Jag har läst..

Det vilda köket Mat från naturen året runt av Rune Kalf-Hansen och Lisen Sundgren

Att äta lindblad, kirskål och skogsviol är inte konstigare än att äta ruccola och gräslök, dessutom är det gratis och garanterat ekologiskt.
Året runt bjuder naturen på sådant som går att äta. Nypon och nässlor känner nog de flesta till, men hur många vet hur kärleksört, sommargyllen, våtarv och tusensköna smakar?
Allt som krävs för att ta del av detta vilda skafferi är att man öppnar ögonen och tar sig tid att plocka. Då får man också tillträde till en ny smakvärld, något som lyxkrogarnas kockar redan har upptäckt.

I den här kokboken visar örtspecialisten Lisen Sundgren vägen till sina favoriter bland allt det ätbara från naturen, och kocken Rune Kalf-Hansen har skapat recept där det vilda får en naturlig plats i soppor, sallader, fisk- och kötträtter, oljor, salt, drinkar och mycket mer.

Detta är nästan som en bibel för en sån som mig. En som inte har någon utbildning inom växternas rike, som inte är så värst intresserad av att bota olika åkommor och tillreda dekokter, blöta omslag eller en massa teer.
Nej, jag är mera intresserad av vilka växter som lämpar sig som krydda eller ingrediens i mat!
Fasen vet om inte jag till och med tänker mig att leta fram kardborrerötter i slutet av sommaren, bara för att…jag kan, vill och har lust att testa hur dessa rötter smakar i maträtter!

Visst, en del av de ätliga blommorna och bladen har jag tidigare stiftat bekantskap med men här presenteras en hel del för mig nya ätbara växter.
Boken är indelad i årstider där man dels presenterar växterna, dels presenterar läckra fantasieggande maträtter där man använt växterna.
Jag störtgillar layouten till boken, den ser lite hemlagad ut, lite ruff i stilen, lite strävt papper, och jätteläckra foton på maten!

Tänk, snart kan jag testa inlagd stekt strömming med björklöv, sallad med kirskål,gräslök och röllika och längre fram mot sommaren ska jag satsa på granskottssill,ängssyrapesto och häckvickerolja.
Det finns varningstexter vid växter som kan förväxlas mot icke ätliga eller rentav giftiga dubbelgångare, ändå är nog jag lite tveksam inför användandet av en del av växterna som jag inte känner mig hundra på att känna igen.
Jag googlar gärna flera bilder på vissa av växterna för det kan vara svårt att urskilja exakt hur de ser ut och var de växer.

Nu ska jag lämna tillbaka exemplaret på biblioteket. Undrar om jag överlever en hel vår/sommar/höst utan att skaffa mig ett eget exemplar…
Mitt betyg blir full pott ****