Jag har läst..

Martta och Eero av Marja Taussi Sjöberg

När finska vinterkriget bröt ut i november 1939 var Martta och Eero knappt trettio år.
De hade varit gifta i sju år och hade två barn.
Eero blev inkallad till militärtjänst, och Martta tog barnen med sig till sin hemstad i Ladoga-Karelen, ett område hon senare måste flytta vidare från allteftersom kriget fortskred.
Tillfällena att träffas var få under krigsåren fram till freden 1944. Men de skrev flitigt till varandra – han om livet i fält, hon om vardagen hemma med ständiga bekymmer att skaffa mat, kläder och ved, båda om längtan, förhoppningar och glädjeämnen trots allt.
Marja Taussi Sjöberg som själv föddes under kriget som deras fjärde barn, fick efter föräldrarnas död ärva denna brevsamling. Tillsammans med andra släktingars brev och minnen utgör den grunden för hennes berättelse om en finsk familjs kamp för överlevnad, och inte minst om kvinnornas insatser i ett land i krig.

Denna historia är inget stort litterärt mästerverk.
Men, den beskriver mycket detaljerat det liv som finska folket levde i krigets skugga.
Jag vars mamma och mormor levde under krigsåren har inga äldre släktingar kvar som kan beskriva sina minnen för mig.
För mig är det därför en del av min egen historia som jag tar till mig när jag läser böcker som handlar om krigstiden.
Det är inte svårt att förstå vilken sparnit som drabbade människor som ständigt fick avstå från så mycket av det vardagliga saker vi anser vara självklara.
Att denna nit också sitter kvar i ryggmärgen är lika lätt att förstå, och de som genomlevt krigstidens knapphet måste ha svårt att anpassa sig till dagens slit-och släng-mentalitet!
Jag växte upp i ett hem som bestod av min mamma, min mormor och jag, och kan nog se att sparsamhetens dygd även såddes i mig själv. Jag har dock skakat av mig den värsta niten men fortfarande har jag svårt att kasta mat och hela grejer som jag inte använder.
Som tur är finns loppisar att skänka överblivna hela saker till, då kan jag inbilla mig att någon annan får glädje och nytta av det jag inte längre behöver!
Betyg? Som sagt, en vardagsskildring som saknar större dramatik och kanske också intresse om man inte själv har sina rötter i Finland
**

Jag har inte läst:

Igelkottens elegans av Muriel Barbery

Portvakten Renée är en självlärd älskare av konst, musik, filosofi och litteratur,. Hon lever sitt liv diskret bakom en övertygande schablonbild, den vresiga och obildade portvakten med få intressen bortom katten och skräniga teveprogram
Tolvåriga Paloma är brådmogen, överbegåvad och försöker förgäves bete sig som sina jämnåriga. Hon tycker livet är absurt, känner sig inte älskad och har bestsämt sig för att begå självmord på sin trettonårsdag.

Så börjar beskrivningen av boken och så mycket längre i historien kom jag inte!
Så, varför nämner jag en bok som jag inte läst ut, den kan jag ju inte recensera!
Denna tio-i-topp-bok som är så omtalad hade jag vissa förväntningar på. Förväntningar som kom på skam.
Men, jag medger, det beror nog mest på mig själv.
Det blev helt enkelt för mycket filosofi och konst för mig som inte är insatt i varken det ena eller det andra…
Det blev lite Gavalda-stuk, om ni läst hennes böcker, men svårtillgängligare tyckte jag.
Jag är nyfiken på om någon har läst boken?
Kanske gav jag upp för tidigt, men ibland saknas tålamodet och tiden. Jag vill kastas in i handlingen, få en bra magkänsla när jag läser och inte behöva harva igenom en halv berättelse utan att ha något utbyte av den.

Storm över Frankrike av Iréne Nemirovsky

Boken är skriven mitt under brinnande krig och skildrar den franska befolkningens flykt unan den tyska invasionen i juni 1940.
Flykten kastar alla samhällsklasser i ett våldsamt kaos som blandar människor från de mest förnäma till de fattigaste.
Här skildras de otaliga ödena – tragedierna och förtvivlan, lumpenheten och ömkligheten, solidariteten och hoppet hos en befolkning på flykt.
Hålldamer övergivna av sina älskare, borgarfamiljer som rynkar på näsan åt populasen, sårade som övergivits fyller landsvägarna i Frankrike, alltmedan bomberna faller och träffar hög som låg.
Sakta men säkert vinner fienden grepp över ett förlamat och skräckslaget land, och den lilla byn Bussy tvingas, som många andra, ta emot de tyska trupperna.
Här spirar en kärlekshistoria mellan den tyske officeren Bruno och den unga fransyskan Lucile, vars man sitter i tysk fångenskap, och lojalitet och patriotism ställs mot passionens kraft.

