Veckans citat

P1060948

Det finns flera citat med samma andemening och jag suger åt mig dem allihop!
Vem vill feja och städa när man istället kan gå ut på skogspromenad, plocka de få svampar man hittar, känna höstsolen mot ansiktet, hitta maskrosblad som gör de små söta kaninungarna glada, leka med jycken, klappa katterna, prata med hästarna i hagen….

Jag vet att det finns människor som inte mår bra av att ha stökigt omkring sig, och jag respekterar det till fullo!
Men respektera också mig som alltid får be om ursäkt för röran när någon kommer på besök…

Ha en underbar helg, lite regn är att vänta, finnkampen ska genomlidas och en rödvinsgryta med lamm ska tillredas och avnjutas!

Flera citat i lördagstema hittar du här

0

17 Comments:

  1. Vi har en liten keramik skylt i hallen med texten: “Ursäkta röran, men vi vill att ni ska känna er som hemma.”
    Nu är jag väl mer åt den pedantiska typen om man ska tro min syster. Ja, du vet ordning och reda var sak på sin plats å så! Sen vet man ju aldrig om det ser likadant ut när man kommer hem som när man gick då man har två goa katter som tar med vad de tycker genom kattluckan.
    Men lite skit i hörnen är ju bättre än ett rent helvete!
    Det kanske är bäst att kolla in när kampen börjar. Ha nu en fortsatt skön lördag! Kram

  2. Hahaha! Du har sååååååå rätt. Det gäller ju att prioritera eller hur!!!!!? Du skulle stortrivas hos oss kan jag säga, även om det inte är jag stom stökar till det… tror jag;-)

    Nu ber jag aldrig om ursäkt för röran, för jag inser att om folk vill hälsa på så får det ett take it or leave it paket på köpet. Gillar dom inte den dealen, kan de ju sluta med att hälsa på eller hur!!!!?

  3. Har slutat be om ursäkt för att det ser ostädat ut hemma hos mig, har ju i alla fall “ordning i röran” :wink:
    Sen är det ju så, att det som jag tycker är “städat” kanske andra anser vara hur rörigt som helst, men hemma hos mig är det mina “regler” som gäller.
    Ha dé!/Kram

  4. Hej där! Hittade hit via en annan blogg. Såg att du kallade Kupolen för dalatutten, ett underbart namn ju!!! Är ju själv från Falun,fast det var väldigt länge sedan jag bodde där….
    Nu måste jag titta vidare runt här inne….
    PS. Älskar svamp!!! DS

  5. Helt perfekt … ja, citatet alltså – kanonbra! Vi är nog ganska lika i det här fallet, men jag ber inte om ursäkt för att det är rörigt… det är ju åtminstone hyfsat rent under röran och då får väl folk stå ut med röran tycker jag.
    Önskar dig en fin söndag!
    Kram

  6. :) Det finns SÅ mycket annat att göra än att städa – och man måste ju prioritera!
    Bra citat snyggt illustrerat med din bild :)

  7. Så himla skönt att läsa citatet. Här kastas inga liv bort, minsann!
    /P

  8. Har hört att det finns de som älskar att städa. De är varmt välkomna hem till mig.

  9. Du får sluta be om ursäkt, för det har jag gjort. Eftersom jag inte orkar och väljer vad jag lägger min energi på, så är det lite stökigt ibland, när vi har så många djur. Jag har bestämt mig för att sluta be om ursäkt, vilket jag gjorde tidigare. De som kommer hit får stå ut med röran som är här ibland och gör de inte det, så behöver de inte komma…punkt. Det finns klart viktigare saker i livet att lägga energin på än att städa jämt och ständigt.

  10. Jag skulle vilja kopiera ditt inlägg rakt av. Det är så himla bra och jag känner verkligen igen mig. Jag hörde en gångeen dam säga att om folk kom hem till en bara för att kolla om det var välstädat behövde man inte själv vara hemma. Då kunde man lägga nyckeln under mattan. Jag tror att mina vänner kommer för att träffa mig och inte för att kontrollera. Kram

  11. Härlig bild till det braiga citatet !

    Önskar dig en fin söndagskväll !

  12. Helt rätt! Så mycket härligare att vara ute i skogen. Det enda jag alltid städar om jag vet att vi får gäster är toaletten. Tycker själv inte om att gå på andras skitiga toaletter men annars bryr jag inte mig ett dugg om folk städar eller inte. Nu tänker jag på min syster igen, hon gillade inte att städa, umgicks hellre med vänner.

