När sköljer Toftan?
För några dagar sedan gick jag för att kolla läget nere vid sjön Toftan.
När jag bodde i Ludvika kommun följde jag i lokaltidningen vilket datum sjön Väsman sköljde, dvs. blev isfri. Man anordnade en populär gissningstävling i tidningen.
Förra året sköljde sjön Väsman den 12 april, men året innan redan den 18 mars!
På väg ner till Toftan träffar jag på herr Broccoli som hänger på gärdesgården!
Kikar in på en strandtomt och ser en gammal och jättevacker ljugarbänk på bryggan!
Påsktuppen står kvar i skogsbrynet och gal helt i onödan, alla hönor är borta, bara en liten kyckling har blivit kvar. Nå, pappa tupp får passa ungen sin ett tag, sen skulle jag gärna ha honom inneboende i pörtet, så grann och stilig som han är!
Framme vid ena änden av sjön där jag förut påbörjade promenaderna ute på isen…
Nu är det bara måsarna som törs traska där…
Kanoten slumrar vidare i sin vintersömn
Ekan ligger med armarna i kors och väntar på bättre tider…
Fortsätter solen lysa så här klart så är det snart ajöss med vintern!
Det har blåst kalla nordanvindar i flera dagar, temperaturen har knappt orkat upp till 7-8 grader och det har varit oskönt att gå ute på ängarna.
Idag beslöt jag därför att vi skulle prova om elljusspåren i skogen var snöfria så vi kunde gå i lä för vinden.
Det gick alldeles utmärkt, mjukt sågspånsunderlag som sviktade skönt, och vi travade på tills plötsligt en tanke slog mig!
Det var ju åt det här hållet från byn som man gjort björnobservationerna
Jäklars, nu tror jag att jag fick björnfrossa!
Inte en människa i sikte åt något håll, stigar till höger och vänster, täta tallmoar runtomkring…
Jag tvärvände!
Daniel såg något förvånad ut när jag plötligt ökade takten rejält, men han följde lydigt med…
Haha, nästa gång jag går i skogen vill jag nog ha sällskap med mig annars väntar jag ett tag tills nallarna har funnit annat ätbart än att lockas tugga på en gammal seg finnkäring
Kantstött halvt antik, ringrostig finska som bott i Sverige mer än halva livet, före detta bankkamrer, krögare, hamburgervändare, lucknucka, numera skogsmulle som håller grytan puttrande, gärna med svamp och annat ätligt ur naturens skafferi, matte till hund och dammråttor, mamma, mormor, gammelfarmor/mormor
Synnøve Irene Kjerstad
Härliga bilder. och visst är det vår hos dig med. Ja jag såg ju den där bilden på björne. Var försiktig. Kram från nabolandet .
Gun+Wiik+Pils+
Kan förstå din björnfrossa, vem vill möta en nyvaken hungrig björn ?
Gun+Wiik+Pils+
Kan förstå din björnfrossa, vem vill möta en nyvaken hungrig björn ?
Primrose
Björnfrossa fick jag här hemma ,-))) NU har jag satt ut en SELFIE , ja redan så de som vill vara med ser den, du hade samma tanke som jag, vi turas om! Så nu är jag på G, min är redan ute, så får du ta över , så sr vi vad det blir ,-)Broccoli är jättesöt ,-) Väldigt vacker ljugarbänk! Vilken vacker tupp, att den och Broocoli får vara kvar? Härlig prommis! ,-))
Ha det fint Primrose ,-9
Ama de casa
Härliga bilder! Men tur att du inte träffade på nån björn, det skulle nog inte vara så kul…
Ha det fortsatt gott!
ibod11 - Ingrid
Jag har aldrig hört det uttrycket förut, att sjön sköljer, men jag går också här och väntar på att Storsjön ska göra just det. Men det dröjer nog ett tag till. Det finns visserligen små områden där isen är borta men det räknas inte. Fina bilder från din promenad och vad trevligt med en så glad herr Broccoli 😀
Eventuella björnar håller säkert sig undan från dig men jag är också lite försiktig den här perioden. Jag undviker att gå runt Ändsjön där björnar har synts två av de tre vårar jag ha bott här. Men snart har jag nog samlat tillräckligt med mod och det har du säkert också gjort.
