Inte på topp
Det sägs att ögonen är själens spegel, men hur jag mår inombords syns bäst på mina naglar…
Jag är med andra ord rätt låg för tillfället.
Efter min skilsmässa för sju år sedan såg naglarna ut så här, skillnaden är att nu har inget dramatiskt hänt.
Till en del kan jag skylla på rådande pandemi och vad den försätter oss alla i för onaturlig situation.
Men egentligen går det ingen nöd på mig, jag trivs i mitt eget och djurens sällskap, jag har massor att pyssla med bara jag kommer till skott.
Men, jag är mycket tröttare än normalt, tappar hår och är torr i huden, det är en delorsak till att jag river fingrarna blodiga.
Pallrade mig iväg till doktorn för ett par veckor sedan efter att jag tagit blodprover, bland annat för att kolla ev. sköldkörtelrubbning, men alla mina blodvärden var bra.
Trots att jag smörjer händerna ofta så hjälper det inte, däremot är det ett bra knep att dra på ett par bomullsvantar som hindrar mig från att pilla!
Att Daniel inte mår hundra påverkar mig, liksom att flera vänner har sorg.
Det är inte så lätta att bara “gaska upp sig”, mina goda föresatser kommer till skam för att jag är på tok för trött för att orka ta tag i det jag behöver och vill.
För att muntra upp mig tittar jag gärna på gamla bloggfoton,
vem kan låta bli att dra på smilbanden när Marianne försöker lära Blinka rida på Lufsen! Kortet taget våren 2015
För tio år sedan lekte Paulina med tre ljuvliga papilloner, idag är hon mamma till Noelle
Simon fotade jag samma dag, nu är han pappa till Freja
Jag har lite svårt att smälta hur fort tiden går..
Jag ville egentligen bara förklara att jag känner mig ur slag, lite tom, uttråkad, trött och hängig.
Om jag inte är lika aktiv med inlägg och besök hos er andra så ber jag om överseende, bara jag får värka ur mig det som tynger så är jag snart på banan igen.
Tack för att ni finns alla fina vänner därute!
Kantstött halvt antik, ringrostig finska som bott i Sverige mer än halva livet, före detta bankkamrer, krögare, hamburgervändare, lucknucka, numera skogsmulle som håller grytan puttrande, gärna med svamp och annat ätligt ur naturens skafferi, matte till hund och dammråttor, mamma, mormor, gammelfarmor/mormor
Minton
Jag förstår dej för det är jobbigt nu. Oron för Daniel är svår för våra fyrbeningar betyder så mycket. Har också tappat all energi.
Styrke kramar från oss
Minton skickar pussar
Paula
En helgkram till Minton och dig, tur ni har varandra!
Kicki
Men du milde så du misshandlar dina stackars fingrar,
Jag har ju sett det när vi varit hos dig, men så här på bild ser det än värre ut.
Ta inte av dig vantarna! Så dom stackars fingrarna får en chans att läka.
Trist? Ja nu för tiden är det ju bara förnamnet. Måtte vaccinet räcka till och folk vara vettiga nog att vaccinera sig, så samhället kan få vakna igen.
Stor kram från både Berra och mig!
Paula
Nytt bakslag idag angående vaccin, 1 miljon färre doser till Sverige…blir en sommar med restriktioner…bara att inse,. Helgkram till er
Kajsa von Friesen
En varm kram från mig
Paula
Tack snälla du, alltid så omtänksam, kram till dig
LillaSyster
Många dystra inlägg idag……Absolut inget fel med att dela även det, det kan ju faktiskt hjälpa er som har det svårt att få delaoch skrivaav er. Jag hoppas att du snart är på banan igen. Bråkiga händer det är inte lätt, men bara att fortsätta smörja och ha vantar på vid utevistelse. Du kanske ska ha plasthandskar på då du duschar Daniel? Ta hand om dig! Styrkekramar ?
Paula
Ja ibland är det lite ledsamt och inte lika lätt att vara käck och glad. Jag brukar hitta ljusglimtarna, det är nästan värre när mycket skit drabbar närmaste omgivningen. Helgkram!
Gun Wiik Pils
Ser inte bra ut, oro för det ena och andra sätter sina spår, kroppen reagerar, vet när jag fick bröstcancer för ett och halvt år sen fick jag herpesblåsor runt munnen som jag aldrig haft.
Håravfall har jag också pga antihormoner som jag ska äta i 5 år, men jag har en ordentlig kalufs som jag hoppas klarar av lite tappat hår…
Silicea äter jag, vet inte om det har nån effekt?
