Jag har läst..

Frälst Förmögen Förskingrad – Historien om Hanna Lindmark och Margaretaskolan av Ewonne Winblad

Hushållsskolan Margareta – god mat och flickor i serveringsmössor och långa svarta kjolar.
Hanna Lindmarks affärsidé var att sälja och servera svensk husmanskost samtidigt som hon utbildade unga flickor i matlagning.
Hon var en av Sveriges första framgångsrika kvinnliga entreprenörer.
Född 1860 i en torparfamilj i Ångermanland såldes hon 1869 på auktion till den i socknen som var villig att ta emot henne mot lägst ersättning.
Efter många år som fosterbarn och piga startade hon vid fyrtio års ålder en matservering.
Inom några år hade hon en blomstrande affärsrörelse med hushållsskolor, restauranger, festvåningar och butiker över hela landet.
Hon köpte Steninge slott, Mauritzbergs slott och Dicksonska Palatset i Göteborg.

I boken lyfter författaren fram huvudpersonen, en driftig kvinna som hade riklig tillgång till billig arbetskraft i unga släktingar från barnrika familjer i hennes norrländska hemtrakter.
En gudfruktig entreprenör som också kunde visa en hårdhet mot sina närmaste och en aningslöshet inför manipulativa kristna kretsar som till slut ledde till företagets undergång.

Jag hade aldrig hört talas om Hanna Lindmark, eller för den delen Margaretaskolan innan jag tog boken i min hand.
Ewonne Lindblad känner jag dock till från teve, och jag har alltid upplevt henne som en seriös och förtroendeingivande journalist.
Det är alltid intressant att läsa om framgångssagor, om vad som driver människor att skaffa sig makt och pengar.
Är det dessutom en kvinna blir det än mer intressant.
I detta fall är huvudpersonen nästan fanatiskt religiös till sin läggning och allt hon åstadkommer med hårt arbete anser hon vara Guds mening.
För mig var berättelsen om hennes liv och livsgärning det mest intressanta, hur sedan hennes stora imperium föll efter hennes död är noggrant beskrivet men inte lika spännande för mig som läsare.
Boken är illustrerad med många foton av huvudpersonerna.
Men nog grunnar jag på vad hon var för människa, denna Hanna!
Hon örfilar upp personal som hon anser inte sköter sig, hon ställer enorma krav på sina anställda, betalar dom undermåliga löner och förväntar sig en hundraprocentig lojalitet.
Samtidigt skänker hon stora summor till missionssällskap och andra religiösa samfund.
Bilden jag får av henne är en inte alltför sympatisk person som genom att citera Bibeln rättfärdigar sitt handlande.
Men hon är också en skicklig affärskvinna med många sunda värderingar. Förstklassiga råvaror, egenodlade grönsaker och en alltigenom hög hygien bidrog till hennes framgång.

Enligt henne ska en kvinna vara “frisk, frälst och ha mycket arbete”
En otroligt mångfacetterad person och ett mycket fascinerande livsöde får du läsa om!

Mitt betyg ***

Skugga – Baldur av Sjon

I april 1868 gick ett mycket stort lastfartyg på grund utanför Reykjanes. Ombord på skeppet finner man en stor last tran, som en skänk från ovan till människorna som lever på den karga isländska kusten.
Kalla kårar går längs ryggraden på de män som undersöker det förlista skeppet när de upptäcker att det fortfarande finns liv ombord. De hittar Abba, en ung flicka med Downs syndrom som hållits fången av besättningen.
I januari 1883 ger sig Skugga-Baldur ut på rävsjakt trots att stormen är på väg, Han följer en rävhona över de isländska vidderna i mer än ett dygn innan han lyckas skjuta henne. Men ödet hinner ifatt honom där uppe på fjället…

En tunn liten bok som är skriven på en blandning av prosa och poesi. Lite isländsk folksägen blandat med etiska ännu aktuella frågeställningar.
Ungefär så skriver Nordiska rådet i sin motivering till Nordiska Rådets litteraturpris som boken erhållit.
Få ord, mycket mening.
Mitt betyg ***

The Spa Decameron av Fay Weldon

There´s a gathering of high-achieving ladies at the remote and expensive Castle Spa, over the ten days of Christmas and New Year. None of them have met before. Have they no homes to go to?
Why have they put their lives on hold? Perhaps they think they´ve come to seek, through Botox, aromatherapy and extravagant pampering, a better understanding of their lives?
But the ladies are wilful: they lounge around int the Jacuzzi, drinking champagne, eating permitted caviar and forbidden chocolate, and confessing the stories of their lives, startling and scandalous though these may be.
Perhaps they have found a better therapy?
All female life is here.
Detta är en typ av chic-lit. En bok av en kvinna till kvinnor. Denna gång medelålders kvinnor.
En ganska underhållande historia där en krigskorrespondent, en internationellt känd föredragshållare, en trofehustru, en hjärnkirurg, en manusförfattare från Hollywood, en domare, en konspirationsteorist, en manikurist och en fostermamma berättar var sin uppseendeväckande livshistoria.
Mitt betyg: **

