Söndags-smakbit # 17

Bloggen Flykten från verkligheten ger oss varannan söndag chansen att publicera ett litet smakprov ur en bok vi läser.

Där får du många spännande boktitlar att kika närmare på.
En viktig regel: Inga spoilers!

Jag är inne i en finländsk period, jag läser böcker om Finland, dess historia, jag läser romaner skrivna av finska författare och jag läser om finska krigsbarnen i Sverige under andra världskriget.
En av dessa böcker : Mannerheim, marsken, masken, myten, handlar om Gustaf Mannerheim, Finlands legendariske fältmarskalk och president, som hade ett långt och omväxlande liv som överbefälhavare i fyra av Finlands krig, officer åt Rysslands tsar och spion i Kina.
Herman Lindqvist tecknar ett mångsidigt porträtt av den mytiske och kontroversielle politikern och militären som även var en kosmopolitisk charmör. Genom Mannerheims fascinerande livsöde skildras också Finlands väg till självständighet, där han spelade en avgörande roll.

Smakbit från avsnittet då han jobbar som spion i Kina

sid- 133
“Färden fortsatte i åtta dagar i sträng köld och hård blåst som trängde igenom filtstövlar och pälsar Expeditionen nådde staden Jiayuguan i provinsen Guansu. Där fanns porten till Kina. Det var en bokstavlig port genom den kinesiska muren, på andra sidan låg det egentliga Kina. Mannerheim kallar den en “obetydlig lervall”.Idag anses den porten vara de märkvärdigaste av alla och drar horder av turister.
sid. 142
“Det är lätt att föreställa sig den lättnad Mannerheim kände då han den 20 juli 1908 slutligen kunde sitta av sin häst för sista gången, i staden Kalgan, för att fortsätta med tåget till Peking. Han hade då varit på resande fot i två år och tretton dagar.Sex dagar senare kunde han äntligen ta sig hemåt.
Gustafs högste chef var kejsaren Nikolaj II Mannerheim fick audiens för att avlägga en personlig rapport. Han fick tjugo minuter, men talade i nästan en och en halv timme. Bägge herarrna stod hela tiden. Kejsaren var så fascinerad av berättelsen att han glömde bort vad klockan var.