Paula
Oh vad du har råkat ut för! Så tråkigt att höra, hoppas du är på bättringsvägen. Åter en anledning att försöka få till en mammografiundersökning, flera år sedan senast. Jag måste ta mig till Borlänge tio mil bort…buss, tåg…
Justina
Ja jag må säga att livet är ganska trist just nu Sjukdom och elände Isolerad i hemmet får ej gå ut ens Enda ljuspunkten detta år för mig skulle bli bröllopet den 7 aug Men som det verkar just när jag pratat med brudgummen kommer de troligen inte att bli av skuts upp i framtiden på obestämd tid Vilken tur att din älskade Daniel mår bättre Sköt om dig så gott det går styrkekramar
Paula
Har du en ny kattunge? Lycka till i så fall. Ja det är många bröllop som är uppskjutna, det kommer att bli kaos i kyrkorna när det väl släpps fritt. Och när man får samlas igen utan restriktioner. Trevlig helg!
Anna-Lena
Ni berör, alla ni som inte mår bra. Förstår att det kan bli så i dessa tider, med nära och kära långt bort och när bästa fyrfota vännen inte är riktigt kry.
Så ont det måste göra på dina händer! Liksom i din själ! Bra att dina värden var bra och framför allt om du kollade upp dej.
Förhoppningsvis blir livet bättre med sol, grönska, värme och vaccin.
Kram på dej fina tjej!
Paula
Det är ju nervöst, det jag håller på med, o blir nästan ett straff åt mig själv för det svider ju och gör ont, ändå fortsätter jag att riva. Det brukar lägga sig efter ett tag, tack söta du för omtanken, kramen
Synnøve Irene Kjerstad
Det är helt ok att säga att man inte mår bra. Jag förstår dig, mig och alla andra som just nu kämpar i det tysta för att komma oss vidare. Men när den här pandemin slår undan fötterna på oss hela tiden så mister man fotfästet. Man försöker hålla skenet uppe, men en dag brister det. Önskar dig god bättring och hoppas att både du och Daniel snart är på topp igen. Kramar om <3
Paula
Tack Synne, motigt just nu, men bara att kämpa vidare. Tänker på alla ensamma som varken har djur eller partner. Hur står de ut?? Ta hand om dig och maken, kram
Mirjam Halvarsson
Finaste Paula….att själen inte mår bra är banne mig mer jobbigt än kroppsligt ont, fast dina fingrar ser verkligen inte bra ut 🙁
Sen ska du inte ta på dig andras sorger (speciellt inte min) du har varit för snäll och “lyssnat” du skulle sagt ifrån, mår man inte bra så har man rätt att säga det <3
Stor varm kram till dig <3
Paula
Självklart vill jag höra hur mina vänner mår, och stötta dem när de har det jobbigt, fattas bara! Tyvärr är det många som kämpar nu, som har förlorat någon nära anhörig eller som är sjuk. Det är extra svårt att klara sorg när man inte kan mötas, krama om varandra och trösta! Det är dock lika för alla, och vi kan bara hoppas på en ljusare tillvaro så småningom. Varmaste styrkekramar till dig och syster.
Britt Berzell
Käraste bloggvän från förr.
Jag känner med dig och jag känner igen mig i det du beskriver i stort sett allt ( utom fingrarna och klådan då)
Det är tuffa tider . Jag har i över ett års tid varje kväll gått in och läst statistik över döda smittade hur många inneliggande på iva…övriga värdens status och nu antal vaccinerade oxå.
I samband med coronans intåg över Sverige förlorade jag ju molly också och det kommer jag nog aldrig över
Trots att det var svårt att förlora Moffi så var molly en mardröm att förlora och jG förlorade fotfästet helt .
Jag kämpar …nu är jG sen 3 veckor färdigvaccinersd på grund av att jag jobbar i omsorgen men så inte min man och oron fortsätter.
Jag förstår verkligen hur du mår jag ville bara säga att jag känner för dig…jag tänker på dig och vi försöker hålla I och hålla ut …eller hur
Kram på dig
Nu ska jag gå till mitt ensamma nattjobb och se så mina telningar sover
??