Kram
bpz3
Att en sjö sköljer, det visste jag inte. Tack för “översättningen”. Det första jag tänkte på som absolut inte lät realistiskt var sköljmedel;-) Tack och lov att jag inte är ensam om att inte har hört uttrycket förut.
Den där ljugarbänken är såååå fin. Hoppas att den underhålls varje år så vacker som den är.
Vilket fantastiskt fint väder du har! Sol för hela slanten. Okej, här är lika kallt som hos dig, fast vi har inte ens sol, bara några enstaka stycken blå himmel…
Så du är rädd för den söta nallebjörnen du visade upp. Tror nog du kunde lugnt ha fortsatt på din promenad. Daniel hade nog varnat dig om det hade varit en björn i närheten.
Mirjam Halvarsson
Du får sjunga en stump när du traskar i skogen men vissla inte för då kan du få ett vissel till svar, sån är Nallen 🙂 eller så sägs det i alla fall 🙂 Jag skulle vilja ha både ljugarbänken och tuppen här hemma, jättefina ju! Kram på’re
Anna-Lena
Vackra bilder.
Hade nog också vänt då jag fått björnfrossa.
Nu är frågan; Är sjön sköljd eller ej? Det finns ju is kvar…
Här har det kommit lite regn i kväll! Härligt!
Ha det gott! Kram
Ditte
Väldigt vackra bilder. Hade gärna suttit här på ljugarbänken med dig och blickat ut över nejden. Helst då i lite varmare väder-
Tuppen är jättefin och han verkar ju vara ganska tyst av sig. En klar fördel om du ska ha den hemma-
Skönt att ni kunde hitta lä i skogen och en skön promenad blev det ju.
Förstår att du vände med tanke på björnobservationen- Jag hade absolut gjort det.
Kram
Äventyret framtiden
Att våren är på god väg ser man tydligt på alla dina vackra bilder. Tack för dem!
Du har ju Daniel. Inte behöver du vara rädd för nallen, inte. Han/nallen är lika rädd som du i så fall och givetvis inte vill han tugga på en seg finnkärring, det förstår du väl? Du ska annars lägga dig på alla fyra och skälla som en hund …då drar nallen iväg som ett skott. Har hört det från säker källa.
Kicki
Fina bilder som vanligt.
Du får tralla eller vissla när du går i skogen, så de vilda djuren hinner flytta på sig.
Kram
Minton
Du har också fått vår och jag njuter av dina bilder. Björar som är nyvakna skall man vara försiktig med.
Kramar från oss
Susie på Stjärnarve...
En björn är nåt man absolut inte vill träffa på sin hundprommis! Vi var uppåt landet en gång med två hundar, strv.hår. taxar båda två. Vår hade aldrig jagat nåt, men den andra var en jakttax. Hans husse & matte hade aldrig rest i Sverige och blev bl.a. helt chockade när dom fick se renar, dom trodde dom skulle vara i storlek som älgar! Sen var vi nere vid en älv för att rasta hundarna, när jag påpekade att jag ville gå tillbaka till bilen för det hade synts till en björn i området och den andra hunden hade fått upp ett spår på nåt. Jäklar vilken fart dom fick tillbaka till bilen då, på den tiden fanns det inte björn så långt söderut som nu för tiden, så dom blev livrädda!
Idag har vi en liten 2-årig busråtta hemma hos oss, en fyrvägskorsning i samma storlek som Santos – fast svart – och lika snäll, gullig, kelig och glad. Känns underbart! Han ska bli vårt “dagisbarn” och vi träffade homon igår för första gången och idag är han här sen 06.30 fram till 17.00 (kolla min blogg). Det har gått jättebra, just nu ligger Rolle och Molton och sover i sängarna. Både Rolle och jag har varit ute med honom, men Rolle gick “lite” längre. Fast jag är evigt tacksam över att det inte finns björn här på ön…..
KRAM/Susie
LillaSyster
Bra att du vände, du kanske ska fixa en varningsskylt med en björn på och sätta upp där? Ha en bra fredag!