Läst

Söndags-smakbit # 39

Av
den
30 september 2018

Bloggen Flykten från verkligheten ger oss varannan söndag chansen att publicera ett litet smakprov ur en bok vi läser.
Där får du många spännande boktitlar att kika närmare på.
En viktig regel: Inga spoilers!

En av böckerna jag läst den här veckan är:
Vårt levande arv – Minnen och spår i landskapet av Tomas Ljung

Boken är även Dalarnas hembygdsbok årgång 87 utgiven av Dalarnas Fornminnes- och Hembygdsförbund 2017

Att växter, träd och källor har sin kulturhistoria är väl känt. På otaliga sätt har människor genom tiderna nyttjat och gynnat det levande landskapets mångfald. Verksamheter som har lämnat spår i marken och i träden kan länge berätta om historiska brukningsformer. Men även själva förekomsten av växter och djur kan utgöra minnen av svunna epokers föreställningar och glömda näringsfång. I denna bok avlyssnas några av alla dessa berättelser från Dalarnas skog och bygd.

Jag är inflyttad till Dalarna i slutet av 90-talet och “hamnade” då i en gammal finnbygd där skogsfinnarna byggde sig nya liv och nya hem ända sedan 1600-talet. En mycket historierik bygd med en aktiv hembygdsförening och som visar många ännu levande traditioner. Som inflyttad tycker jag det är intressant att ta del av bygdens historia både genom att besöka olika platser och att läsa om livet i finnskogarna förr och nu.
Jag blev förvånad över hur intressant och givande denna bok är för den som vill veta mer.

Mina smakbitar kommer från sid. 82 och 87

Den än idag kanske mest allmänt kända formen av magiskt verkande träd är smöjträden som hos oss så gott som alltid har varit tallar. Smöjning (obs. inte smörjning) är ett magiskt botemedel som använts inom folkmedicinen och som tillgår så att en person dras genom en hålighet i ett träd, ibland under rötter eller genom hopvuxna grenar. Metoden har varit i bruk i hela Sverige och har dels brukats mot barnsjukdomen ältan, men i synnerhet mot engelska sjukan, även kallad riset, skärvan eller soget. Furor som minns traditionen står ännu kvar bl.a i Skattlösberg. Den allra sist upptecknade smöjningen ska ha ägt rum i Säfsnäs 1924.

Ett av de mest spektakulära exemplen på träd knutna till magiska föreställningar har varit björntallarna. Sedvänjan synes till sitt ursprung ha varit renodlat finsk. Från flera finnskogar finns gamla uppteckningar om tallar behängda med björnkranier. Traditionen utgör en aspekt av urgammal sibirisk-ugrisk björnjaktmagi. “Skallen kunde spikas fast i trädstammen eller hängas upp på inslagna träkilar. Därefter fylldes skallen med öl, som genom hålen i skallen droppade ner på marken.Slutligen sköt man salut och drack öl”.

TAGS
11 kommentarer
  1. Svara

    Hanneles bokparadis

    30 september 2018

    tack för annorlunda smakbit, kanske skulle en testa.

  2. Svara

    A ROOM OF MY OWN

    30 september 2018

    sådana där hembygdsböcker kan vara mycket intressanta! tack för smakebitarna!

  3. Svara

    Karin Eklund

    30 september 2018

    Mycket intressant läsning förmodar jag. Liknande träd finns också här, snart övergamla och fallfärdiga (ekar) där man drogs igenom rothåligheter och håligheter överlag för att bli av med vårtor och liknande; kanske också andra värre sjukdomar. Ett par tre magiska träd finns fortfarande kvar, gamla som urberget. Björnkranier är nog mera typiskt finskt, för jag har aldrig hört talas om det här på Åland, men det behöver ju inte betyda att det inte har hänt. Nu blir jag nyfiken på den delen av historien här.
    Tack för smakbiten och ha en fin söndag Paula!

  4. Svara

    Monika

    30 september 2018

    Jag tror ju gärna på växter och liknande som botemedel, men att engelska sjukan skulle bli botad av dras genom ett träd känner jag lite som osannolikt 🙂 Intressant med sådana där traditioner.

  5. Svara

    Ama de casa

    30 september 2018

    Det var intressant både med smöjningen och björnskallarna. När vi var på Åland en gång så var det gäddkranier fastspikade lite här och där på träden. Stooora var dom. Det gjorde att killarna valde att ta på sig badbyxorna innan dom hoppade i plurret efter bastubaden 😀

  6. Svara

    Ninni

    30 september 2018

    Smöjning används ju inte idag men däremot massor av olika salvor och tabletter som kommer från naturen. Själv har jag en ullfett-salva till mina fötter som är mycket bättre än alla andra salvor jag testat på min “fulfot”.
    Kramen.

  7. Svara

    Synnøve Irene Kjerstad

    30 september 2018

    Verkar vara en bok för mig.Älskar ju historia på alla vis. Tack för tipset.

  8. Svara

    bokdamen

    30 september 2018

    Låter som en intressant bok. Tack för smakbiten!

  9. Svara

    Susjos

    30 september 2018

    Visst är det spännande att läsa om sin hembygd!
    Kram och ha en fortsatt trevlig söndag!
    Gillade alla dina nycklar i ditt förra inlägg också!

  10. Svara

    Åsa

    30 september 2018

    Intressant! Tack för smakbiten!

  11. Svara

    Scylla

    30 september 2018

    Spännande! Skulle jag gärna läsa.
    Så du finns också i Dalarna alltså, där ser man! Och även min smakbit handlar om träd 🙂

Svara Susjos / Avbryt svaret

Kantstött halvt antik, ringrostig finska som bott i Sverige mer än halva livet, före detta bankkamrer, krögare, hamburgervändare, lucknucka, numera skogsmulle som håller grytan puttrande, gärna med svamp och annat ätligt ur naturens skafferi, matte till hund och dammråttor, mamma, mormor, gammelfarmor/mormor
Kategorier
Statistik
  • 324
  • 618
  • 1 607 783
  • 5 039
  • 64 989
Sök här