  13. Jag är inte så intresserad av falskhet Som av att få uttrycka mig.
    Faktum är att jag är så trött på människor och deras svek så jag kräks.
    Jag tror inte att jag någonsin kommer kunna lita på någon igen.
    Jag försöker att säga positiva saker och visa min omgivning det de behöver se nämligen att jag gör något possitivt.
    Det gör dem glada och de slipper känna hopplöshet över att inte kunna göra mig frisk från mina diganoser m.m.
    Men det var länge sedan någon frågade hur jag har det eller ville komma på en fika.
    Jag minns inte längre hur det kändes att inte vara glad.
    Just för tillfället håller många av de i min släkt och de få vänner jag har kvar på med projekt bara uppmuntra till det som är possitivt.
    Som att jag nu då ska lära mig hur jag ska bete mig i mina diganoser m.m.
    I denna märkliga lek får man inte berätta för mycket hur man mår alltså min vardag.
    Man ska bara berätta om det som går bra och är possitivt i deras ögon.
    Man ska inte tala om djupa saker som ensamhet eller liknande då får de dåligt samvete och det vill de inte.
    Såklart vill inte jag det heller men ibland kan jag inte hålla truten.
    Skriver jag något på FB om att jag har det jobbigt kommer små gulliga hjärtan på rad
    som ett hån.
    För ingen kommer hit ingen ringer.
    De som ringer pratar på hela samtalet om sig själva en del känner sig tvingade att fråga hur det är men ingen vill höra svaret så man blir avbruten och strax därefter är samtalet över.
    Att min trötta hjärna redan efter fem minuters pladdrande om deras upplevelser och inköp knappt orkar ta in och sortera mer information är av underordnad vikt.
    Kanske orkade jag det förut kanske är det så det alltid varit men att jag först nu ser det?
    Jag vet inte så noga, det lutar åt det senare.
    De flesta i min släkt känner mig inte alls om mina diganoser m.m. De har för länge sedan beslutat sig för vem jag är och hurdan jag är därefter blir jag behandlad.
    Det spelar ingen roll vad jag säger eller gör det som hörs är ändå det som bekräftar den förutfattade meningen.
    Inget jag säger eller gör är något att möta med respekt eller beundran.
    De vet bäst om allt så varför berätta något alls?

    Jag skriver här för att psykisk misshandel från mobbare genom hela mitt liv från skolan m.m.. Åren har lämnat mig med djupa sår som aldrig läker.
    Man får lära sig att leva med det på något vis att man skulle vara lat och dålig som människa för att man är pyski sjuk m.m.
    Äntligen är jag “sjukpensionär” och får vila mig nu.
    Men jag upplever stress och stor ängslan att tryggheten ska dras undan igen och det enda som håller mig uppe ska ryckas ifrån mig och min familj.
    Försvinner det erkännandet så försvinner min enda väg till träning och terapi.
    Båda uppbyggda av mig själv.
    Tyvärr är det så att en del människor då får för sig att man visst kan arbeta.
    De skulle testa att leva mitt liv. Det är inte så lätt som det kan verka av den långa lista av diganoser som finns är där inte mycket som jag inte upplever varje dag eller återkommande i intervall.
    Det är ett ständigt avvägande till vad energin ska läggas på och hur på bästa sätt.
    Jag orkar inte ta hänsyn till om andra blir trampade på tårna längre.
    Jag har försökt att beskriva hur illa det är.
    Man ska vara possitiv till träning säger alla.
    Min träning på mitt sätt stärker mig.
    Den kommer jag även att tala om senare.
    Det är inte bara en tröskel vi ska över sedan går det lättare för en del är det så ja för andra inte tyvärr.
    Faktum är att så mycket som folk vill att man ska göra när man blir ledsen gör en ännu ledsnare.
    Så många har en åsikt det hade jag med förr.
    Jag hade fel!

  14. Förr så hade jag städmani, men på ålderns höst blundar jag för det mesta, men stökigt vill jag inte ha, allt på sin plats.
    Kram vännen.

  15. Jajamän, jag suger också åt mej sådant. Finns så mycket roligare att göra än att hålla huset konstant skinande, och vad andra tycker bryr jag mej inte så mycket om.

  16. Men tänk så hemskt om man ligger på dödsbädden och tittar tillbaks på sitt liv och inser att man bara städat jämt. Det finns faktiskt dem som gör det. Tvångsfasoner är vad det är!

    Sen tycker jag att det är roligare att städa när det märks stor skillnad.

    Kram

  17. Haha :-) Det där uttrycket har jag aldrig hört, men tar med mig det till favoriter. Hittade hit till din blogg via Maries lördagscitat. Trevlig helg till dig!

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.