VÄGENS RIDDARE

För andra gången under julhelgerna har vi agerat “vägens riddare” dvs. hjälpt till när bilister kört i diket!
Första gången var under själva julhelgen, då en bil med släpvagn fick sladd och släpvagnen med en personbil på flaket, hamnade i diket ca 1 mil utanför byn.
Då var väglaget livsfarligt, ishalt och stormbyar som tog tag i bilarna på öppna platser.
Ingen skadades som tur var, vi ringde efter traktor i byn efter att ha försökt dra upp släpet med vår bil, utan att lyckas.
I morse knackade det på dörren, och göteborgare som turistar här uppe hade varit på väg uppför vår backe när mobilen ringde, föraren tappade koncentrationen och körde i diket!
Dax att ringa samma traktorägare och kalla ut honom igen.
Med hjälp av traktorn o gubben min så var bilen snart tillbaks på vägen och familjen kunde åka vidare till slalombacken med ungarna.
Det är väl självklart att hjälpa till när man kan, men ibland tycker jag nog att människor tar det för givet att man ska ställa upp.
Det gör nu vi varje gång, men som idag hade gubben faktiskt bråttom att komma iväg till jobbet också.
Turisten frågade honom om han kunde ringa efter en taxi för att köra upp barnen till backen, jo, jag tackar, närmaste taxi finns i Ludvika sex mil bort! Hihi
För ett par veckor sedan hade vi turister här som frågade efter motorvärmare då det var väldigt kallt på nätterna. Till saken hör att det inte ingår motorvärmare till turistlägenheterna.
Eftersom gubben då var bortrest erbjöd jag turisten att låna vår motorvärmare o stå på vår parkeringsplats.
Det blev turisten såå glad över, och två dagar senare gav han sig iväg hemåt utan ett ord eller annat i tack!
Likaså har vi med startkablar hjälpt flera turister som inte fått igång sina bilar när kylan slagit till.

Så jag är faktiskt lite trött på dessa storstadsbor, som tydligen tror att vi som bor här ute på landet bara finns till för att assistera höga vederbörande vid eventuella tillbud!
Därför vill jag härmed meddela, att vi som lever i glesbygden också har egna tider att passa, jobb att gå till och att vi också betalar för mobilsamtal, el osv.!
En liten gest att ersätta eventuella merkostnader skulle sitta fint ibland, onekligen!

Sådärja nu mår jag bättre igen, och tilläggas bör att visst är det flesta turister som besöker oss väldigt trevliga!
På tal om turismen i byn ska jag passa på att visa några vinterbilder av vår vackra by!

herrgården

Vår vackra herrgård som ligger vid Säfssjön

kanoter

Här övervintrar kanoterna och väntar på islossningen

smedjan

Den gamla smedjan i vinterskrud. På sommaren är det aktiviteter här!

gångbro

Nygammal gångbro vid smedjan

forsen

Under gångbron flyter öppet vatten

isigt

Temperaturen ligger på -16 grader, burr!!

0

SITTER MED VANTARNA PÅ

Jo, jag får skylla mig själv!
Inatt släppte jag ut Loppan och låste inte dörren efter mig ordentligt! Därför kunden Larissa också ta sig en nattvandring medan vi sov, och hon stänger inte dörren efter sig alls!
Vi vaknade när Loppan kommit in, hoppat upp i sängen och skakade av sig sin snöiga päls på vårt duntäcke!
Hasse störtade upp ur sängen, smällde igen dörren och kollade termometern….. 14 varma grader!!
Efter en varm o go dusch fryser jag nu ännu mer än tidigare, så nu åkte torgvantarna på!

Jag vill berätta lite egenheter om min nya blogg, för den har förorsakat en del frågetecken hos mina läsare.
När du första gången skriver en kommentar i bloggen så publiceras den inte med en gång.
Istället får jag ett mail som talar om att du skrivit, och den ska jag godkänna!
Dethär är en säkerhetsåtgärd för att jag ska slippa få in “bovar o banditer”.
Så snart jag godkänt kommentaren så publiceras den i bloggen, och nästa gång du kommenterar så känner datorn igen dig som en gammal kär vän, och publicerar kommentaren direkt!
Smart va! Så sluta nu inte att skriva utan ha tålamod så jag får era hälsningar och kommentarer även i fortsättningen! Och gästboken fungerar precis som vanligt!

Nu kommer jag också att börja fylla på med recept, bokrecensioner och andra texter jag gillar.
Det är ju så roligt när jag kan (tror jag) göra det själv!
Men min dotter får fortsätta att fungera som en levande instruktionsbok ett tag till, tack för det gumman!
Sakta men säkert kommer framstegen…
Här kommer ett par bilder från ödetorpet som vi ofta går till under hundpromenaderna. Det ligger ca 1km hemifrån, och oftast är inte vägen plogad utan vi pulsar i snön sista biten.

ödetorp

Här bor det ingen, men jag tror torpet ska rustas upp…

bastu

Den obligatoriska bastun ser allt lite trött ut!

0

TVÅ LÖPTIKAR I HUSET

Ja, då var det dax för hormonsvallningen igen då….
Allt luktar så spännande o gott och måste därmed grundligen undersökas!

jyckar
Dom snusar inte på samma ställe samtidigt, det vore för enkelt för matte!

jyckar
Tur man har långa koppel….

larissa
Sen svalkar vi av oss i snön en stund….

loppan
Och Loppan tar en koppelfri två timmars rastning och ser ut så här när hon kommer hem!

Jag hittade lite intressant information angående hundgodis i en gammal blaska:
Om du har en Papillon som väger ca 2.5kg så ger ½korv 25% av dagsbehovet av kcal
10 bitar levergodis ger 36% av dagsbehovet och en skiva ost ger 13%!

Om du har en Basset griffon vendeen som väger ca 20 kg (Loppan) ger ½ korv 5% av dagsbehovet
10 bitar levergodis ger 8% och en skiva ost ger 3% av dagsbehovet av kcal

Om du har en rottis på ca 45-50kg (Larissa) så ger ½korv 3% av dagsbehovet
10 bitar levergodis ger 4% och en skiva ost 1,4% av dagsbehovet av kcal!

Något att begrunda….. Mina hundar har inga viktproblem, men vi ger numera Loppan lika mycket mat eller mer än till Larissa…. Jag har märkt i vinter att Larissa börjat få problem med stela leder i kyla, så det är viktigt att hon inte blir för rund.
(Tänk om man tog hand om sig själv lika bra som man gör med jyckarna!)

0