Precis som sig bör i pingst, hänryckningens tid, så har ock jag blivit förförd och förtrollad…
Dock ingen kavaljer som lyckats med konststycket, utan den oskyldigt vita….vitsippan!
Hela det här inlägget blir därmed en hyllning till vårens vitsippsbackar som så generöst sprider sin skönhet över nejden!
Det må bli tjatigt, men låt…
Kantstött halvt antik, ringrostig finska som bott i Sverige mer än halva livet, före detta bankkamrer, krögare, hamburgervändare, lucknucka, numera skogsmulle som håller grytan puttrande, gärna med svamp och annat ätligt ur naturens skafferi, matte till hund och dammråttor, mamma, mormor, gammelfarmor/mormor