Bloggen Livets glädjeämnen!

Frösön – Åre

Av
den
22 juni 2022

Ingrid bor på vackra Frösön som jag tidigare aldrig besökt.

Utsikt mot Storsjön från balkongen är inte fy skam!

Efter en god natts sömn planerade vi dagens program och kom överens om att åka upp till Åre då vädret var skapligt.

Men är man på semester så åker man inte alltid från plats A till plats B och det gjorde inte vi heller.
Mina vänner hade bestämt att de ville se guckoskon blomma!
Vi tog därför en liten avstickare till Acksjöns naturreservat

Nu höll vi tummarna för att vi kommit i precis rätt tid då den vackra orkide´n blommar

Här på naturstigen fick man se sig för var man satte ner foten, snubbelrisken var monumental!

Så in i baljan vackert, och jag som inte är någon blomnörd njöt kanske mest av alla av den vackra omgivningen

Vår promenad var inte förgäves även om Ingrid hann misströsta innan de första blommorna visade sig!

Då vi hittat den första så växte de plötsligt överallt!

Kanske finns det fler som jag som inte är så bekant med denna skönhet så därför berättar jag följande:
Guckoskon växer i kalksandsjord. Bina lockas av vaniljdoften de avger och kryper ner i “toffeln”. Där får de tji för det finns ingen nektar! Då försöker biet krypa ut och enda vägen ut är bakom ståndarna där biet blir pudrat med pollen. När den sedan gör besök i nästa blomma så blir denna pollinerad, fiffigt eller hur!

Efter blomsterfägringen blev det full fart framåt mot Åre!

Än ligger det snö kvar på Åreskutan!

Vi hade hoppats på att åka ända upp till toppen men kabinbanan öppnar först till midsommar. Den här gamla liften kanske duger?
Nähä, helst inte, trängas två personer i en gungig skraltig “låda” med hål i botten så man kan se rakt ner, nej tack!

Så här glad var inte jag, som ni såg i förra inlägget, lite darrigt var det men uppåt åkte vi.

Jag lyckades hålla nerverna i styr genom att bara blicka uppåt, och det fanns ju mycket vackert att vila ögonen på!

Jag var mycket nöjd med att sitta i stolliften istället för att klättra uppför en skruttig trappa av gamla stockar med repräcke att hålla sig i!
Men sen, sen skulle vi kliva av liften, i farten! Jag satt i mitten och man skulle direkt ta av åt sidan innan stolarna körde rakt in i rumpan på en! Det lyckades med minsta möjliga marginal! Gissa om liftpersonalen hade kul i sin kur! Vi skrattade också men blev sen lite fundersamma varför de inte kunde stanna liften medan vi klev av?

Efter två olika liftturer och dessemellan promenad så hade vi kommit så högt vi kunde komma denna dag!

Vyerna var nervkittlet värt alla gånger!

I ärlighetens namn kunde man komma ytterligare en bit upp, den här vägen….vi tog ett enhälligt beslut att avstå!

Istället satte vi oss på den ännu stängda restaurangens veranda och insöp utsikten och drack vårt medhavda vatten…

Härifrån kunde vi beundra hur alla mountainbike-åkare bemästrade sin cykel och sig själva i liften, ungdomarna har vanan inne då de åker upp i liften hela dagarna för att sen med dödsförakt kasta sig nerför pisterna!

Och nu då?
Vi stannar här uppe ett tag till, fortsättning följer…

TAGS
16 kommentarer
  1. Svara

    Anna-Lena

    22 juni 2022

    Fantastiska bilder!
    Den stigen hade jag inte velat gå på. Hade snubblat direkt!
    Men så kul det varit att få se guckosko!
    Så vacker!
    Trappor? Möjligen uppför! Aldrig nerför! Huvaligen!
    Väntar på fortsättningen! Kram

  2. Svara

    Åke

    22 juni 2022

    Så härliga bilder ? Vist är det vacket ? Det finns så mycket att se däruppe. Man kan vara däruppe alla årstider. Undrar vad det blir här näst… ha så skönt däruppe nu ?

  3. Svara

    Synnøve Irene Kjerstad

    22 juni 2022

    Vackra bilder Paula. Det är fint där uppe. Många år sen jag var där. Njuter bilderna på guckoskon. Tack för att du delar med dig. Kram.

  4. Svara

    bpz3

    22 juni 2022

    Hahaha! Så min blogglista är i alfabetisk ordning läste jag Ankis “rapport” först. Å precis som jag skrev hos henne så misstänkte jag att du skulle komplettera hennes berättelse. Och det gjorde du med bravur.
    Sedan är det ju rätt roligt att jag aldrig hört talas om Guckoskon, men nu har jag läst om blomman på två bloggar. Tyckte väl att de liknade orkidéer, så där hade jag rätt plus fick en rolig “story” av dig på köpet:-)
    Bilderna du tog är enastående och bekräftar hur vackert det är uppe i norr och i Åre. Har varit i Åre några gånger och åkt skidor, men har aldrig besökt orten under sommartid. Nu behöver jag inte göra det heller. Så fint att du och Anki delar med er:-)

  5. Svara

    Anki

    23 juni 2022

    Många härliga minnen från den här dagen … och jag skrattar fortfarande åt hur vi måste sett ut när vi sprang för att komma undan sittliften som jagade oss 🙂
    Kram

  6. Svara

    Gun-San

    23 juni 2022

    Längesen jag var där, i början av 70 talet var jag gift med en man från Frösön och då såg jag dessa imponerande vyer..

