Boktober/ Selma Stories dag 5
Dag 5 En bok jag älskade som barn
Något av det bästa jag fick med mig från mitt barndomshem var nöjet att läsa. Jag växte upp med min mamma och mormor, bägge var bokläsare och började ge mig böcker redan innan jag kunde läsa själv.
Mamma läste ofta för mig när jag skulle sova, och när jag lärt mig läsa turades vi om att läsa högt.
Den bok jag minns allra bäst är
Tusen och en natt
Jag fick boken i julklapp, det var den tyngsta och största bok jag någonsin fått och den var full av underbara illustrationer.
Sagorna i boken var så annorlunda mot allt annat jag läst, och nu då jag googlade har jag lärt mig att denna sagosamling från början kommer från Iran och är känd sedan 800-talet. Mer kan du läsa i länken.
Att hamna i ett harem med ett dödshot hängande över sig är väl inte direkt lockande när jag tänker på det idag….men det begrep jag förstås inte som liten flicka.
Minton
Den har jag också läst och tyckt om.
Kramar från oss
Paula
Roligt att höra, du är nog den första jag vet som också läst den.
Kram
BP
Den boken läste jag ganska sent, typ när jag kanske var 12 eller 13 år. Minns också illustrationerna som var så vackra. Även idag är ju boken fortfarande väldigt gångbar och förekommer som referens i olika böcker och låtar.
Paula
Ja man blev liksom förtrollad av bilderna som var så exotiska och vackra
LillaSyster
Ingen bok jag läst.
Böcker är en bra present, både till stora och små =)
Znogge
Läsande vuxna ger oftast läsande barn. Mina föräldrar läste också mycket och på den vägen är det. Att läsa för mig när jag skulle lägga mig hörde alltid till. Minns att jag tyckte extra mycket om att få höra Emil i Lönneberga. Böcker är en skatt och det är roligt att minnas sina favoriter från barndomen.
Paula
Visst är det så, ”det ska böjas i tid det som krokigt ska bli ” och man behöver föregå med gott exempel och visa barnen hur roligt det är, man kan liksom försvinna in i en annan värld utan att glo på en dumburk…
Hanneles bokparadis
någonstans fick jag intresse för böcker, jag och lillebror gick till biblioteket, föräldrarna hade inte så mycket tid för läsning, de jobbade ju även på lördagar.
Paula
Själv var jag ett rätt ensamt barn, hade inga syskon så läsandet blev tidigt ett trevligt tidsfördriv som mamma och mormor uppmuntrade.
Gun Wiik Pils
Hade inga sagoböcker, lärde mig läsa tidigt med hjälp av Allers familjejournal som vi fick låna av en moster, det var serierna som intresserade mig, helt plötsligt hade jag knäckt koden. Mina alltid upptagna föräldrar blev ganska förvånade.
Senare då jag lärt mig cykla kämpade jag på en gammal militär cykel under ramen, till kyrkbyn som hade ett litet skolbibliotek, gissningsvis 6 km, jag som egentligen var en person som inte alls gillade fysiska ansträngningar men tanken på olästa böcker fick mig att kämpa på.
I tidiga tonåren läste jag mammas böcker som hon aldrig hann läsa hon var med i en bokklubb. Sigge Stark som var en kvinna skrev en oändlig massa ganska banala kärlekshistorier, som jag kastade mej över så fort dom kom med posten. En spännande vuxenvärld öppnade sig..
Paula
Sigge Stark ja, nog har jag läst något av honom, dock inga långa serier, tror inte de kanske var lika populära i finland som här. Min mamma prenumererade på Det bästa, du vet serien där varje bok innehåller snuttar av flera böcker, helt idiotiskt om du frågar mmig. Men det var väl vad hon hade råd med. Däremot hade hon en serie böcker som hette Angelique. https://sv.wikipedia.org/wiki/Ang%C3%A9lique Den bokserien slukade jag, så spännande, ganska erotisk, ja en lektion på väg in i vuxenvärlden helt enkelt.
Susie på Stjärnarve...
Har läst den som liten flicka och älskade den! Och precis som dig fick jag läslusten genom min mamma – och mina mostrar.
KRAM-Susie
Paula
Vad roligt att fler än jag läst Tusen och en natt, det trodde jag faktiskt inte. Jag har trott att svenska barn mest bara läst Astrid Lindgren…ler
En rikedom för hela livet att tycka om läsning!