång så har lärarna haft stor betydelse för ens betyg. Hade man pedagogiska o engagerade lärare gick det mycket lättare, man fick en bra grund till högre klasser.
Och tänk vilken förändring som skett i bankvärlden. Nu får man sköta det mesta själv på nätet. Bankerna har snart inga riktiga pengar. Och numera känns personalen så ”säljaktiga”.
Kram
Mia
I det stora hela så är det inte så länge sen det där…tänk så mycket som hänt under åren som gått!! Det är nästan skrämmande…
Nä, matte var inte min grej heller men ändå blev man sittande med produktkalkyler o annat 😀
Kram på’re
miatankar
Visst har man olika talanger för olika saker, men det allra mesta kan man lära sig om man är flitig. Språk är nog det som varit mitt “pinämne”, skulle aldrig kunna arbeta som översättare eller liknande. Litet ironiskt att jag som pensionär börjar plugga spanska för att det är ett vackert språk och ROLIGT! Hur förklarar man sådant!?
"LillaSyster"
Vi är nog många som blivit sänkta av mattelärare. Den här helgen har jag tragglat multiplikationstabellen med trollungen men på ett lekfullt sätt hoppas jag =)
Du krya på dig, nu ska jag ta och vila mig lite det har varit galet intensivt sen fredag kl 19 – men kul har vi haft! Hennes mungipor har varit vid öronen konstant. Kram
Ninni
Nog är det konstigt hur det kan bli. 🙂 Vilken revansch för dig att bli bankkassör när du i tidig ålder hade så svårt för att räkna.
Jag har aldrig varit nå’t mattegeni och klarade väl gymnasiematten med ett nödrop. Ändå så läste jag både matte B och C på komvux när jag var över 40 år och jag klarade det med ett godkänt vilket gjorde åtminstone mig nöjd. Sen har jag fått hjälpa ungarna med matten när de haft jobbigt med gymnasiematten.
Kramen.
Ninni
Måste tillägga att jag hade en helt underbar och pedagogisk mattelärare i vuxen ålder och han hade ett enormt tålamod och kunde förklara saker på flera sätt.
Astrid Larsson
En bra lärare är a och o
jag var dålig i matte på grund av att jag ofta var sjuk och hann aldrig riktig med när det lärdes ut i mellanstadiet
Geometri gick bra
Så kom jag till högstadiet och en lärare som bara såg de duktiga
Så i nian fick jag en lärare som tig sig an oss som inte var så duktiga
Matte blev plötsligt kul och mitt betyg höjdes ordentligt
Karin
Hej matematik! Tänk så det kan gå! Vilka fina bilder på plus och minus och mycket mer.
ibod11 - Ingrid
Matte var tråkigt och jag nöjde mig med ett medelmåttigt betyg och satsade mer på språk. Ändå hamnade även jag på bank under några år från slutet av 80-talet. Men det behövdes inga mattekunskaper, snarare var det så att vi inte fick räkna i huvudet. Allt skulle slås in i datorerna så att det fanns underlag att titta på om kassorna inte stämde i slutet av dagen. Jag hade nog faktiskt mer användning av de språkkunskaper jag satsat mer på 😉
BP
Vilken nostalgitripp! Å att du har de gamla bankböckerna kvar. Helt otroligt! Vad gäller matte så var jag lika kass som du. Fick nästan aldrig godkänt. Pappa mutade med en cykel för att jag skulle lyckas med matteproven och slippa göra om klassen. Han, eller rättare sagt jag lyckades med nöd och näppe, Jag fick min cykel. Men matte var nära att kosta mig min studentexamen.
Idag kan jag väl säga att allt vad siffror heter är min mardröm. Men konstigt nog är jag bra på huvudräkning. Undrar varför, för det lärde jag mig aldrig i skolan/gymnasiet.
Ditt inlägg är såklart klockrent!!! Å så duktig du var att jobba som bankkassör i 20 år!!!
Anki
Här slog du huvudet på spiken så att säga … minns mina kval inför matteproven – får rysningar vid blotta tanken! Gick på extralektioner hos min mattelärare och lyckades klara flickskolans krav med hyfsat mattebetyg, men sen rasade det i gymnasiet, när jag fick en lärare som inte såg den som var svag – speciellt om det var en tjej. Vi fanns helt enkelt inte! Nu klarade jag mig med nöd och näppe genom gymnasieåren, men det var inte min lärares förtjänst. Haha … jag har också jobbat i bankvärlden – som lokalvårdare! 🙂
Kram
Eva-Lena
Här har du en matteälskare!!! Det var mitt absoluta favoritämne, jag tänker nästan alltid i siffror.
Jag tror att man sprider sådant intresse vidare till sina barn, och då kanske inte bara genetiskt, utan med entusiasm och intresse.
Mina föräldrar pratade mycket ekonomi, mest för att den var svag! Pappa som var MYCKET ekonomisk hade kiosk, och jag älskade att vara med och räkna kassan varje kväll. Med en familj på sex personer var den nog lite väl klen, men han och mamma fixade det.
Jag älskade nog matte mest för att det inte var ett “pluggämne”, men å andra sidan så var/är historia mitt näst roligaste ämne, och där må man plugga…
Olgakatt
Tänk vad lärare är viktiga! Jag har haft sådana som var lysande pedagoger, några som var helt värdelösa och en drös medelmåttor. Nyligen hörde jag till min förfäran att de flesta lärarna i min kommun anser att de mest begåvade barnen ska invänta sina långsammare kamrater! Enligt skollagen ska varje barn ges uppgifter, uppmuntran och utmaningar i paritet med hens kapacitet. Har vi fått en så enfaldig lärarkår eller är det fel på deras utbildning?