Jag har läst..

En faders synder av Jeffrey Archer

archer1

Hemligheterna och lögnerna som omvärvt Harry Clintons uppväxt har gjort det omöjligt för honom att stanna kvar i Bristol.
Han tar värvning i flottan och lämnar allt bakom sig, inklusive kvinnan han älskar, som han just fått reda på att han aldrig kan gifta sig med.
Men Harrys fartyg sänks i Atlanten och nästan hela besättningen drunknar.
Bara en handfull män räddas, bland dem Harry och en officer, den unge amerikanen Tom Bradshaw.
När Tom dör strax efter räddningen ser Harry sin chans. Genom att ta Toms identitet klipper han banden till det förflutna en gång för alla.
Men när de landstiger i USA upptäcker Harry vilket ödesdigert misstag han gjort. Bradshaw visar sig vara efterlyst för mord och Harry blir arresterad. Utan möjlighet att bevisa sin verkliga identitet är han nu knuten till ett förflutet långt värre än det han flydde ifrån.

“En faders synder” är andra delen i familjesagan “Cliftonkrönikan”

För bara någon månad sedan läste jag bok nummer ett och jag märkte till min förvåning då jag började läsa fortsättningen att jag knappt kom ihåg den förra boken!
Det måste väl ändå vara ett bevis på att boken inte lämnade några spår efter sig..
Det är bra driv i berättelsen, men, karaktärerna är stereotypa och själlösa eftersom författaren inte bemödar sig om att teckna några riktiga personporträtt utan fokuserar på att så mycket som möjligt ska hinna hända mellan bokomslagen.
Och det gör det förvisso, så man hinner aldrig tröttna på berättelsen.
Dock förväntar jag mig mer av en släktroman, det känns som om författaren har haft aningens för bråttom och att kanske syftet var att snarast sälja filmrättigheterna och håva in slantar på det.
Jag ger inte boken mer än ** i betyg

Porslinsfasaderna av Sven Olov Karlsson

karlsson

“Annons:
Hem och delar av hem osv. köpes. Kontant betalt, allt av intresse. Gör transport, röjning, städning osv. billigt. Silvers Auktion & Alltjänst, även kvällar o helger.
Pratkvarnar undanbedes.”

Porslinsfasaderna är historien om familjen Silver och deras lilla firma. Om pappa Knud som måste stegra sitt mod för att våga stå inför publik och ropa ut bråte och antikviteter. Om mamma Saga som måste sortera autkionsgods trots att hon avskyr att vidröra tingen efter de döda.
Om hur misstag som skedde för generationer sedan kan kasta sin skugga över relationer in i vår tid. Om en särpräglad syskonskara under ett grönavågen-blommigt 1970-tal. Om att kämpa för att följa, eller dölja, sina drömmar.
Framför allt handlar det om Saga. Är hon bara utsliten hemmafru med svåra sömnproblem? Eller en okänd profetissa – plågad av mystiska syner – som alltid vet vad som ska hända?
Och varför har en tyst fientlighet alltid skavt mellan henne och hennes dotter, maskrosbarnet Margona?
Vi återvänder i boken till byn Eriksfors i Västmanland och tjuvkopplar en vindlande folkhemssaga med magisk realism.

Utdrag ur boken:
“Fyra dagar återstod till nästa lördagsdans i Folkets hus. Saga hade aldrig gått dit förut, men skulle göra det nu. Skulle göra sig i ordning. Hon mönstrade sitt ansikte, sin kropp och sina kläder. Log på prov i spegeln.
Av sina vaknätter var Saga sådan att friarna hittills inte stått i kö: hon var mestadels lessen och motig och sur. Eller ilsken och argsint och tvär. Ofta vresig och vrång. Kulen och mulen. Gärna sturig och lurig. Nedrig och njutt. Stötig och låg. För det mesta syrlig och sned.
Men om hon kunde trycka ner sitt vanliga sätt under bara ett par avgörande timmar, skulle det kunna räcka.”

“Motsatsen till knaper var kravel. De försupna, de avsigkomna, de fattiga, de sjukliga, de trögtänkta. De var kravel. Dem var det synd om. Dem var inget att göra åt. I Västmanland var knaper och kravel som plus- och minuspolerna på ett batteri. Varandras motsatser, ändå sammanknutna.”

Ända sedan jag för tiotalet år sedan lästa författarens första bok Italienaren har jag fängslats av hans mustiga språk och bländande formuleringar. Han är helt enkelt en fenomenal historieberättare!
Alla känslor, alla typer av karaktärer trängs inom en endaste familj. Resultatet blir en dråplig skröna där skrattet fastnar i halsen. För det är synd om dem, familjen Silver.
De försöker så gott det går, men inte tillsammans, utan var för sig efter eget förstånd.
Huvudpersonens avoga personlighet som sömnlös sanningsdrömmare som står utanför samhället är rörande porträtterat. Man vill för allt smör i Småland inte umgås med människan, ändå förfasas, och förtjusas man.
Har du inte läst din Karlsson förut så har du nöjet av att ha tre läsupplevelser framför dig!
Mitt betyg ****

0

4 Comments:

  1. Karlsson, det låter som ett bra tips, jag tackar o bockar! Kram goa Paula!

  2. Håller med föregående talare, för nu har jag skrivit upp den boken på önskelistan :-). Tack för tipset.

  3. Bra boktips, det tackar jag för.
    Har nu hela bokhyllan full med böcker jag ska läsa. Hinner inte med!
    Ska baka, kratta trädgård, fixa bilder, blogga, äta, sova, sola på verandan, phu… blir helt matt, får ta med mig kaffet ut och njuta solen en stund… och en bok.
    Kram så länge från nabokäringa :mrgreen:

  4. Det låter som en bok i min smak. Lite som Arto Paasilinna i skrivsättet ;-)
    I morgon ska jag hämta boken som tränar upp minnet (vad den nu heter) . Jag fick den ju tipsad av dig och nu har dom skaffat fram den på biblioteket.
    Kramen

Kommentera