Sannsagan om Jern och Ruth och Alfta Rehab

Idag kom jag in helt fel i fas!
Klockan ringde 0700, stängde av, somnade om
Vaknade tjugo i åtta, studsade upp, insåg att duschen fick vänta, drog på mig kläder, traskade raskt iväg för att få mig en kopp kaffe innan frukosten
-Va? Ingen frukost framme?
På dörren står ett anslag: Öppet för frukost i helgen 0900-10.00….
Asch, inget färskt nybryggt kaffe heller…
Lomar iväg ut för att ta dagens första nikotininjektion…sen var det bara att vänta en timme på den goda frukostbuffén

Jag håller på att tvätta. 3 kronor för en maskin, fem kronor för torktumling, överkomligt…
Passar på att tvätta ur röklukten ur tröjorna.

Tänkte skissa på en berättelse om grundarna till Alfta Rehab, Ruth och Jern Hamberg.
Igår erbjöds vi nämligen att titta på ett bildspel från 1988 då Alfta firade 25-årsjubileum.
Ruth och hennes son Björn, tillika styrelseordförande i företaget, presenterade bildspelet.

Det var en gång…
en flicka som föddes i en jordbrukarfamilj i Västerbotten. Hon hette Ruth och hon hade redan tidigt reumatiska besvär, drabbades ofta av infektioner och orkade inte med några fysiska ansträngningar. Hon var så klen att hon inte trodde att hon skulle kunna gifta sig och bilda familj. Därför utbildade hon sig till lärarinna.
Hon mötte en dam med reumatiska besvär som blivit vegetarian och blivit mycket friskare. Då blev Ruth också vegetarian, mycket ovanligt på 40-talet.

Det var en gång…
en pojke som hette Jern. Han växte upp i Norrbotten med sin mamma och syster, pappan dog när Jern bara var tre år. Jern hade extremt god fysik och utbildade sig efter studenten till stridspilot. År 1947 kraschade flygofficer Hamberg under en övning, svävade mellan liv och död och vaknade upp förlamad från midjan och ner.
Jern beslöt sig för att ta sig tillbaka till livet, för att bli läkare och hjälpa andra människor.
Med en järnhård livsvilja reste sig Jern ur sjuksängen, lärde sig gå, springa och åka skidor, för att göra en “Svensk klassiker”!

Påsken 1950 träffades Ruth och Jern på ett läger. Det sa inte “klick”, det sa “bara PANG”!

Där började den gemensamma visionen!
Att öppna något eget, hjälpa människor att leva sina liv så bra de hade möjlighet till, efter var och ens egna förutsättningar.
Detta blev ledstjärnan i deras liv.

Jern ville ha ett helt dussin barn, det blev “bara” fem!

1957 bildade Hambergs en stiftelse och 1962 fann de platsen där deras vision skulle förverkligas, ett vackert gammalt tidigare fattighus i Alfta.

Jern var 20-30 år före sin tid när det gällde forskning och rehabilitering av whiplash- och ryggskador. Redan i början av 60-talet, långt innan dagens utbrändhetsdiagnoser, skrev han vetenskapliga skrifter om stressens påverkan på nervsystem i både kropp och själ.
Makarna startade eget bokförlag, pruducerade egna undervisningsfilmer, skolradioprogram och läroböcker.
Forskningscentret i Alfta är fortfarande en viktig del i företaget. Man har bland annat tagit fram hjälpmedel för whiplash-skador som kommer att utvärderas och lanseras. Man arbetar internationellt med forskare i flera länder.

Under hösten/vintern har Alfta Rehab startat flera mottagningar runt om i landet. Detta därför att Försäkringskassan valde Alfta som leverantör för sina utredningar av långtidssjukskrivna och sjukpensionärer.

Jag kan bara intyga att så mycket värme, livsglädje och kärlek som finns mellan makarna än idag bevisar att livslång förälskelse existerar!

Avslutar min lilla berättelse med Jerns egna ord:
“Långt inne finns en gudomlig kärna, livsgnistans källa. Livet formas runt den kärnan. Ju närmare vår mittpunkt vi lever, desto mer balans har vi. I vår moderna livsstil har vi förflyttat oss långt bort från det som är naturligt för kroppen. Ju längre ifrån mittpunkten vi är, desto mer obalans har vi, både som individer och som samhälle”

11 Comments:

  1. Vilken intressant läsning!

    Du verkar ha det ganska bra därborta..men nog längtar du väl hem lite??

    Ha det så bra, kramen:)

  2. Hoppas du har det bra, man känner att man inte är hemma när man inte kan få en kopp kaffe när man vill.
    Idag var det ju inte så svårt att vakna tidigt heller, med solen skinandes in genom fönstret.
    Kramen, till dig.

  3. Viola Persson

    Hej Paula!
    Du har verkligen lyckats skriva en kort och mycket bra sammanfattning av Ruths och Jerns fantastiska liv! Det finns bara ett ord superbra!!! Extra roligt att läsa det då jag haft förmånen att träffa både dig och dem under min tre veckor långa kombiutredning. Instämmer med dig att Ruth och Jern är två levande bevis på att livslång kärlek fortfarande existerar. FANTASTISKT! Om jag skulle vara spåkvinna skulle jag säga att du kommer att lyckas stort i den spännande författarvärlden……
    Kram från din nya bloggvän Viola

  4. Vilken intressant läsning. Tur att du hittade en dator. Så tråkigt det skulle vara utan dig annars. Ha en fortsatt trevlig vistelse i Alfta. Ser fram emot mer trevlig och intressant läsning.
    Kram

  5. En sådan varm, kärleksfull och alldeles verklig berättelse du skrivit ned idag. Mysigt att läsa! :-)

    Önskar dig en fortsatt skön helg, kära syster!
    Puss och kram!/Lillsyrran Tette.

  6. Mycket fin berättelse.
    Alltid lika skoj att kika in och läsa dina skriverier och hur du har det där borta.

    Hade lite besvär med att skicka whiskyn..så jag har tagit ett par extra bara för dig..hihi. Å så lite till för att The Ark vann. Så jag är nöjd och glad just nu.
    Kramis…

  7. Instämmer med dom andra, alltid roligt att kika in och läsa det du skriver!
    Och…ja, se den Kärleken…

    Nattiskramen!

  8. Förstår att du saknar dina fyrbenta……….
    Larissa protesterar säkert för att du är borta.
    Hon längtar nog lika mycket efter dej som du efter henne.
    Två veckor kvar sen är du ju hemma igen.
    Tröstkramar och svansviftingar

  9. Kanonintressant blogg,jag älskar sånt!Det tycks ju inte gå nån större nöd på er men inget kaffe före nio…..Gosh! Sånt kan man DÖ av,tss!Hoppas fortsättningen blir lika bra som hittills och att solen når hela vägen till er veckan som kommer.Kramar från sydväst…
    Redtopp

  10. Vad intressant att få läsa om grundarna till centret.
    Man har hört så mycket gott om Alfta. Du är en sån duktig berättare så du skulle satsa på författaryrket.
    En utmärkt sådan skulle du bli! Jag tycker så mycket om dina inlägg!
    Ha en skön fortsättning där i Alfta.

  11. Och nu är både Jern och Ruth döda och Alfta Rehab nedlagt.
    Men minnena finns ju kvar.
    Margaretha

Kommentera