Jag har läst…

Livslinjer av Nancy Huston

Livslinjer är en sinnrik roman som blottlägger de ögonblick då tiden bryts och livet ändras för alltid.
Genom fyra sexåriingars blick berättas historien om en släkt där varje generation formats av den föregående. En efter en lägger de sina bitar till familjens pussel. Det är mer som går i arv än de födelsemärken de bär.
Sol är ett mycket speciellt barn. Begåvad, men med storhetsvansinne och en oroande fascination för Internets utbud av morbida bilder. Från hans tillvaro i 2000-talets San Francisco rör sig berättelsen bakåt i tiden, via faderns omvälvande flytt från New York till Israel, och farmors kärlekslösa tillvqaro i Toronto, till gammelfarmors uppväxt i andra världskrigets Munchen, där inget är vad det verkar vara. Nuet jagas ständigt av det förflutna, tills bitarna faller på plats och familjens mörka hemlighet nystats upp.

Det här var för mig en riktigt knepig historia!
När boken börjar irriterar jag mig på att berättaren Sol som ska framstå som 6 år gammal uttrycker sig mer världsvant än en vuxen. När jag sedan så småningom kommer till slutet av boken så har jag glömt vad som hände i början!
Jag är säker på att det finns något här som jag missat! Visst förstår jag ett visst samband mellan äldsta och yngsta generationen, men jag tycker att jag har väldigt svårt att få historien att riktigt flyta, och jag får jämnt och ständigt påminna mig om vem som är vem eftersom alla generationer finns med i historien från början.
Boken kan vara värd ett mycket bättre öde, men sanningsenligt så får den bara en ** av mig.

Consequences av Penelope Lively

London 1935
A chance meeting on a park bench on the eve of World War II sets in motion a love affair that reverberates through three generations.
Matt and Lorna are deeply, defiantly, in love; they marry, and Lorna is pregnant when Matt is called for duty. But hte war means Matt´s death in action, it cuts short his artist´s career and changes the course of Lorna´s life. The war means that Lorna will marry again, and that Molly, their daughter, will grow up in a blasted landscape of bomb-sites and boarded windows, of households reconfigured by loss.
But a chance look at a forgotten newpaper on the London tube leads Molly into her first job – and into the life of James Portland, a wealthy man she cannot love; and the postwar period gives way to a new era.
Thirty years later, Ruth, Molly´s own daughter leaves her marriage for a journey that takes her back to 1941, to a new resolution of her own history and that of her family.

En känslovarm, välskriven berättelse om tre generationer kvinnor i krigets skugga. Inget storverk, men man tar lätt till sig huvudpersonerna, följer deras vardagsliv, deras mödor, deras tankar. Vill du läsa en välskriven bok på engelska så är denna ett bra typexempel på engelsk litteratur.
Mitt betyg ***

Slutna rum av Jennifer Egan

Ray sitter i fängelse dömd för mord. Nu har han anmält sig till fängelsets skrivarkurs. Efter en trevande start märker gruppens kvinnliga lärare Holly att Ray får kontakt med sina inre världar genom sitt skrivande. Men den berättelse Ray skriver väcker frågor hos de andra fångarna och stämningen i skrivarkursen blir alltmer spänd. Dessutom överrumplas Holly av sina starka känslor för Ray.
I den historia Ray skriver får vi följa New York-bon Danny som reser till sin kusin Howards medeltida, förfallna slott i Österuropas bergstrakter., Howard har gjort sig en förmögenhet på börsen och bestämt sig för att förvandla slottet till ett slags retreat – en plats där all elektrisk utrustning är förbjuden och där människor ska erbjudas en chans att återuppväcka förmågan att lyssna inåt och locka fram fantasin. Danny är på flykt från sitt hektiska storstadsliv och finner slottets avskildhet och tystnad skrämmande.
Blotta tanken på att leva utan mobiltelefon gör honom skräckslagen, och till råga på allt spökar en mörk ouppklarad händelse från barndom hos de båda kusinerna Howard och Danny.
Vilka hemligheter ligger förborgade i slottet? Är Ray i själva verket samma person som Danny? Vem är den unga kvinnan Danny skymtar i slottets torn? Och vem är egentligen Holly?

En ganska annorlunda berättelse, mellan vakenhet och sömn. Mellan fantasi och verklighet. Lagom intressant för att man ska vilja läsa vidare.
Mitt betyg **

Dödgrävarens dotter av Joyce Carol Oates

I slutet av 30-talet anländer den tyskjudiska familjen Schwart till USA, på flykt undan nazisterna. I New Yorks hamn, innan de ska gå iland, föds en dotter, en äkta amerikansk medborgare som varken behöver visum eller pass.
Det enda arbete som fade4rn, tidigare matematiklärare, erbjuds är som dödgrävare och kyrkogårdsvaktmästare. Den bräckliga familjen förföljs och hånas i staden där de slår sig ner och allt slutar i en våldsam tragedi.
Trettonåriga Rebecca, dödgrävarens dotter, lämnar hemmet, får så småningom arbete som hotellstäderska och hamnar snart i ett äktenskap med en brutal, misshandlande man.
Tillsamman med sin lille son flyr hon, byter identitet och tar sig sedan fram genom efterkrigstidens Amerika, hela tiden med den musikaliskt begåvade sonens bästa för ögonen.

Jag har läst flertalet böcker av Joyce Carol Oates. I mitt tycke är hennes alster väldigt varierande och skiftande, även kvalitetsmässigt. En del böcker har jag inte gillat alls, en del är medelmåttiga och sen finns en och annan riktig pärla, t.ex romanen “Det var vi som var Mulvaneys”. Hennes namn spekuleras om inför valet av Nobels litteraturpristagare.
Den här boken är en av de bättre jag läst. Den är inte upplyftande direkt, huvudpersonen och hennes familj har det inte lätt i det nya landet, och föräldrarna lyckas aldrig anpassa sig i det nya landet. Bröderna flyr tidigt hemmet där fadern är brutal.
Självklart är den unga Rebecca mycket präglad av sin uppväxt, och framför allt så har hon ingen att anförtro sig åt, vilket gör att hon inte har ett lätt liv som vuxen heller. En mycket bra tidsskildring omger själva historien, och jag tycker absolut att du ska läsa denna om du gillar hennes böcker! En tungviktare på mer än 600 sidor men det är ändå svårt att lägga boken ifrån sig, även de avsnitt som är ganska plågsamma att läsa
Mitt betyg blir ***