Bilden av Phoebe av Kim Edwards

En vinternatt 1964 tvingar en snöstorm doktor David Henry att förlösa sin egen hustru, som föder tvillingar. Det första barnet, Paul, är en frisk pojke, men David ser genast att det andra barnet, Phoebe, fötts med Downs syndrom
Han fattar ett snabbt beslut som kommer att förfölja familjen för alltid. För att skona sin fru från ett liv i sorg över ett handikappat barn, säger han till henne att flickan var dödfödd.
David ber sköterskan Caroline att lämna bort barnet, men hon bestämmer sig för att ge sig av och uppfostra flickan som sin egen dotter.
När David oväntat dör i en hjärtattack avslöjas hans fruktansvärda hemlighet, vilket får förödande konsekvenser för familjen.

Då har vi en bok med för många ord i! Helt klart överarbetad i mitt tycke!
Ämnet är intressant, och språket är välskrivet, men alldeles för detaljerat.
Författare får säkert på skrivarkurser lära sig att ta med miljöskildringar och dylikt i sitt skrivande, men i den här boken blev det alldeles för mycket sånt för min smak. Handlingen gick för långsamt framåt och boken kunde blivit mycket bättre om man redigerat bort hälften…
Men jag är ganska övertygad om att många tycker helt tvärtom, att boken är jättebra!
Mitt betyg **

Marley och jag – Livet och kärleken med världens värsta hund av John Grogan

Detta är boken om Marley, världens mest neurotiska och älskvärda hund. Boken har hyllats av både läsare och kritiker, legat 50 veckor på den amerikanska försäljningslistans förstaplats och sålt i otroliga 2,5 miljoner exemplar.
Jenny och John skulle just börja sin gemensamma tillvaro. De var unga och kära, de hade ett litet hus och inte ett bekymmer i världen. Så bestämde de sig för att öva sina föräldratalanger på en hund.
In i deras hem kom Marley, en gyllengul labradorvalp som snabbt växte till en bredbröstad fyrtiofemkilos ångvält.
I dundrande fart tog han sig fram genom livet, han sprang genom dörrar, hälsade alla gäster med en dreglig puss och tuggade i sig alltifrån pennor till ett använt graviditetstest. Varken lydnadskurser eller lugnande medel hjälpte.
Men lika vilt som han betedde sig, lika obegränsad var hans tillgivenhet.
Och för familjen Grogan blev han en ovärderlig gåva.
En berättelse om villkorslös kärlek och lojalitet, om hur en hund kan lära oss vad som verkligen betyder något.

Jag måste erkänna att jag var ganska skeptisk till den här boken, det lät lite för sockersött och tillrättalagt för min smak.
Men jag smälte innan jag läst klart de tio första sidorna….
Jag bara älskade hans underbara talande språk i beskrivningen av livet tillsammans med sin hund, en viktig del av hans växande familj.
Utdrag ur boken:
”Att dricka ur toalettskålen, nosa folk i skrevet och tugga på stolsben var grova överträdelser, men tydligen värda att bli utskälld för.
Marley var ung och taggad, hade samma koncentrationsförmåga som en tångruska och samma explosivitet som nitroglycerin. Han var så exalterad att allt samspel fick honom att darra av förtjusning, stark som en trippel expresso.
Vi skulle inte förstå det förrän flera år senare, men han visade tidiga tecken på det tillstånd som senare blev en vanlig beteckning för tusentals svårkontrollerade skolbarn med myror i brallan. Vår valp var ett klockrent fall av ADHD”

”Inom loppet av tolv korta år hade Marley gått från sprudlande valp till besvärlig tonåring till muskulös vuxen till gaggig gamling.
När han inte fes var han ute och bajsade. Eller funderade på att göra det. Han hade blivit så kinkig med var han skulle sätt sig att det närmade sig tvångstankar. Varje gång jag släppte ut honom dröjde det allt längre innan han kunde bestämma sig för den perfekta platsen.
Han traskade fram och tillbaka, runt, runt, sniffade, stannade, kliade sig, cirklade, fortsatte, hela tiden med ett löjligt flin i ansiktet”.

Sorg och glädje, skratt och tårar, jag ville inte läsa slutet…..jag visste ju hur det skulle gå, likadant som för oss alla när livsgnistan tar slut.,
Oavsett om du har egen hund eller inte, är du en djurälskare så läs denna bok
Full pott, **** med guldstjärna!

