Jag har läst..

Pojken i brunnen av Gunder Andersson

andersson

Bokens titel utgår från en faktisk händelse: när författaren som sexåring trillade ned i en brunn och på ett mirakulöst sätt räddades av sin far.
En ömsint skildrad far, i denna roman, som var skogsarbetare och småbonde, ständigt fylld med mustiga historier. Därför är detta en humoristisk och tidstypisk berättelse. En gripande barndomsskildring.
Romanen sträcker sig fram tills pojken börjar skolan.
I södra Dalarnas skogsbygder under 1940-talet döper föräldrarna pojken efter den världsberömda löparen Gunder Hägg. Familjen flyttar till storbondegården för att se till farfar som ligger sjuk i kammaren innanför köket. Gården har funnits i släkten i flera hundra år. När farfar dör utkämpas en bitter släktfejd och familjen tvingas flytta igen, till en liten gård och ännu en son föds.
Det är en händelserik barndom, med många släktingar, pojkstreck, hårt arbete och livsfarliga olyckor, om en liten pojke som söker svar på livets frågor och hittar flyktvägar när det blir för svårt.

Jag fick tips om denna författare av en bloggkompis. Det visade sig att författaren har skrivit tre romaner om sin barndom, detta är den första.
Språket är mustigt, tonen rå men hjärtlig och miljöskildringen genuin.

Utdrag ur boken:
“Och så log han. Pappa log alltid med stängd mun. Inte för att han jämt hade snus inne, utan för att han inte hade några tänder. Tandläkaren hade dragit ut nästan alla tänder i överkäken långt innan jag föddes. När han var tjugofem år ungefär. De hade ruttnat och han hade inte råd att betala några lagningar. Han hade löständer för överkäken, men använde dem nästan aldrig. De skavde, tyckte han. När han åt hårdbröd blötte han det i vatten först. Kött skar han sönder i små små bitar som han malde sönder med de hörntänder han hade kvar.
Han berättade historien om gubben som gick ut för att spy på ett kalas. Det hörde till på 50-årskalas, sa han. Nedanför kullen där man spydde gick en annan gubbe och rotade med en käpp. -Va håller du på med? frågade den spyfärdige.
-Jag tappade löständerna när jag spydde.
-Men dom ligger ju där, alldeles vid din högra fot.
-Nej, dom har jag prövat, men dom passar inte.
Mamma hade inte heller några tänder. Läkaren drog ut dem innan hon skulle föda mig. Men hennes löständer passade”

Mitt betyg ***

Harrys sång av Jeffrey Archer

archer

Berättelsen om Harry Cliftons liv börjar 1919, på bakgatorna i Bristol. Han växer upp med en hårt arbetande, ensamstående mor och berättelsen om en far som var en krigshjälte.
Harrys liv är utstakat; han ska börja jobba i hamnen, som alla andra män i familjen. Men en oväntad begåvning leder honom in på en annan bana. Han erbjuds ett stipendium till en exklusiv pojkskola och hans liv förändras radikalt.
Efterhand får Harry veta den sanna historien om hur hans far dog och den fruktansvärda sanningen gör att han ifrågasätter allt.
Boken utspelar sig mellan världskrigen och när andra världskriget bryter ut ställs Harry inför ett val: acceptera sin plats på Oxford Universitet eller ta värvning och slåss mot Hitlers Tyskland?

En familjesaga marknadsförs denna roman som. Den är den första i en serie av tre där nummer två nu är utgiven.
Jag har läst Archer genom åren, på 80- och 90-talet men nu var det 20 år sedan sist.
Archer är en bra berättare även om inte boken på något sätt har högre ambitioner än att vara medryckande och spännande läsning.
Jag har genom livet alltid fascinerats av de engelska internatskolorna och här får man en god inblick i hur livet tedde sig i pojkinternatens värld. Jag drömde själv som barn om att få gå i internatskola, läste flickböcker med dylikt innehåll som verkade så spännande, och orsaken hade förmodligen också att göra med att jag hade en trasslig barndom med en mycket dominerande mor som jag inte drog jämnt med.
Denna Harrys sång slutar med en riktig cliffhanger så nu står jag på kö för att få läsa fortsättningen
Mitt betyg ***

De anhöriga av Pelle Forshed

forshed

En annorlunda bok med åtta tecknade noveller!
Novellsamlingen handlar om människorna runt S:t Bodils hemtjänst.
Här möter vi de många absurda och märkliga rutinerna i ett vårdbiträdes arbete.
Berättelserna skildrar på olika sätt intriger i vardagen och kretsar kring skuld, skam, åldrande och död – allt berättat i serieformens komiska manér.

Detta är socialrealism på hög nivå, jag gillade speciellt den första novellen, De anhöriga.
Mycket väl skildrat hur de anhöriga höjer rösten och skäller ut hemtjänstpersonalen som försöker sköta sitt jobb.
Mitt betyg ***

Amerikauret av Vibeke Olsson

olsson

Det är sekelskifte på Svartviks sågverk – men det som märks mest är diskussionerna om föreningsrätten. Varför skulle inte sågverksarbetarna ha rätt att organisera sig?
Bricken ska snart föda sitt sjunde barn. Det är trångt i köksrummet. Och ändå: när magister Sundblad föreslår att hennes äldste, Nikanor, ska skickas till läroverket i stan blir hon inte alls lika glad och stolt som Natan. Ska Nikanor tvingas iväg hemifrån och bli en främling bland sina egna?