Paula
Hej , roligt att höra ifrån dig. Jag förstår så väl hur hårt du tog det när Molly gick bort. Jag skulle inte ha någon mer hund efter Blinka och nu har jag Daniel som inte heller är kurant. Men, jag har gett mig sjutton på att njuta av honom varenda dag vi får tillsammans oavsett om det är en månad eller flera år, Och lycka för mig att han kom in i mitt liv innan pandemin, hur hade jag ensam orkat annars. Saknar min familj så oerhört mycket men oavsett restriktioner ska vi iaf kunna träffas utomhus när värmen anländer. Åter trista besked angående vaccindoser idag, vi får nog inte ihop vaccineringarna innan sommaren…Men vad händer när folk tröttnar på riktigt?? Ja vi håller i och håller ut, även om det är skitjobbigt. Tack för din omtanke, ha en fin helg med maken! Kram
bpz3
Här var det lika ledsam läsning som hos Anki. Nej, ser dina fingrar ut sådär mår du nog inte så bra. Det där med torr i huden är väl en “vanlig” vinteråkomma eller!? Vad jag vill säga att jag också smörjer in mig med fuktkrämer under årstiden som inte levererar sol.
Tror nog att pandemiåret har drabbat oss alla mera än vad vi vill medge. För även om man gillar att leva ensam så är det ju inte frivilligt längre, utan nu är det påtvingat med alla restriktioner. Där rök vår fria vilja alltså. Tror att den känslan påverkar en mycket.
Sluta pilla på naglarna nu! Ta en Wirre och kolla Sverige-Georgien i fotboll;-) Många varma styrkekramar.
Paula
Haha, du är för härlig! Det blev ingen fotboll men det blev en wirre, funderar på om inte fredag är en bra dag att ta en till…. Jag hatar att gnälla, ville mest förklara varför jag kanske inte orkar med bloggen riktigt som vanligt just nu. När det ekar tomt inuti är det svårt att finna orden. Fotograferingen ligger också nere, inspirationen tryter men kommer nog tillbaka med första tussilagona.Tack för din omtanke
ibod11 - Ingrid
Men finaste Paula, vad tråkigt att du mår så dåligt inombords. Det här med hjärnan och hur den ställer till det utan att vi riktigt förstår, det kan drabba när som helst. Du har en hel del stress och oro och dessutom är livet inte som det ska just nu. Jag ska inte komma med pepp och hejarop. Det hjälper inte när man är nere. Men jag kan ge medkänsla och omtanke och till viss del förståelse. Jag vill tro att det finns en ljusning och att det ska kännas lite lättare när pandemin är över. Viss oro finns så klart ändå kvar, tyvärr. Men en liten lättnad kanske kan komma till sommaren.
Jättefina bilder som får mig att le och som i stunden gör dig lite gladare.
Jag skickar ett stort fång med de varmaste kramarna <3
Paula
Tack för omtanken och medkänslan, den nådde ända in i hjärteroten! Jag ville egentligen försöka förklara varför jag inte bubblar av inspiration i bloggen för tillfället. För när man är lite ledsen är det inte lätt att kreera. Då är det bättre att alla vet att man inte är på topp. Självklart kommer lusten och glädjen tillbaka, fattas bara! Kram och trevlig helg
ElisabetR
Åh, jag lider med dej. Varje persons lidande är ju subjektivt men jag förstår dej. Jag mår aldrig bra på våren. Blir inte klok på varför men hjärnan begriper ingenting. Att vara social i dom lägenä är ju en pina. Nu är man ju helledig men usch när man jobbade……
Vill säga också att jag ser fram mot dina bilder och skrivelser när dom kommer. Alltid lika roligt att ta del av dina eskapader. Inte roligt att du mår dåligt nu, men bra att du kan ge uttryck för det.
Bamsekram till dej och dina fyrfota kompisar.
Paula
Ja det stämmer, jag får alltid en deppdopp på våren. Det gör ont när knoppar brister! Det sägs att många fler drabbas av depressioner på våren än på hösten när det ändå blir mörkt och dystert…Hoppas du också snart kravlar dig upp mot solens varma strålar. Trevlig helg och tack för omtanken
Britt Berzell
Käraste bloggvän från förr.
Jag känner med dig och jag känner igen mig i det du beskriver i stort sett allt ( utom fingrarna och klådan då)
Det är tuffa tider . Jag har i över ett års tid varje kväll gått in och läst statistik över döda smittade hur många inneliggande på iva…övriga värdens status och nu antal vaccinerade oxå.
I samband med coronans intåg över Sverige förlorade jag ju molly också och det kommer jag nog aldrig över
Trots att det var svårt att förlora Moffi så var molly en mardröm att förlora och jG förlorade fotfästet helt .
Jag kämpar …nu är jG sen 3 veckor färdigvaccinersd på grund av att jag jobbar i omsorgen men så inte min man och oron fortsätter.
