Efit – Ett foto i timmen

Lördagen den 9 juni


Kl.9
O nej, redan 26 i skuggan!!


Klockan 10
Med en kaffemugg i handen inspekterar jag rabatterna runt huset…aklejorna blommar så fint , snart har allt blommat färdigt! Redan!!


Kl.11
Vi har satt oss i en stekhet bil på väg till Grangärde Medeltidsmarknad
Loppan behöver svalka sig..


Det växer granar på vindskyddstaket!


Kl.12
Framme i Grangärde där ponnyn drar barnen i vagnar. Puh, varmt för dom små liven!


Kl.13
Allehanda grejer saluförs, mycket har anknytning till medeltiden


…fast troll finns väl i alla tider, dom här tovade trollen var jättefina!
Vill du ser resten av bilderna, klicka nedan!
Continue reading

0

Ont det gör ont…

Ibland önskar jag verkligen att jag skulle ha fel när jag har rätt!!!

Min stora tandläkarskräck bottnar i utdragningarna av visdomständerna för evigheter sedan..
Först tog inte bedövningen, sedan misshandlades hela käften på mig när man drog och slet och försökte få ut tänder där rötterna grävde ner sig långt in i käken.

Ni som följer min blogg vet att jag efter femton års blankt nekande till tandis äntligen fått a__let ur vagnen och tagit mig dit, först röntgen och undersökning, senast totalrengöring av garnityret.

Nu hade jag mentalt förberett mig på att min trasiga tand skulle väck!
Bedövningssprutor och lustgas, hela baletten, fast egentligen ville jag bli nedsövd och få allt fixat på en gång… men jag gav med mig och nöjde mig med de lindrigare och billigare åtgärderna.. trodde jag ja! Jag visste nog innerst inne att det skulle bli komplikationer…

Den trasiga tanden ligger inte som sista tand längst bak utan var inklämd mellan två andra, hela, tänder.
Nåväl, lagom drogad och bedövad skred tandläkaren till verket.
Efter vad som kändes som en evighet, tog hon en paus, berättade att hon tänkte försöka dela tanden i två delar för att lättare få den att lossna…
En evighet senare, klockan visade på en och en halv timme, slutade hon slita och dra och jag trodde att äntligen….nu är det färdigt!

Men nej, tanden hade gått i bitar, och nu satt en rotbit kvar…
Eftersom jag redan fått max antal bedövningsampuller kunde hon inte fortsätta…
“Vi får fortsätta nästa gång, då får vi operera!” säger människan utan att blinka!

“Det blir ungefär som idag, fast vi har fram lite gröna dukar och så….för vi måste lägga ett snitt i tandköttet för att komma åt …”
Jippii, säger jag bara, fast just då sa jag ingenting. Med käften totalbedövad sa jag bara “hmbfrm”
Väl tillbaka i receptionen med en tusenlapp i näven säger tandsköterskan “Elvahundraåttiosjukronor”
Va!!! Enligt kostnadsförslaget skulle utdragningen kosta 900,- inklusive lustgasen!!!
Lyckades få fram :”Och vad kostar nästa gång?”
“Jag ska fråga” säger hon glatt och en stund senare får jag priset: ca tvåtusen spänn!
Alltså:
jag kommer att ha betalt tretusen spänn bara för att bli av med en tandusling! Utan att ens få en “ny” tand!!
Hade jag valt narkos hade säkert inte kostnaden varit högre, jag hade sussat sött och dom hade fått både dra, slita, operera och sy !

När jag kom hem kunde jag ju inte äta, hade inte fått äta efter klockan elva pga lustgasen, så jag tog en öl och en stoor whisky i rent förebyggande medicinskt syfte (decinficerande och värklindrande!)
Klockan halv nio sov jag sött….

P.S.
Något positivt hände också igår…
På förmiddagen kom vår nya teve från Net-on-Net


Silvrig och fin, tycker vi, totalpris inklusive hemtransport 2.427,-
(tur vi inte kände till min tandvårdskostnad när vi beställde den!)

