Jag har läst..

Myter om mat av Stephan Rössner

Botar lök öroninflammation? Ger mjölk starka ben? Och är det verkligen så att lite skit rensar magen?
Det finns inte mycket som engagerar oss lika mycket som maten och dess förmodade effekter på hälsan och kroppen.
I den här boken avlivas myterna en efter en.

Professor Stephan Rössner har i mer än 40 år arbetat med kost, motion, livsstil och hälsa samt hållit föredrag över hela världen. Här har han samlat några av våra vanligaste och konstigaste myter om mat, samt några som med tiden har visat sig vara sanningar.

Jag har under många år läst Rössners alster i form av artiklar och även sett honom på teve. Han har jobbat länge på en överviktsklinik och vet vad han pratar om. Han känns genuin och kunnig men, när jag såg honom på teve i Fråga doktorn, blev jag ganska besviken. Han föreföll arrogant och högmodig, jag hoppas att han bara hade en dålig dag.

Hur som helst så är denhär lättlästa boken ganska informativ och trevlig. Det är absolut ingen korvstoppning det är frågan om utan man vänder och vrider på myten och förklarar på ett lättfattligt sätt hur det hela hänger ihop.Lite kuriosa i vardagen helt enkelt.

Utdrag ur boken:
“Det är synd om oss svenska som är så osäkra. I bloggarsvärmen kommer ett patetiskt dokument där en flicka upptäcker att hon stillade törsten med mjölk som egentligen var kattmjölk och undrade om hon nu skulle dö, “eftersom det kurrade så konstigt i magen” Kräkpiller hjälpte tydligen inte heller (!)
Det är intressant att det är bättre innehållsdeklaration och kvalitet på djurmat än på människofoder, och hade vi bara inte haft våra förutfattade åsikter skulle vi säkert kunna äta både hundmat och kattmat och må alldeles förträffligt. Så har ju de fattiga pensionärernas liv beskrivits. Det lär finnas en världsexpert på hur kattmat ska smaka som har rekryterats av de stora multinationella företagen som avsmakare. Denne expert kan avgöra vilken sammansättning kattmaten ska ha för att messe ska vara nöjd. Man får anta att vederbörande mår bra.”

Apropå kattmat, i början av sjuttiotalet jobbade jag på en finsk sparbank. Vi hade många äldre kunder och jag kan med säkerhet räkna upp en del av dem som faktiskt köpte kattmat men inte hade katt. Slutsatsen kan man dra själv…Själv har jag katter och tycker kattmaten är dyr..

Mitt betyg till boken blir ***