Jag har läst..

Blindheten Bokomslag Blindheten
José Saramago
romani
Wahlström & Widstrand
1997
264

"Jag är blind. Mannen satte med en snabb rörelse knytnävarna för ansiktet och det man sett försvann bakom dem, som om han velat hålla kvar i sin hjärnas inre den sista bild han hade sett, ett rött ljus på en trafiksignal. Jag är blind, jag är blind, upprepade han förtvivlat medan man hjälpte honom ur bilen, och tårarna som bröt fram gjorde ögon han påstod vara döda ännu mer glänsande."
Vad händer med ett samhälle när en plötslig blindhet utan påvisbara fysiologiska orsaker sprider sig som en skogsbrand bland befolkningen? Ögonläkarens om undersöker den först drabbade bländas, liksom alla hans patienter i väntrummet. De blinda, de blir allt fler, spärras in på ett hospital. Förhållandena blir värre och kampen om maten hårdnar. En person förblir dock seende i de blindas värld - läkarfrun: "Ni vet inte, ni kan inte veta vad det är att ha ögon i en värld av blinda, jag är ingen drottning, nej, jag är helt enkelt den som föddes till att se fasorna, ni känner dem, jag känner dem och ser dem...

Utdrag ur boken:
"Härifrån och framåt, frånsett en och annan fristående kommentar som inte går att undvika, kommer den gamles redogörelse inte längre att följas ord för ord utan ersättas med en omorganisering av den muntliga diskursen inriktad på en värdering av informationen genom användandet av en korrekt och tillämplig vokabulär. Motivet för denna oförutsedda förändring är det föga folkliga uttryckssätt som berättaren använde, under kontroll, vilket så när diskvalificerade honom som kompletterande skildrare, tvivelsutan viktig eftersom vi utan honom inte skulle kunna få reda på vd som har hänt i yttervärlden, som kompletterande skildrare, sade vi, av dessa oerhörda händelser, enär man vet att beskrivningen av vilka fakta det vara må endast har att vinna på de använda termernas stringens och relevans. För att återgå till ämnet, regeringen uteslöt således den hypotes som inledningsvis hade ventilerats, att landet befann sig under verkningarna av en epidemi utan kända precedensfall, förorsakad av en ännu så länge oidentifierad sjukdomsalstrare med omedelbar effekt och total frånvaro av föregående tecken på inkubation eller latens. Det skulle alltså enligt den nya vetenskapliga uppfattningen och administrationens därav följande och uppdaterade tolkning röra sig om en slumpartad och olycklig samtidig förekomst av omständigheter som för närvarande heller inte bekräftats och i vars patogena utbredning det redan var möjligt, framhävde regeringen, att med utgångspunkt i behandlingen av tillgängliga data som tydde på en snar och klar vändning av kurvan mot en lösning observera indicier som antydde en utmattning."

Hängde du med? Inte?
Inte jag heller...
Det är inte varje dag jag väljer att läsa en nobelförfattare.
Här har vi skälet.
Jag tycker det är så väldigt svårt att både läsa och tolka innehållet!
I den här boken som jag valde för det spännande temats skull, för huvudpersonerna som inte har några namn utan genom hela boken benämns, flickan med solglasögonen, den skelande pojken, den gamle med den svarta ögonbindeln, en ständig dialog som är snudd på omöjlig att följa på grund av sättet författaren skriver, helt utan citationstecken! Gång på gång måste man återvända till de vindlande långa meningarna för att utröna hur många personers dialog det handlar om i just denna enda mening!
När jag läser recensioner så är de flesta rent lyriska. Det bästa jag läst osv....
Men, det finns dock andra som tycker som jag, dravel, dravel, dravel.
Eller rättare sagt, så högtravande kanske att en vanlig dödlig inte kan greppa den sublima avsikten med historien.
För mig handlar det om en skräckroman á la Stephen King där King alla gånger avgår med segern!
Nu tar vi och väljer något helt annat än högtravande obegripliga nobelförfattare..

Kommentera