Jag har läst..

Sju jävligt långa dagar av Jonathan Tropper

På sin frus trettiofjärde födelsedag överraskar Judd henne i säng med hans chef, radioprofilen Wade Boulanger.
Judd står i sovrumsdörren med hennes favorittårta i händerna och ser livet rämna.
Två månader senare, på väg till sin pappas begravning, får han veta att hans blivande exfru är gravid. Till på köpet förväntas han sitta shiva, en judisk sorgevecka, tillsammans med sin minst sagt utåtagerande familj.
Det blir sju långa dagar, fyllda av överraskningar och röjda hemligheter, slagsmål, otrohet och evig kärlek.

Jag bekantade mig med Tropper tidigare i år då jag läste hans bok “Konsten att tala med en änkling” och fick då mersmak för hans dråpligt roliga sätt att skriva.

Utdrag ur boken:
“Och jag då? Jag sörjer min far och har sex med min svägerska och förälskar mig i främlingar när jag är på väg till min fru som ligger med min chef och som nu samtidigt som hon skiljer sig från mig bär på mitt barn. Jag känner mig som föraren som fipplar med sin mobil en sekund för länge och tittar upp i lagom tid för att se motorhuven krascha genom säkerhetsräcket och flyga utför stupet”

Den korta texten är ett bra sammandrag om tempot och dynamiken i berättelsen!
I hundraåttio vindlar historien sig fram bland alla dysfunktionella personer i familjen som tvingas till sju dagars tillvaro under samma tak trots att ingen av dem är religiös och syskonen knappt tål varandra.
Oftast tilltalas jag inte av vad jag kallar “pratiga” böcker med mycket dialoger och rappa meningar men Tropper balanserar skickligt på gränsen till att slå över i ren rotvälska.
Men faktiskt så finns lite livsvisdom mellan pärmarna, huvudpersonen mognar och blir mera vuxen och inser att han själv är med och styr sitt liv i den riktning han önskar.
Inget mästerverk men väl värd ***

Jag ska göra dig så lycklig av Anne B. Ragde

1965:
Bland hemmafruar och förvärvsarbetande familjefäder i ett bostadshus i Trondheim råder osviklig framtidstro. Nya uppfinningar förenklar hushållsarbetet för kvinnorna, nya karriärmöjligheter öppnar sig för männen och den yngre generationen förtrollas av den nya popkulturens idoler och idéer.
Åtta familjer bor tätt inpå varandra och tycks dela samma ljusa framtid – med hempermanent, TV-kannor och pulversoppor, men också med social kontroll, avundsjuka och människor som inte hittar sin plats i det nya samhälle som växer fram.

Denna bok handlar om att göra vad man kan för att söka lyckan, och på ytan är det en perfekt sextiotalsidyll som målas upp.
Men bakom gardinerna gömmer sig både ensamhet och en hemlig längtan efter att slippa ifrån och “odla sin egen lycka”.
Vietnamkriget stiger som ett mörkt moln vid horisonten, sprickor uppstår i fasaden och råttor letar sig in i källaren.
Men tron på framtiden består.

Utdrag ur boken:
“Fru Åsen lyfte på toasitsen och slog ut det smutsiga skurvattnet i toaletten, hällde en skvätt vatten i hinken ur badkarskranen och sköljde ur bottnen på hinken så att den finaste sanden virvlade upp i vattnet innan hon hällde ut även detta i toaletten och spolade. Hon tog lite mer vatten i hinken, varmt den här gången, och hällde ut det i toaletten, sedan en skvätt Klorin och lite Ata innan hon började bearbeta toalettskålen med toaborsten, runt, runt i bottnen och upp längs sidorna, sedan utmed kanten högst upp och in under kanten så långt hon kom åt med borsten.
Det varma vattnet gjorde borsten mjuk och lätthanterlig. Hon rev av några rejäla bitar rosa toalettpapper och blötte papperet under tvättställskranen och strök runt porslinskanten, vände papperet åt andra hållet och gned hela vägen runt toalettstolen. Hon tog några pappersbitar till, lötte dem och gned längst in mot cisternen och på undersidan av toalettringen. Hon böjde sig ner och liktade på nylonpälsen som var fastknuten kring toalocket, men den luktade inte illa än. Hon hade ju tvättat den förra veckan. Det satt knytband på undersidan av locket, och det brukade lukta efter ett tag eftersom Egil inte alltid lyfte upp ringen när han kissade.
Hon och Egil å¨t alltid middag till TV-nyheterna halv åtta, med tallrikarna i knäet.
I julas hade hon köpt TV-tallrikar, fyrkantiga tallrikar med extra höga kanter runt om och små avgränsande upphöjningar som delade tallriken i tre delar, en stor för varmrätten och två mindre för potatis och grönsaker. TV-tallrikarna var en fantastisk uppfinning, för tack vare dem riskerade de inte att spilla i knäet om nyheterna var så våldsamma och engagerande att man glömde bort att hålla tallriken rakt.”

Ja man kan väl säga att den gode Ragde är noggrann i sin redogörelse om hur det gick till i hemmet år 1965!!
Visst känns det lite som om löjets skimmer grinar i ansiktet, men jag tror nog människor var naivare och godtrognare då än vad vi är nu.
Om du som jag är född på 50-talet så kommer du ihåg denna epok mycket väl. Och det är det roliga med boken, man blir otroligt nostalgisk även om förhållandena förstås skiljer sig en del mellan Sverige och Norge där historien utspelar sig eller Finland där jag själv växte upp.

Berättelsen är uppbyggd så att man får en inblick i de olika familjerna som bor i huset. Trots att det bor hemmafruar i samtliga lägenheter så har de inte så mycket gemensamt eller umgås tillsammans, var och en håller sig på sin kant.
När vi lärt känna familjerna bättre, t.ex bankmannen som sitter och knyter ryor på sin fritid, eller snickaren som bygger flaskskepp på kvällarna, då kommer han, försäljaren, han som lyckas sälja vid varje öppnad dörr! Vad han säljer, jo han säljer tittögon! Alltså det man har i ytterdörren där man kikar ut för att se vem som ringer på dörren. Alla vill ha ett sådant och vi får ta del av hur hans försäljningsmetoder varierar beroende på vem det är som öppnar dörren.
Detta är en lätt bok att läsa, den hade faktiskt kunnat loda mycket djupare ner i karaktärerna men författaren har valt att hålla historien på en underhållande nivå.
Pga igenkänningsfaktorn och att den är välskriven så blir det faktiskt ****

0

2 Comments:

  1. Fina lästips, ibland kan det vara skönt med böcker som inte är så “svåra” och lite nostalgi är inte helt fel, jag har då blivit väldigt nostalgisk på gamla dar! *L*
    Aha, så du har också kollat halskärlen!! Jag trodde jag bara skulle kolla bäckenet och benen, så detta kom mer som en överraskning för mig….
    Kram på er!

  2. Den första boken hade jag redan planerat in i min läsning, men den andra visste jag inget om. “Hjälp” tänkte jag när jag läste avsnittet om toaskurningen. “Är hela boken så här?”
    Men jag gillar böcker med påminnelser om min egen dåtid. Jag gifte mig -62, så jag var ju till en del en av dessa hemmafruar. Får nog lov att läsa den boken också.
    Kramen

Kommentera