Söndags-smakbit # 39

Bloggen Flykten från verkligheten ger oss varannan söndag chansen att publicera ett litet smakprov ur en bok vi läser.
Där får du många spännande boktitlar att kika närmare på.
En viktig regel: Inga spoilers!

En av böckerna jag läst den här veckan är:
Vårt levande arv – Minnen och spår i landskapet av Tomas Ljung

Boken är även Dalarnas hembygdsbok årgång 87 utgiven av Dalarnas Fornminnes- och Hembygdsförbund 2017

Att växter, träd och källor har sin kulturhistoria är väl känt. På otaliga sätt har människor genom tiderna nyttjat och gynnat det levande landskapets mångfald. Verksamheter som har lämnat spår i marken och i träden kan länge berätta om historiska brukningsformer. Men även själva förekomsten av växter och djur kan utgöra minnen av svunna epokers föreställningar och glömda näringsfång. I denna bok avlyssnas några av alla dessa berättelser från Dalarnas skog och bygd.

Jag är inflyttad till Dalarna i slutet av 90-talet och “hamnade” då i en gammal finnbygd där skogsfinnarna byggde sig nya liv och nya hem ända sedan 1600-talet. En mycket historierik bygd med en aktiv hembygdsförening och som visar många ännu levande traditioner. Som inflyttad tycker jag det är intressant att ta del av bygdens historia både genom att besöka olika platser och att läsa om livet i finnskogarna förr och nu.
Jag blev förvånad över hur intressant och givande denna bok är för den som vill veta mer.

Mina smakbitar kommer från sid. 82 och 87

Den än idag kanske mest allmänt kända formen av magiskt verkande träd är smöjträden som hos oss så gott som alltid har varit tallar. Smöjning (obs. inte smörjning) är ett magiskt botemedel som använts inom folkmedicinen och som tillgår så att en person dras genom en hålighet i ett träd, ibland under rötter eller genom hopvuxna grenar. Metoden har varit i bruk i hela Sverige och har dels brukats mot barnsjukdomen ältan, men i synnerhet mot engelska sjukan, även kallad riset, skärvan eller soget. Furor som minns traditionen står ännu kvar bl.a i Skattlösberg. Den allra sist upptecknade smöjningen ska ha ägt rum i Säfsnäs 1924.

Ett av de mest spektakulära exemplen på träd knutna till magiska föreställningar har varit björntallarna. Sedvänjan synes till sitt ursprung ha varit renodlat finsk. Från flera finnskogar finns gamla uppteckningar om tallar behängda med björnkranier. Traditionen utgör en aspekt av urgammal sibirisk-ugrisk björnjaktmagi. “Skallen kunde spikas fast i trädstammen eller hängas upp på inslagna träkilar. Därefter fylldes skallen med öl, som genom hålen i skallen droppade ner på marken.Slutligen sköt man salut och drack öl”.