Denna bok är mer eller mindre ett livsverk. Författarinnan blev själv arresterad 1942 och deporterades till Auschwitz. En månad senare var hon död. Romanen hon jobbat med in i det sista förblev oavslutad och det dröjde 60 år innan verket blev publicerat.
Förutom själva berättelsen kan man i slutet av boken ta del av hennes dagboksanteckningar under arbetets gång och i början av boken finns en historik över författaren och hennes familj.

Som ni förstår är detta ett storverk. Det är ingen lättsmält underhållningsroman, men den är inte heller tungläst, bara mastig.
Det självupplevda lyser igenom denna otroligt välskrivna och genomtänkta historia.

Mitt betyg ***

Än jublar fågelsången av Stewe Claeson

Wilhelm Hallgren, hotellägare i 30-årsåldern, är en ordnad man med klart utstakad bana. Så möter han den 17 år äldre Luigi som vill leka annorlunda lekar. Efter en tid tvingas han konstatera att han har förlorat henne. Men har han någonsin haft henne, denna kvinna som varit hans lycka och olycka?
Motala i början av 1900-talet. Framtiden knackar på i form av folkbildningen och kampen bland arbetare. Den nydanande Uno Stadius sjösätter ett märkligt bildningsprojekt, och där dyker även Verner von Heidenstam upp i periferin. På arbetsmarknaden växer oron med hot om strejk, lockout och storkonflikt.
En bisarr kärlekshistoria är berättelsens nav, och kring detta ett myller av människor och stora och små händelser. Här finns vedgubbar och tvättmadammer, gästande sjökaptener och härradsdomare. Fladdrande gardiner, klapper av steg utanför hotellet, ljudet av någon enstaka automobil.
Allt medan koltrasten slår sina drillar

Ibland får man i sin hand en bok som bara genom sitt yttre ber om att bli läst!
Detta var en sån bok. En otroligt vacker bild på omslaget och en titel som var minst lika tilltalande.
Tyvärr tyckte jag nog innehållsmässigt att boken var ganska intetsägande och tråkig.
Det sublima språket var vackert att läsa, men jag fastnade inte för tidsporträttet som avtecknades, inte heller fann jag den spänning mellan huvudpersonerna som antyddes.
Andra må tycka annorlunda, för mig blev det mest en seg läsning från början till slut
Betyg ** för det vackra stilistiska språket

Vi i villa av Hans Koppel

Du ser ut som du mår och du mår inte bra.
Långsamt börjar du sortera tankar, reda ut vad du har ställt till med, tänka igenom vad du riskerar.
Hon kommer att lämna dig.
Nej, hon kastar ut dig
Du får flytta runt som en tonåring och slutligen nöja dig med en tvåa i miljonprogram. Karriären följer av naturliga skäl samma nedåtgående spiral och snart sitter du med din dotter på avfarts-mcdonald´s varannan helg.
Anders bor i villa med fru och dotter.,
Han har en älskarinna och spelar innebandy.
Allting borde vara bra.

Hans Koppel är en pseudonym. Han mår bättre än sin huvudperson.

Jaha ja, inte vet jag om jag hade så stora förväntningar, trots att boken är ganska omtalad. En kliche´av hur det är att bo i ett villaområde, med fru, barn och hund och med grannar som tävlar om statusprylar.
Anders ordnar sin egen lilla vendetta, men får snart sona sina brott.
Lite fyndigt skrivet, men inte särskilt originellt
Betyg **

De senaste dagarna har jag ägnat mig åt att göra mig en egen bokhylla här
Sedan slutet av sjuttiotalet har jag betygsatt böcker jag läst!
Det har blivit ca 1500 titlar….
Vissa år har jag läst mer och vissa mindre, beroende på i vilken livssituation jag befunnit mig, men läst har jag alltid gjort, bara inte i samma tempo.
Nu fick jag tips om denna sida, Boktipset, där man kan söka böcker man läst, betygsätta dem, kommentera dem om man vill, och även blogga.
Tyvärr fattades ungefär hälften av titlarna jag läst, men dom håller på att utvidga registret.
Fiffigt nog så fungerar det också så, att när man betygsatt ett gäng böcker så kan man få tips på böcker man troligen tycker om!
Då kan man t.ex söka efter en bok man tänkt läsa, och upp kommer en uppgift om att man troligen skulle ge den betyget ****
Står det däremot att man troligen skulle ge den betyget * så är det kanske onödigt att ta tag i just den boken…
Man kan hälsa på hos andra medlemmar, dvs. boknördar, ta del av vad dom läst, man kan starta diskussioner på ett forum, man kan göra olika typer av listor eller gå med i olika grupper.
Möjligheterna är alltså enorma för en bokfantast som jag!
Nu kommer jag inte att sluta skriva om böcker här i bloggen, snarare är sidan ett komplement och ett ställe där jag samlar allt om böckernas värld och får nya tips.
Läser du mycket och vill hålla koll på vad du läst tycker jag du också du ska skapa din egen boksida!
Vill du gå in o kika, kan du leta under “medlemmar” på Paula Merio och hitta till mig.
Jag som sällan läser deckare har idag börjat läsa “Hypnotisören”. Ibland vill man vara med sin tid och läsa böcker som är mycket omtalade och det är ju denna kriminalroman som utgivits under pseudonym Lars Keppler som nu avslöjats som ett författarpar med efternamnet Andhoril.

