Jag har läst..

I rätt sekund Bokomslag I rätt sekund
Kristoffer Sahlén
Djur och natur
Votum
2018
141

Fotografi handlar ofta om tajming. Väntan på rätt ögonblick. Ögonblick som oftast föregåtts av idéer, planering, långsiktigt arbete och många timmar i gömslen.
Ibland uppkommet genom tur. Ett ögonblick kan vara laddat, actionfyllt och över på en tusendels sekund.
Det kan lika gärna vara längre, lugnt och meditativt.
I den här boken har naturfotografen Kristoffer Sahlén samlat bilder och lustfyllda anekdoter från några av de bästa stunder han varit med om bland vilda djur i nordisk natur, då han varit på rätt plats i rätt sekund.

Här har vi en man, en fotograf som behärskar tålamodets svåra konst.
Att ligga i gömslen i dagar och nätter i väntan på djur som i bästa fall ska visa sig, ja, det är något jag beundrar.
Och fotona är fantastiska. Alla tagna i vår egen svenska natur.
En perfekt blädderbok, presentbok, eller bara för att sitta och njutglo!

När man måste avstå från att sitta så mycket vid datorn är det tur att böcker finns! Och så har börjat titta på Chernobyl på HBO, riktigt läskig och skrämmande, framför allt när man vet om att det har hänt i verkligheten...
Lite bättre i armen idag, tror det går åt rätt håll! Tack för omtanken ni visar!

0

Majatjärn

I förra veckan var vi på promenad till Majatjärn där Säfsen Resort har put-and-take-fiske med regnbåge.
Inte en enda fiskare var på plats och vi kunde gå runt på spångarna helt ostörda, Blinka och jag.

Bekväma att gå på..

Här kom man nära den fina vattenklövern

Fotona är tagna innan jag fick ont i axeln, som tur är, för minsta skakning på handen så blir de här små skönheterna alldeles suddiga

Ibland är det riktigt många fiskare som står här och kastar sina spön, idag fick regnbågarna fridag.

Vem kan motstå solglitter i vattnet

Alldeles vid vattenbrynet blommade tranbärsblommorna, det är fullt av dem på myren runt omkring.

Nu har vi kommit fram till en annan liten tjärn som heter Erktjärn, här kan barnen fiska.

Jodå, visst blommar hjortronen också!

Då har vi gått runt den lilla tjärnen och kommit tillbaka till grillplatsen.

På hemvägen passerar vi en glatt porlande bäck

Och tänk, jag tycker att även maskrosen är vacker och pryder sin plats!

Läget med axeln är oförändrat, köpte Ipren idag för att kombinera värkmedicinerna för bättre effekt. Tyvärr måste jag ta det försiktigt, Ipren ska man inte knapra i sig när man är blödningsbenägen och äter blodförtunnande, har haft stroke och högt blodtryck. Men jag chansar några dagar får vi se om den värsta smärtan lägger sig.
Det börjar påminna om när jag för några år sedan lyckades både bryta och få armbågen ur led på en och samma gång. Gick med armen gipsad i flera veckor mitt i smällheta sommaren. Armen svullnade upp av värmen så jag fick åka in akut och klippa upp gipset när fingrarna inte längre hade någon känsel…
Det är inte klokt vad jag råkar ut för, tur man lyckas förtränga det mesta efter ett tag…

Tack vare att bilderna låg klara i datorn lyckades jag knåpa ihop ett litet blogginlägg ändå, men framöver blir det nog värre!
Tjingeling!