  7. Svara

    Mirjam Halvarsson

    23 juni 2022

    Wow, wow, wow!!! Norrland levererar 😉 Vilken dagstripp! Kram på’re, nu ser jag fram emot fortsättningen på resereportaget!
    PS Guckuskon, ja vad finns att säga annat än att den underbart vacker <3

    • Svara

      Paula

      28 juni 2022

      Ja jag tycker guckoskon är lite märkvärdig, lite för fin för att växa här, tänker påfågel när jag ser den, hihi. Kram

  8. Svara

    Ama de casa

    23 juni 2022

    Så mycket vackert och så fint till Ingrid bor!
    Naturen är verkligen fiffig många gånger 🙂
    Jamen ni måste ju låta liftskötarna ha sitt lilla roliga dom med 😀

  9. Svara

    Äventyret framtiden

    23 juni 2022

    Ett härligt inlägg med sköna utsikter. Jag har varit dit för drygt 20 år sedan så vissa saker känner jag igen . 😉 Guckuskon finns på Åland också så jag är bekant med den skönheten men så många som ni såg på en och samma gång är mäktigt! Ja, tala om att bli ett lurat bi. Klok blomma 😉
    Du förstår kanske att de inte stannar liften Paula, för om de skulle göra det så skulle de inte ha lika roligt när tanter springer undan liftarna som kommer bakifrån. Det måste ju vara en härlig syn. Något kul måste väl de också få ha?
    Vilken fin upplevelse ni fick!

  10. Svara

    Kicki Fredlund

    23 juni 2022

    Sån otroligt vacker natur som du fångat med dina bilder.
    Förstår att detta är en resa att minnas.
    Guckusko, finns faktiskt här i närheten, så den har jag träffat på.
    Kram

  11. Svara

    ibod11 - Ingrid

    23 juni 2022

    Det var rena rama turen att vi klarade oss undan den jagande liftstolen men det gick ju bra och det blev till ett kul minne. Synd att vi inte kom högre upp. Det får bli en annan gång för nu hoppas jag att ni kanske har fått lite sug efter mer fjälluft så småningom 😀
    Kram

  12. Svara

    Ditte

    23 juni 2022

    Vad roligt att få hänga med. Har varit här uppe en del både vinter för skidåkning och förr för vandringar. Väldigt vackra bilder och skönt att ni tog liften upp. Men visst hade liftskötarna kunnat stanna så att ni inte behövde gå av i farten. Är ju lätt hänt att man får ett rejält slag på vaden av liften.
    Guckusko har jag bara hört talas om och sett på bild. Men skulle aldrig ha känt igen den. Kanske nu med hjälp av dina och Ankis bilder.
    Ser förstås fram emot mer.
    Kram och tack så länge.

  13. Svara

    Minton

    24 juni 2022

    Så vackra vyer du visar. Har också blivit jagad av den liften för många år sedan. Guckskon är så vacker.
    Vilken underbar dag ni fick.
    Kramar från oss

  14. Svara

    Ninni

    26 juni 2022

    Åh, så vackra vyer! Det är så fint att se snöiga fjäll mitt i sommarn. Vilket otroligt land vi lever i.
    Guckusko har jag aldrig sett i verkligheten men den där stigen med trädrötterna! Kunde du gå bredvid rötterna eller riskerade du liv och lem där i skogen? Nä, träspång är att föredra.
    Tänk att kasta sig utför med cykel! Min bror har berättat att de får in en del otäcka skador efter downhill-cykling. En och annan har t.o.m. blivit förlamade. Huvva!
    Kram.

    • Svara

      Paula

      28 juni 2022

      Downhill-cyklingen såg minst sagt livsfarlig ut, farten var oerhört hög och det var gupp och serpentiner åt alla håll. Förstår mycket väl att det kan bli otäcka skador. Förvånande nog var det rätt många tjejer som också åkte…
      Liv o lem riskerade jag inte, men nog fick man hålla tungan rätt i mun och blicken ner i marken när man går i naturen, jag har ju viss erfarenhet av att fastna mellan trädrötter och bryta armen…Men resan gav verkligen mersmak! Kram

LÄMNA GÄRNA EN KOMMENTAR

Kantstött halvt antik, ringrostig finska som bott i Sverige mer än halva livet, före detta bankkamrer, krögare, hamburgervändare, lucknucka, numera skogsmulle som håller grytan puttrande, gärna med svamp och annat ätligt ur naturens skafferi, matte till hund och dammråttor, mamma, mormor, gammelfarmor/mormor
Kategorier
Statistik
  • 563
  • 590
  • 1 641 844
  • 5 101
  • 65 753
Sök här