• Bloggen

    Svampkavalkad!

    För tillfället lever jag i min egen lilla svampbubbla. Jag plockar, rensar, torkar, steker, äter, ja fullkomligt andas svamp! Därför känns det ganska naturligt att det får bli mitt bloggtema idag, håll till godo, både matsvamp och oätlig svamp och giftiga sorter förevisas! Jag är absolut ingen svampexpert, jag har lärt mig några sorter genom åren, och plockar självklart inte en enda svamp jag inte är bombsäker på. Det ska inte du heller göra! Igår kom första regnskuren på bra länge och självklart var jag ute på byn och promenerade då! Bara att gilla läget, och det gjorde jag, även om det tjippade i mina otäta skor på hemvägen! För…

  • Bloggen

    Ut på böljan den blå…

    Äntligen blev det av! Redan i försomras pratade vi om att hyra en båt och ro ut på Säfssjön.. Nå, inte har det blivit av, men då sommaren verkar ha kommit för att stanna hur länge som helst så kändes det inte för sent utan vi gjorde slag i saken! Kanoter finns i mängder, men en finnkäring i en ranglig kanot, nej tack Det var tillräckligt rangligt i en aluminium-roddbåt… Blinka är alltid pigg på nya äventyr och hon skötte sig exemplariskt i båten! Vackert så in i vassen! 😆 Här gör vi ett strandhugg för fika En lång smal ås som kallas ”tjärmana” blir bredare ju närmare fastlandet vi…

  • Läst

    Jag har läst..

    Maos siste dansare av Li Cunxin I en mycket fattig by i nordöstra Kina sitter en liten bondpojke i sin skrangliga gamla skolbänk och är mer intresserad av fåglarna utanför fönstret än av ordförande Maos Lilla röda och alla de storvulna slagord den innehåller. Men just den dagen kommer några främmande män till hans skola – de är utskickade från Madame Maos kulturdepartement. De letar efter barn till bönder som ska kunna formas till trogna väktare av ordförande Maos stora visioner för Kina. Detta är den sanna historien om hur en liten pojkes levnadsbana på grund av en ödets nyck totalt förändrades på ett enda ögonblick. En dag skulle han…

  • Bloggen

    Kvarnen som mal och mal

    Nej, det handlar inte om någon pratkvarn denna gång utan äkta vara! Igår åkte vi till Jan-Erikes kvarn i Nås finnmark där aktiviteter utlovades. Vi har redan för många år sedan stiftat bektantskap med kvarnen som ligger vackert vid en bäck långt ut i skogen. Fram till 1927 var kvarnen i drift och den har sedermera restaurerats Gästboken stod uppslagen och vattnet det skvalade Här välkomnas man in med öppen dörr Vilken sinnrik konstruktion här mals kornen massor av spännande gamla redskap hängde på väggen Vi hade svårt att tro våra ögon, vilken mängd människor som tagit sig hit ut till lingonriset! Många hade med sig egna stolar att bänka…