Det blir stekt fläsk med löksås till middag, maken skulle ringa när han har en halvtimme kvar att åka, så det är lika bra jag börjar förbereda….
Hasta la vista!

0

9 Comments:

  1. Ojojojvad du läser mycket! Du måste vara grymt allmänbildad.

    Själv håller jag precis på att läsa ut:Det räcker inte med kärlek av Jenny Lexhed, handlar om ett par som fått ett autistiskt barn. Har du läst den? Jag tycker att den var bra, man blir berörd av den.

    Kram

  2. Stort tack! Vad gulig du är med dina ord! Dom värmer…behövde dom som bäst idag. Kan nästan tro att du kände det på dig:) Håller med om att leva med en kronisk sjukdom handlar mycket om anpassa sig och att tänka positivt. Sjuk kan man vara men inte vara sjukdomen.

    Oj, vad du läser! Det är så avkopplande att läsa och just hinner jag inte så mycket som jag skulle önska. Mycket på jobbet. Har några nya böcker liggandes som väntar på mig. Nu har jag fått lite mer tips, stort tack!
    Stor kram till dig

  3. Vojne, vojne, vad du hinner läsa. Jag blir lika impad varje gång jag ser din “skörd”, men jag vet ju också att du är en snabbläsare, vilket jag inte är, men jag läser ju dagligen ändå i min takt. Jag har faktiskt en packe liggandes som jag läst i sommar som ska ut på min blogg, men det tar sån tid att skriva så det får anstå ett tag.
    Tack för tröstekramen, angående Allegro. Du må tro att jag grät, när jag pratat klart med ägaren.
    Kramen!

  4. Tänk vad olika tankar vi har fast vi är i samma ålder. Du är född i ditt land som har haft krig i närminnet. Jag är född här, som inte haft krig på många, många år. Jag har en mycket god vän som flydde från forna Jugoslavien och han har sina erfarenheter som hela tiden kommer fram. Så tacksam för alla olika människor jag träffar och så intressant att bli varse våra olikheter.
    Kramar/marma

  5. Nu har jag tittat i din bokhylla. Fick en hel del tips, men måste behärska mig och inte köpa fler böcker på ett tag. Min bokhylla innehåller ganska många olästa böcker.
    Att du kommer ihåg alla böcker du läst, vilket minne. Beundransvärt.
    Jag kom inte iväg till “stora” skogen igår, det hade regnat hela natten. Blev en promenad med vovvarna i närmaste omgivningen i stället. Och i dag har jag så ont i nacken (sitter med en schal runt halsen), sov väl för länge antar jag. Men det var en välbehövlig sömn. Tror att jag sätter/lägger mig i soffan och läser en bok i dag. Ja så får det bli. Förutom den vanliga rastningen av vovvarna, så klart.
    Kram

  6. Jösses vad böcker du läser.Just nu så är jag själv inne på Läckbergs senaste.
    Tassade in här för att berätta att jag nu startat en ny blogg,så att du inte tror att jag bara stängt dig ute eftersom det står numera att den bara är till för registreade medlemmar :worried:

  7. Hej i höstpörtet.
    Här finner man alltid bra boktips.
    Ska försöka få tag i den där om Marta och Eero.
    En bok i min stil tror jag att jag kan säga.
    Tackar för alla bra tips.

    Ännu mera trattisar….
    Kan du inte sända över några kilo?
    Här har någon trampat sönder dom jag hittade i skogen. Inget djur alltså. Utan en två bening…

    Är trött och sliten. Kämpar med magkattaren idag. Hoppas det går över fort. Är inte alls så skönt.

    Vi håller på att packa och dona. Vi far ju på söndag.
    Ska jag sända dig ett kort kanske?

    Kul att se bilder på ungarna. De växer fort du….

    När nu tar jag mina trötta ögon och lägger mig i gostolen en stund.
    Hörs av snart. Jag återkommer 8)

    kramen från granntanten.

  8. Jag håller med dig om att Norge inte är ett land man åker till för att handla. Vi handlar alltid mat innanför svenskgränsen, när vi åker till sonen. Där finns enorma köpcenter. Sedan är man ju alltid lite svag för sina barn när de vill iväg till köpcenter som är svåra att komma åt när man inte har bil. Ha det bra i höstrusket. Då sitter det fint att kunna läsa en god bok. Intressanta bokrecentioner du skriver, tycker jag.
    Kram

  9. Morning i Pörtet! Jag hade inga problem med att se dina trattisar! Som sagt; det kryllar av dom! Vi har även hittat svart trumpetsvamp…så gott!
    Böckerna har jag inte läst…men den sista om kriget i Finland låter jätteintressant tycker jag!
    Men jisses vilken sovmorgon du tog! Fast skönt va´?
    Kramen!
    Ragnvi

Lämna ett svar till Malin Avbryt svar