Dagens snackis!

Idag har man då varit med om något man aldrig trodde sig få uppleva, en jordbävning!

 

 

Som ni kanske förstår så var det hela ganska så odramatiskt, men händelsen fick stor genomslagskraft i medierna.

Jag vaknade tidigt av ett dånande ljud, det lät som ett framrusande tåg eller det som var mera troligt, ett rejält snöras från taket.

Blinka blev väl lite hispig som alltid vid höga ljud, men jag stoppade om henne under min armhåla och sen sov vi lugnt vidare.

Det var först när jag stigit upp vid niosnåret och startat datorn som jag fick reda på vad som verkligen hänt.

Rubrikerna löd först “Jordbävning i Hagfors” och det lät ju lite spännande men inget jag direkt kopplade till morgonens oväsen.

Men då jag läste hela artikeln så stod det att epicentret var i Oforsen, fem kilometer från Fredriksberg!

Då först började jag lägga ihop det ena med det andra…

I kommentarerna jag läste var det många som upplevt att huset skakade, att möbler rörde på sig, och teorierna om vad som skett varierade ordentligt, från att man trodde att värmepannan exploderat till att skorstenen ramlat.

Men, det var alltså en jordbävning av 3,2 magnitud på Richterskalan, ganska ovanligt här i Sverige.

När jag mötte grannar på morgonpromenaden fick jag också reda på att Fredriksberg upplevt en jordbävning tidigare, på 70-talet.

Ja då kan man alltså skryta med att man upplevt även detta fenomen. Och jag kan säga att jag är glad över att slippa uppleva de riktigt starka jordbävningarna som förorsakar så mycket skada på andra håll på jorden. Det här räckte så gott för att bli lite lagom omskakad.

 

 

“It´s raining cats and dogs “ tycker jag är ett trevligare fenomen!

 

 

På tal om väder: saxat ur Dalpilen i augusti 1916

Over and out från pörtet

 

1

8 Comments:

  1. Ja du får då vara med om du. :) Synd du inte visste vad det var som väsnades för då hade nog upplevelsen blivit ännu större. Lite otäckt är det ändå. Jag är nog glad att jag slapp uppleva det.
    Kram.

  2. Otäckt men samtidigt lite spännande med jordbävning, så länge det är som du skriver, alltså inte värre än så där!! Jag var med om det för många herrans år sen och trodde en bil hade kört in i huset….lite hjärtklappning fick man allt!!
    Kram på’re

  3. Det var nog tur att du inte förstod vad det var som lät så högt på morgonen. Då hade du nog kanske blivit lite orolig. Efteråt kan man se det ur en annan synvinkel för då vet man ju att det gick bra. Nu blev det en ganska kul historia att dela med dig av. Kul och spännande. Vi ska nog vara glada för att vi slipper de stora naturkatastroferna i den här delen av världen.
    Kram

  4. Herregud så otäckt! Först berättar Ama och Ditte om sina jordskalv och nu berättar du om en jordbävning i dina trakter. Nej, usch! Men som vanligt tog du det med ro, kolugn som du är.
    Har aldrig varit med om varken jordskalv eller jordbävning och har ingen längtan alls att få uppleva det heller kan jag säga.

  5. Jag har besökt så många länder där jordbävningar är vanliga men aldrig behövt uppleva någon, men här i Skåne 2008 vaknade jag 6 på morgonen av att sängen skakade, märklig känsla.

  6. Vi hade också jordbävning häromdan, men det är ju betydligt vanligare här. Omskakande att bli omskakad!
    Den största jag upplevt var på 6,4 i Costa Rica år 2010. Då gungade det länge… Ingen blev dock skadad då heller såvitt jag förstått.

    Ha en härlig och oskakig lill-lördag!

  7. Det hade jag missat men jag har varit helt uppslukad i fyra dagar, jag har läst tre böcker. Ikväll ska jag vila ögonen=) Håller med dig om att det är skönt ute nu

  8. Jag kan föreställa mig att detta med jordskalv inte var det man kom att tänka på först. Känner igen detta från första gången vi upplevde det i Torrevieja. Nu har skalven kommit med ca två per år sedan vi skaffade sommarstugan 2013 så vi vet vad det är frågan om när huset och terrassen skakar.
    Men jag kan också tänka mig genom denna erfarenhet hur det kan vara både i Chile och andra länder där jordbävningar är mer vanliga och betydligt kraftigare.
    Intressant att läsa att det även på 70-talet var ett skalv här hos dig.
    Så man kan säga att här satt vi samma vecka i samma båt.
    Kram

Kommentera