Jag förstår verkligen hur du mår jag ville bara säga att jag känner för dig…jag tänker på dig och vi försöker hålla I och hålla ut …eller hur
Kram på dig
Nu ska jag gå till mitt ensamma nattjobb och se så mina telningar sover
??
Ditte
Testar! Skrev en lång kommentar som bara försvann.
Ditte
Fint att du kan sätta ord på dina tankar och känslor. Har nog förstått att du den senaste tiden inte mått bra. Och fingrarna är ju liksom en “spegel” av det inre. Fint att du kom på att använda vantar.- Om du inte redan gjort det så testa med att ha 1 msk olivolja i varmt vatten och “bada” händerna i 10 minuter och när de torkat ta på bomullsvantarna.
Försök nu att ha fokus på det som du ev. kan tycka är roligt eller trevligt och tillåt dig att få vara trött och sorgsen.
Fint att se bilderna , fina minnen och jag förstår att de gör dig glad.
Många tankar och en stor kram
Paula
Tack för dina fina ord, de värmer! När ens närmaste inte mår bra kan man inte heller själv göra det, det ena ger det andra, o så är bollen i rullning. Mest ville jag förklara att jag kanske är lite tystare än vanligt i bloggvärlden. Tack för tips om olivoljan, tror jag föredrar den framför ett annat tips jag fick, nämligen spensalva! Kram
Kina Hellquist
Vad berörd jag blev när jag läste ditt inlägg. Det är inte lätt att hålla fanan högt som läget är, och det har fortgått så länge. Man blir instängd i sin lilla bubbla vilket man vill eller inte! Och det är kanske mest det här med ofriheten som gör människor så låga och sårbara! Det är lättare att vara ensam när man själv valt det, men nu ser man nästan inget slut på ensamheten. Ser fram emot vaccinet, då blir det lite lättare. Tänker på dig! Sköt om dig! Kram!
Paula
Det är ju så motsägelsefullt, jag trivs med mitt singelliv eftersom jag också har djuren som sällskap. Men när det är motigt för familj och vänner så blir det så även för mig. Och onekligen blir jag då lite blasé och låg. Vid andra tillfällen har man alltid kunnat träffa och umgås med familj och vänner och samlat styrka där, nu är det mycket svårare. Ändå har ju så många det värre, de som bor utan partner eller djur och inte har sociala kontakter via nätet. Så nog ska jag kravla mig tillbaka , helst igår…Vaccinet verkar gå åt pipsvängen tycker jag, nya trista besked om leveranserna idag. Tack o lov att vi har den varma ljusa tiden framför oss, då kan man iaf ses även om man får avstå kramen. Tack för din omtakne, trevlig helg o kram från pörtet
Karin Eklund
Det är svåra tider nu trots att man själv har det bra. Pandemin tar på med allt vad det innebär. Det undermedvetna jobbar på.
Jag blir också mentalt trött nu för tiden och känner för att gråta nu o då vilket jag också gör. Det lättar….
Var rädd om dig och låt själen komma fatt….
Varm kram!
Paula
Där sa du ett sanningens ord Karin, man behöver den ventilen ibland att gråta. Det har jag inte gjort, jag biter istället ihop tänderna så det smärtar och river naglarna i förtvivlan. Men, det är så trist att vara ledsen så jag tänker inte hålla på så länge…vill bara att min omgivning, familj och vänner också ska vara glada o just nu är det inte riktigt så. Tack för din omtanken, jag ska jaga ifatt själen. kram
Ama de casa
Oj som dina fingrar ser ut, det ser verkligen ut att göra ont! Smart med vantarna.
Hoppas du piggar på dig nu när våren knackar på dörren och ljuset återvänder mer och mer.
Stor KRAM!
Anki
Hej där min fina vän … känns som vi är lite i samma sinnesstämning just nu …
Dina fingrar ser bedrövliga ut … och jag som tidvis lider av handeksem känner igen det – lika, men olika … men bomullsvantar är bra. Förstår att du påverkas av Daniels mående – här är det bekymret med Sixten – om vi flyttar. vad gör vi med honom? Han kan ju inte följa med – att bli innekatt är liksom inget alternativ … och då han inte går att lyfta så är det svårt att få honom med oss.
Liksom du är jag trött och energilös – all tid går åt för att söka lägenhet – och orken räcker liksom inte till …
Fina bilder ur album och arkiv hjälper till att höja humöret för stunden.
Önskar dig allt gott och att du snart mår bättre!
Kram