Söndags-smakbit # 45

Bloggen Betraktelser ger oss på söndagar chansen att publicera ett litet smakprov ur en bok vi läser.
Där får du många spännande boktitlar att kika närmare på.

Jag läser en nyutkommen roman Lyser och lågar av den finlandssvenska författarinnan Ulla-Lena Lundberg.
Den berättar om tiden från Vasa brand i mitten av 1800-talet och Krimkriget fram till inbördeskriget och vi följer tre par ur tre generationer i samma familj över analfabetism, självstudier, fruntimmersskolor och universitet till istadig skolvägran.
Jag har länkat titeln till förlaget där du kan läsa mer om denna mycket läsvärda roman.

Smakbit sid.52-53

“Hela krigståget blir som en enda på stället marsch som aldrig kommer någon vart. Vad är det som går och går och aldrig kommer till dörren? Finska gardet, är svaret, Finlands stolthet, kejsarens livgarde, elittrupperna, det raska högt stegande muntert sjungande gardet, det stridsklart framträngande tappra finska gardet. Voj herre jemine, som knappt hålls på benen där de myllrar kring sina kokgrytor som bönder på en marknad, hästarna deras som på ett zigenarläger, långhåriga, ömma käkar av alla sådor de ska livnära sig av, sår av remmar och grimma och piska, rebenen gnagande mot huden, ömfotade med mularna uppdragna i avsky och skräck men inte sämre skick än karlarna som håller på att förlora sin spänst.Det är fältsjukan som leder krigståget liksom en språngmarsch på stället.”

sid. 166

“Genom fönstret ser hon älskade trofasta Tatta Pi komma varndrande. Varm mat i hämtaren och korgen full av omtanke. Hon kommer som på himmelens skyar, hon kommer på morgonrodnadens vingar, lysande i sin välvilja, och i hennes lite stultande gång ser man minnet av den nätta mamsellen hon en gång var…”