Tjenixen!
Kroppen har återvänt till finnskogen, knoppen är dock fortfarande ute på vift, och jag har ingen aning om när den tänker behaga bosätta sig i min skruttkropp igen!
Allvarligt talat, nog får jag erkänna att jag ofta avundats alla flitiga resenärer en hel del, dem som flyger och far, ser nya spännande ställen, upplever nya miljöer, nya människor, får stimulans i livet helt enkelt.
Att jag skulle bli så tagen av att åka tillbaka till ett Stockholm där jag bott och verkat i tjugotalet år, att jag skulle ha så svårt med storstadstempot och bli så överväldigad av några fantastiska möten med både välkända och nyare människor, det förstod jag inte!
Jag blev mött av barnbarnet redan på centralstationen, och tur var väl det för annars skulle jag väl irra omkring där ännu…
Vi skulle vidare mot pendeltågen, men se det var inte självklart! Medan Simon varit ute och rest i Europa så har nya pendeltågscentralen öppnat, men efter lite guidning hittade vi rätt!
Blänkande golv och skinande väggar, ja nog var det nytt alltid, men det var något som inte stämde, var är tågrälsen?…
Lyckas fota mig och Simon i skjutdörrarna, de som ska hindra folk från att hoppa/ramla ner på perrongen!
När tåget stannar öppnas först säkerhetsdörrar och bakom dem tågdörrarna! Bra säkerhetstänk här, men det är ju bara på centralstationen de ännu förekommer..
Vi äter på AIKs stamkrog Hof där Simon är oftare än hemma och skålar med en kall immig öl, det är så kul att äntligen ses!
Systembolaget ska besökas, o då går vi till Mall of Scandinavia, störst bäst och vackrast!?!
Som av en händelse har firman Simon jobbar på lagt stengolven här..
Konstigt konstverk eller annorlunda parkbänk, jovisst, både och!
Jag var inte riktigt beredd på utsikten från nionde våningen!
Titta vilken mäktig skyline på kvällen!
Första kvällen och Simon tänder ljus i sin mysiga lägenhet.
Vi spelar frågespel som ingen av oss klarar av och pratar om allt mellan himmel och jord… :love:
För att suga länge på den här karamellen så pausar jag här
Fortsättning följer.. 😉
Kantstött halvt antik, ringrostig finska som bott i Sverige mer än halva livet, före detta bankkamrer, krögare, hamburgervändare, lucknucka, numera skogsmulle som håller grytan puttrande, gärna med svamp och annat ätligt ur naturens skafferi, matte till hund och dammråttor, mamma, mormor, gammelfarmor/mormor
Karin Eklund
Underbart är nog bara förnamnet, Paula! Så fint att få vara med sitt vuxna barnbarn. Jag förstår att du vill suga länge på den karamellen.
Ser framemot fortsättningen! Ha det innerligen bra! <3
Mia
Jisses vilken karamell!!!! Kram på’re :love: :love:
Hillevi
Ja, det var en karamell, det! Sånt där törs inga skogstroll som jag… aldrig i livet! Förstår att det var värt det för att få träffa Simon och vackert var det dessutom. Den fina bänken skulle jag vilja ha, men måste nog köpa mer mark då!
. Följer fortsättningen med spänning!
Eva-Lena
Naw, vad mysigt att umgås med barnbarnet! Hur gammal är Simon nu, 21 eller?
Mall of Scandinavia känns som en mardröm för mig, och extra säkerhetsdörrar i tunnelbanan skulle ge mig ännu mer klaustrofobisk känsla. Det är evigheter sedan jag åkte tunnelbana, buss har jag fått lov att träna på en del i år, men där går gränsen.
Jag förstår verkligen att du tycker att det är skönt att komma hem igen, men samtidigt är det bra att se något annat ibland, så att man kan uppskatta det man har bättre. Det bästa med Stockholm är Valdemars udde och delar av Djurgården tycker jag, som besöker huvudstaden HÖGST en gång per år.
Jag väntar med spänning på fortsättningen…
KRAM
Punatuckka
Jätteroligt att du varit ute och rört på dig… 😀
Ibland kommer man liksom inte “till skott” så jag är glad för din skull!