Boken är den fjärde i en serie om Bricken och är dett stycke genuin arbetarhistoria som förtjänar att läsas av både gammal och ung.

Utdrag ur boken:
“Läraren tyckte att vår Emma skulle slippa arbeta…för att öva med läxorna, säger Boberg. Hur fan skulle det se ut? Hon är ju tio år. Ungarna måste först och främst lära sig arbeta, så är det ju.
Han har rätt. Det viktigaste man kan göra för sina ungar är att se till att de lär sig arbeta. Se till att de börjar tidigt så att de lär sig uthärda tungt arbete, att de får kroppskrafter och färdigheter så att de kan försörja sig.
Det är det viktigaste man kan ge till sina barn, att fostra dem till arbetsmänniskor, för arbete gör en till en riktig människa.”

“När jag var riktigt liten låg jag mellan mamma och pappa på söndagsmorgnarna. Rummet doftade nyskurat, rena kläder hängde över stolsryggarna, en omgång åt oss var. Vi åt rågsiktsbröd med sirap och när det blev dags för söndagsmiddagens köttsoppa satt vi länge till bords. Inte blir det kaffe på säng när man har många ungar. Det ska sättas i pottstolen och sköljas upp kissiga lakan och ges tissen och tvättas och kläs på..”

“Aldrig har jag förstått pappas vrede såsom nu. När man känner att allt det som man har strävat ihop glider en ur händerna. Som när man ligger på tvättbryggan och sköljer och ett såphalt plagg glider ur händerna i det iskalla vattnet för att man blivit valhänt av kölden. All möda, all svett, alla förhoppningar, all strävan för att ungarna skulle vara mätta och framtiden möjlig. När det glider en ur händerna, och de välbärgade och besuttna ler lite roat.”

Detta är alltså en måste-läsa-bok!
En sådan ömhet om karaktärerna som författaren väver, en sådan omtanke om familjen, en så viktig röst som berättar hur det var förr, för hundra år sedan. Barn auktioneras ut, gamla hamnar på fattighuset, det är jämmer och elände men alls inte skildrat tungt och svårt. Med fjäderlätt penna tecknar författaren berättelsen och jag rekommenderar att du börjar läsa serien från första början med Sågverksungen, sedan Bricken på Svartvik, Sågspån och eld, och läser klart dem innan du tar dig an denna. Jag hoppas innerligt på fortsättning för mycket återstår att förtäljas..
Mitt betyg ****

Det är som det är En berättelse om tillit av Malina Stahre

stahre

“Jag åkte till P med nykokt lax, men hon tyckte att den stank. Jag hade gjort en kaka, men den var för söt. Jag hade köpt en schal, men den var ful. Jag ville hålla henne i handen, men antagligen var det inte min hand hon väntade på. Jag bytte vatten till hennes rosor, men jag snittade dem inte som man borde. Idag irriterade jag henne. Men hon sa ju vad hon tänkte. Ska man inte göra det?”

Ett återseende. Första gången var de elever på en internatskola i ett kloster i det kommunistiska Polen. Andra gången var de unga kvinnor som båda hade hamnat i Sverige. Nu har de hittat varandra igen – väninnor, men i en ny situation. Den ena är “patienten”, svårt sjuk i cancer, den andra tillhör “omgivningen” och försöker göra allt rätt, men lyckas bara ibland.

Författaren berättar om sin väninnas sista år, om sin egen kamp för att förstå och acceptera, om missförstånd och telefonsamtal till experter på liv och död och om tillit i cancerns skugga.

Hur stöttar man en närstående som är allvarligt sjuk?
Den frågeställningen är grunden för den här boken. Kanske inte ur närmaste familjens perspektiv utan väninnans, vännens, barndomskamratens.
Tassar man på tå, aktar sig för att prata ut, är man rädd för att såra, att inte kunna trösta, så är detta en ögonöppnare. Inte så att alla svaren finns här, men man kommer ändå till insikt om hur knepigt det är. Att vilja finnas till hands för att hjälpa och trösta, men att inte veta hur.
Vill du får mera insikt om den situationen ska du läsa den här boken.
Mitt betyg ***

0

4 Comments:

  1. Oj vad mycket du läst!
    Kram.

  2. Morning i Pörtet! Intressanta böcker allihopa!
    Tack för fniss i morgonstunden! Såg sulorna med tassavtryck…bland annat!
    Men sicken tur du hittade dina nycklar!
    Jag är såå seg med bloggandet men idag fick jag ihop ett litet inlägg…
    Kramen!
    Ragnvi

  3. Oj, det var många boktips, skall läsa lite mer noggrant senare i helgen, behöver fylla på med lite nytt!
    Ha en fin kväll!

    annette

  4. å va bra med boktips tack för det:) har inte läst nån av dem.ska genast kolla in några av dem, kramen

Kommentera