Husväktare
Ja det var ju ett spännande foto tänker du väl nu! Ett grått nymålat hus?
Men zoomar man in lite ser man en alert (?) väktare nedanför köksfönstret, här har Torsten sin arbetsplats, att spana in alla eventuella bovar som passerar området..
Och vid grannens hus bredvid hittar man….Astrid, hon har tagit på sig ansvaret för min nya grannes säkerhet…
Visst är dom lite roliga, de ligger så långt ifrån varandra man kan komma, syster och bror..
Förutom då de följer med på promenad förstås!
På promenad har vi också varit med grannens Malte, fast Blinka är inte så imponerad, tycker mest han uppvisar tonårsfasoner
Men matte bara suckar och tycker att han är charmerande!
Det börjar bli bråttom i naturen, insekterna hittar inte många blommor längre, jag ser stänk av höstfärger men för att inte förarga mina bloggläsare så väntar jag lite med att visa fägringen eftersom alla inte är lika förtjusta i hösten som jag!
Jag kan iaf avslöja att svampen har vaknat till liv…bildbevis kommer!
Mirjam Elisabet Halvarsson
Älskade djur 🙂 dom kan verkligen visa om dom inte är så förtjusta i nån eller nåt…. det har jag då lärt mig om inte annat nu med lillplutten Lazze 😀 Jaså svampen är på G…allt på en gång, vi måste plocka vinbär också innan dom blir övermogna! Kram på’re
Karin Eklund
Så fina dina pälsklingar är! Jag blir alldeles varm i hjärtetrakten av att se dem och läsa om dem. Än har vi nog någon månad kvar innan det blir tomt på blommor, tror du inte det? Svampen är på gång, men vi får vänta lite till innan den är i full gång. Fast idag plockade vi vår kantarell och fårtickemiddag på en timme. Härliga tider. Jag tycker också mycket om hösten.
bpz3
Vilket härligt inlägg! Älskar bilderna på dina vakthundar, jag menar vaktkatter. Torstens min säger mera än tusen ord om man säger så. Å bilden när de promenerar med säkerhetsavstånd emellan är värt ett pris! Hur roliga foton som helst. Torsten påminner så mycket om katten Gustaf. Hade alla serieböcker på 1980-talet, och det trots att jag inte är en kattmänniska.
Håller förresten med dig och inte Blinka vad gäller Malte. Han är ju hur söt som helst.
PS. Jag gillar ditt nymålade hus skarpt. Tycker om den gråa färgen. Den är inte alls tråkig enligt mig. DS.
Anki
Dina väktare är betydligt tuffare än Sixten i alla fall. Han ligger också och vaktar, men så fort det kommer en bil som stannar nere på vägen, så drar han fortare än en avlöning – och gömmer sig under källartaket, där han kan fortsätta spaningen 🙂
jag hittade fyra kremlor, tre små kantareller och en lökbrosking i går – det tog en timme i skogen, men känns ändå helt OK! 🙂
Kram
Ditte
Vad roligt med katterna som intagit sin väktarsyssla. Och fanns en katt där skulle jag nog kanske bli lite avskräckt. Men bara lite numer. Blinka tycker nog att Malte är väl yster och kanske behöver lugna ner sig lite. Kloka tankar i så fall.
Här i östra Finland hade hösten kommit en bra bit längre än i Stockholmstrakten men en hel del gula löv. Och vi såg mängder av fåglar i Borgå som var på väg söderut.
Kram!
"LillaSyster"
Ibland är det ju skönt med lite eget space…..och så är det ju bra om de täcker upp en stor yta då de vaktar=) Så underbara och Malte, söt som socker och Blinka ser något trött ut på honom, tja jobbiga tonåringar tar ju på krafterna. Ha en underbar dag i svampskogen, här är det grönt och skönt än så länge och jag ser att dina Cosmos växer =) Jag samlade in lite fröer igår från de överblommande, men än är det gott om både knoppar och blommor. Kramen
ibod11 - Ingrid
Man kan ju inte alltid vara social och syskonrivalitet finns säkert även bland katter 🙂 Fina är de i alla fall och de verkar rörande överens om att följa med på promenad. Blinka är i sin fulla rätt att tycka att Malte ska hålla sig lite lugn. De är säkert kompisar men med olika uppfattningar om hur man ska uppföra sig 😉
Jag ser en del höststänk här också men även jag tänker att det är bäst att vänta lite. Men vi är höstälskare båda två och snart får vi visa upp riktig höstfägring 😀
Kram
Carina Larsson
Ja de är för härliga katterna. Det är skönt att ha såna väktare.
Mumlan har sitt ställe under en blomurna med ben. Dit går hon först av allt och lägger sig för att kolla in vad som händer omkring henne. Den ger både skugga och regnskydd men hon gillar inte när jag vattnar den blomman då hon ligger där för då börjar det droppa på henne.
Snoozen tillbringar ofta nätterna utanför vår sovrumsdörr och ser till att ingen annan än han själv kan störa vår nattsömn.
Kram.