Åratal sen jag var där och skulle förmodligen komma vilse direkt,tsss!
Tågen har jag inte ens hört talas om!??
Ultramodern så det förslår…
Det bästa med hotell är frukosten,ääälskar hotellfrukost!! Mums!
Vila nu så knoppen återgår till normaltillstånd, 😀 Kram o puss på sötnosarna!
Gunnel
Det hörs att du haft det härligt under din resa. Så kul att ha så stora barnbarn så du kan åka och hälsa på dem i deras eget boende. Kram
Carina Larsson
Jag känner igen pendeltågstationen!!! Det var nytt när vi var där. Vi gick först till den gamla och fick sen instruktioner hur vi skulle åka neråt, neråt och neråt för att hamna rätt. Käre värld vad det kändes underjord på nåt vis. 🙂
Det går ju bra att besöka Stockholm några dagar men jag skulle inte stå ut med att bo där eller vara där en längre tid.
Mysigt för dig att få umgås med dottersonen och få se hur han lever sitt liv i Stockholm. 🙂
Ser fram emot fortsättningen.
Kram.
Kicki
Oj! Så ny och annorlunda tunnelbanestationen var.
Kul att du fick träffa Simon till sist och att ni hade så mysigt ihop.
Jag skulle aldrig i livet våga ta mig fram i Stockholms undre värld utan en kunnig ledsagare.
Den där stressen känner jag igen, den smittas man av bara man sätter ner foten på en gata i huvudstaden. Alla ilar och har bråttom.
Kramen
Herr Nillssons Fru
Vilken härlig resa, Stockholm – ja de gillar jag. Men inte såg de ut så där när jag åkte tunnelbana i våras? fint som tusan. Stockholm levererar.
Tänk vilka små lyxiga ljustglimptar livet ändå ger. Finfina bilder har du fångat från din resa. Kramiz
"LillaSyster"
Vilka mysdagar! Ser att du haft det hur bra som helst. (Men jag är som du, storstad och stress nej tack!) Jag ser fram emot fortsättningen. Ha det så gott och jag kan tro att det var många fyrbenta som blev glada att ordningen i Pörtet blev återställd. Kram på dig fina Paula
Eva
Om jag skulle till Stockholm skulle jag också behöva ha någon att ‘hålla handen’, 😆
Att få träffa sitt barnbarn och umgås måste vara det bästa av allt, men jag skulle aldrig vilja bo där. Hur i hela friden kunde du bo i Stockholm i 20 tal år, men Stockholm var inte det samma då som nu antar jag. Men hade man sitt jobb m.m. där var det bara att köra ‘järnet’. Antar att du var slut efter dagen slit och inte orkade något mer, men du var ju många år yngre och jag vet vad de åren kan göra men en kropp, eller hur min sköna. :help:
Men huvudsaken var nu att du hade så roligt som du önskade dig Paula.
Väntar på mera av din tripp. :love:
Kram/ Eva
Ruth i Virginia
Jag bodde i Traneberg och jobbade på Karlavägen i Sthlm 1947-51.
Ingen tunnelbana men spårvagn gick. Vällingby hade just börjat byggas.
Jag cyklade till jobbet, när vädret tillät. Fanns inte många bilar på
gatorna. Kommer i håg Drottninggatan, där det ibland stod några bilar parkerade
Var på besök för ca 6 år sen. Kände mej som en total lantlolla och helt hjälplös.
Och det där att gräva ner allting. Ska vi alla bli underjordiska varelser, månntro? 😉
Synnøve Kjerstad
Visst är det skönt att få träffa sina nära och kära. Och Stockholm är en vacker stad tycker jag. Världens vackraste huvudstad. häftig ny pendeltågstation. Tror det är dags för en ny tur till stan. 😀
Anki
Bästa Paula … nu är det jag som får be om ursäkt för att jag inte kommenterat på ett tag – tiden räcker inte till för allt man tänker 🙂
Jisses … tror inte jag skulle överleva en dag där i storstaden … skulle nog behöva någon som visar mig till rätta i storstadsdjungeln!
Härliga bilder … och vilken maffig utsikt från Simon!
Kram