Avslutar dagen svammel med några bilder från min “nya” sjö Glaningen i Blötberget

Men hallå, nu glömde jag en sak!
Jag vet att jag har mång nätkompisar som har gröna fingrar!
Vad gör man om myror har invaderat pionknopparna???
Sprayade med tvålvatten igårkväll, rätt eller fel? Finns det något annat att göra?

Ha en underbar dag alla vänner!

0

Motvallskäringen – det är jag det!

Lyssnar till alla lyriska beskrivningar av det underbara sommarvädret….
Alla blir glada, upprymda, positiva, livet leker…
Så fungerar inte jag!
När kvicksilvret klättrar över 25 grader i skuggan mår jag pest!
Jag har försökt skylla på klimakteriet, på övervikt, sånt som gör att jag upplever värmen som enbart jobbig, men
en titt i backspegeln talar om att jag aldrig varit förtjust i värmen, utom när den intas i lagom portioner i en bastu!
Tvärtemot alla andra blir jag grinig och lättretlig, alla flygfän bara älskar mitt tjocka blod, och nu är dom här!

Något av det mest idiotiska en person som jag kan utsätta sig för gjorde jag självklart härom dagen..
tog med Loppan och klättrade upp på Älgsjöhöjden!


Det är inte alls särskilt långt att gå, men det lutar, lodrätt upp mot himlen!


Utsikten är svindlande och enda anledningen till att utsätta sig för denna tortyr!


I bakgrunden gamla fabriken i Fredriksberg


Vattenflaska, zig och kamera fanns med på turen förstås.
Dessutom hade jag tagit med mig lunchmackor som jag tänkt inmundiga.
Men se, så fort jag satt mig, pustande och frustande, varm och svettig, omringas jag av miljoners miljoner insekter!


Loppan var inte särskilt imponerad av utsikten, men desto törstigare!

Som tur är kan man ta sig ner en annan väg, annars hade jag nog fått hasa ner på rumpan…
Med en hejvilt viftande björkruska i näven tog jag mig sedan så snabbt mina korta ben kunde bära mig nerför kullen och hem!

Att sitta i skuggan på tomten och beundra sommarens första pion är en mycket angenämare sysselsättning.

Idag är en pest-och-pina-dag, jag ska till tandis och rycka ut min trasiga tand!
Hoppas jag överlever…med hjälp av bedövning och lustgas…
Jag hoppas ni har något trevligare att se fram emot idag!

0

Tre saker i mitt hem

Har blivit utmanad av Lallis

Fotografera 3 saker i ditt hem som betyder mycket för dig!

Intressant, men….jag samlar ju inte direkt på saker!
Jag spar på minnen i form av tankar och foton, prylar har aldrig varit viktiga i mitt liv!

Först tänkte jag: Jaa, vedspisen, bastun och…..men det är ju sånt jag strax ska lämna bakom mig när jag flyttar!

Så här blev det:

Detta är förutom ett gäng silverskedar, den enda minnessaken jag har från min gamla “tant Ingrid” i Lovisa, Finland. Hon var den sista släktingen på mammas sida som levde till för några år sedan.
Hennes handmålade karaff med texten “lev livet leende” levde hon verkligen upp till själv. En underbart givmild och omtänksam person som jag saknar i mitt liv!

Från min mamma har jag just inga minnessaker kvar. När hon gick bort bodde jag redan i Sverige och hade ingen möjlighet att flytta hit hennes möbler och bohag.
Däremot har jag foton, dagböcker, poesiböcker och brev sparade, och dom är jätteviktiga för mig.
Detta armband påminner mig om när mamma skulle “vara fin” och gå på dans, då åkte armbandet fram, själv tror jag inte jag haft det på mig mer än ett par gånger..

Denna tavla till mitt eget “Lejon” målade jag för tio år sedan när jag gick en målarkurs.
Den är målad med all min kärlek till min sambo, och jag hoppas och tror att jag någon gång ännu får möjlighet att återuppta mitt intresse, kanske en målarkurs i stan i höst när vi flyttat närmare!

Jag utmanar Sylvia, Nilla och Gunvor om ni vill och kan!

0