4

Skyltsöndag # 213

Jag kan för allt i världen inte missa skyltsöndag, inte ens när jag inte kan lyfta armen tillräckligt högt för att nå tangentbordet!
Så nu kämpar jag på med vänsterhanden. Minns så väl när jag brutit armbågen, då blev jag riktigt duktig på att använda bara vänstern, men det var då det…

Jag fick ju ont i axeln ett par dagar efter att jag hängt på gåstavarna på nedvägen från Kullerberget för en och en halv vecka sedan.
Men det var inte så farligt ändå, men har inte blivit bra heller.
Men i förrgår började smärtan bli riktigt besvärlig och jag fick svårt att röra armen och axeln.
Inatt har jag inte kunnat ligga ner och sova, så jag var i det närmaste ett vrak i morse när vi skulle ge oss iväg på en trevlig utflykt!
Ja iväg kom vi, men fotande, ojojoj, jag kunde inte lyfta armen nog för att få in motivet i kameran! Men, då tar jag hjälp av vänsterarmen och lyfter upp den högra tills den är tillräckligt högt för att knäppa av foton!
Resultatet av detta har jag inte orkat undersöka ännu, nu fokuserar jag bara på att slänga in några skyltar och sen lägga mig ner och dö…
Nä okej då, inte riktigt så dramatiskt kanske. Men jag kan ju säga att spänningen är olidlig, i morse lyckades jag ännu få på mig kläderna men nyss insåg jag att jag inte kommer i närheten av behåbanden…jag lär få åla mig ur tutthållaren, en syn för gudarna…
Ja skratta ni, men mina starka 1mg Alvedon hjälper inte ett smack så sådär jättekul är det inte.
Kanske skulle en kortisonspruta i axeln lindra, det är ju en gammal skada jag har i axlarna och det har hjälpt förr…
Nu tar jag en dag åt gången, men om jag inte ilar o hälsar på hos er andra så vet ni vad det beror på och var så säkra på att jag knatar in och skriver så snart jag kan och orkar.
Ursäkta eventuella stavfel och ha en fin söndagskväll

Gick på en fin promenad i veckan och mötte dessa något vilsna flygfän, gässen undrar nog vad dom gör mitt på skoterleden

Fotot taget på samma ställe som det förra, men i en annan riktning

Denna etikett tänkt att pryda ett midsommaröl blev inte godkänt av Systembolaget som tyckte att motivet glorifierade inmundigande av alkoholhaltiga drycker! Vad tycker du?

Billiga bovar på nätet!

Vansinnigt rolig karta om man har Paula-humor!

BP förvaltar det roliga skylt-temat som man snabbt blir beroende av och du hittar flera skyltare här

Häng gärna på du också!

0

Söndags-smakbit # 23

Bloggen Flykten från verkligheten ger oss varannan söndag chansen att publicera ett litet smakprov ur en bok vi läser.

Där får du många spännande boktitlar att kika närmare på.
En viktig regel: Inga spoilers!

Jag läser I oxögat av Ida Andersen

“År 1741 blåser förändringens vindar över Dåvedshult i Ekeberga socken i och med beslutet att uppföra ett glasbruk, som ska komma att bära namnet Kosta.
I den småländska bygden lever drängen Eskil, med särskild fallenhet för timrande, och pigan Sissel, som drömmer om en annan tillvaro. Deras vägar korsas en midsommarnatt och livet ställs på ända.
En berättelse om att vara född fattig, om att sträva efter ett självständigt liv, om en dramatisk förlossning, om konflikten mellan kyrka och folktro, mellan manligt och kvinnligt och om hur en glasmanufaktur bryter upp gamla strukturer.

smakbit sid.26

“Allra räddast var han för Agusta, trollkvinnan, som bodde lite för sig själv i utkanten av klungan av jordkulor. Oftast syntes hon stulta fram i skymningen på väg för att samla örter, grodslem, ben från kyrkogården eller annat som hon brukade till sina dekokter och häxkonster. Hennes isgrå blick fick honom att nästan göra på sig av skräck.Alla i Krävan var rädda för henne, ändå gick de till henne med sina krämpor och åkommor.”

sid.139
“Han sträckte på halsen och såg hur alla därinne släppte vad de hade för händer när de prominenta gästerna klev in bland spånor, plankor, stegar och bockar.Den yngre av finherrarna var den ena ägaren till glasbruket. Georg Bogislaus Stael von Holsten. Han påminde om generalen Koskull. De hade samma sätt att skjuta ut bröstet och sina väldiga magar under de vita halsdukarna och blå rockarna, och de hade likadana skinande spännen på sina ljusa skinnskor, nu rikligt bekransade av lera.”

0