HELGAS RUM av LISABET WALJANSON

Helgas rum är en berättelse om tre kvinnor.
Helga som ligger på hemmet.
Signe, Helgas gamla väninna, som klarar sig i sin bostad med hjälp av hemtjänsten.
Maria, nyanställt vårdbiträde.
Mest handlar det om Helga. Hon lever sina dagar i nutid och minnen, så som vi alla gör. Men för Helga är åren av dåtid relativt många.
Livet är fyllt av glädje och sorg. Gråt och skratta gärna med Helga, Signe och Maria.
Och låt dem leva tills de släpper taget och går vidare.
Ett utdrag ur Marias berättelse:
”Jag tänker att jag aldrig någonsin kommer att lära mig allt det här och vad alla heter och varför man ibland ska mäta allting. Hur mycket vätska som kommer in och hur mycket som kommer ut. Varje glas innehåller 1,5 dl vätska, en kopp 1 dl och en tallrik soppa är 3 dl. Jag tror att det var så. Måste kolla på pappret och mina anteckningar hela tiden. Hur kommer folk ihåg allt? Sedan jämför man med hur mycket som finns i kisspåsen, man får inte glömma att göra det innan man klipper upp den och häller ut innehållet i sköljen.
Man mäter skiten också. Små a:n för liten hög, stort A för stor hög. Ibland tror jag sköterskorna har någon sorts fobi om att det ska försvinna något på vägen. Jag menar – det går in genom ena änden och ut genom ändan, det vet väl varenda människa. ”
I berättelsen varvas de tre kvinnornas historia. Slutsatsen är ju dyster, det är inte kul att bli gammal och gaggig, att inte ha något att säga till om. Att inte få ligga kvar i sängen och sova, att inte få välja om man vill vara med på fikat eller inte….
Berättelsen är realistisk men inte särskilt upplyftande.
Mitt betyg **

Ett blått brus av Trezza Azzopardi

Lewis och Anna är båda i trettiofemårsåldern och båda lika vilsna i tillvaron. Av en slump möts de i ett litet pensionat vid den stormpinade kusten i Norfolk.

I tjugo år har Lewis förgäves försökt fly från minnet av sin tvillingbrors död, som han själv hade del i. För att stå ut avskärmar han sig från allt och inom honom växer längtan efter hämnd på Carl, som var den som körde den stulna bilen i vattnet så att Wayne drunknade. Anna jagas mest av nuet i form av sin mamma som i allt är Annas motsats. Rita är dominerande, utåtriktad och levnadsglad. Vid 76 års ålder har hon skaffat sig en “pojkvän” och de båda lever som om varje dag var den sista. Nu har Rita gjort sig illa och Anna måste lämna London för att hjälpa henne.
När Lewis och Anna möts öppnar sig en glipa i deras slutna världar och de förmår till sist känna lite tilltro till varandra och till framtiden.
Njae, bättre relationsberättelser har jag läst. Ganska intetsägande för min smak.
Betyg:**

0

Nostalgitripp till Säfsen

Hmmm, undrar just om mitt rökförbud i datarummet har något att göra med min sinande inspiration för bloggandet???
Jo kanske, för inte tittar vi på teve heller, haha!
Vi sitter på balkongen och ruvar som två ruggugglor på en pinne hela kvällarna, först i t-shirt, sedan i tröja, sedan i fleece-morgonrock och till sist insvepta i en filt!

Haha, igår var det riktigt kallt på kvällen och inatt när gubben var uppe visade termometern +2 grader!!

I helgen åkte vi till sommarens Lions-auktion i Fredriksberg, vårt första besök i Säfsen sedan flytten för ett år sedan.

I år hade vi tur med vädret, varken regn eller särskilt gott om mygg!

Uppe vid hembygdsgården var allt sig likt och lika vackert som alltid

Första utropet gällde ovanstående pälsmössa!

“Hötorgskonst” fanns det gott om..

Inomhus pågick samtidigt en pryl-loppis
Vårt fynd denna dag blev ett vitt sängbord, litet och nätt och fick lätt plats i bilen

Sen tog vi förstås en sväng upp till gamla pörtet, se så tomt och eländigt det ser ut!

Vem kan tro att vi ansade dessa vinbärsbuskar i fjol?

Jag blir lessen i ögat när jag ser förfallet! Varför kan inte hyresvärden göra de nödvändiga reparationerna och hyra ut pörtet till några som tar väl hand om det och älskar stället som vi gjorde?
Nog finns det väl fler än vi som tycker om att bo i ett litet torp ute på vischan?
Huset behöver målas och fönstren fixas, inget annat är akut. Vad jag vet har ägaren inte ens försökt få hyresgäster till stugan. Vilket slöseri!

Själva längtar vi inte tillbaka, jag trodde nog att jag skulle bli mer berörd eftersom vi trivdes där så förträffligt!
Men allt har sin tid, och nu njuter jag av att ha lite lättare terräng omkring mig att promenera i, ha närhet till affärer och ändå ha naturen runt knuten.
Och det viktigaste av allt, jag njuter av en mycket piggare sambo som slipper sitta och köra 12 extra mil om dagen!

Så tog vi farväl av Säfsen för denna gång, till hösten blir det säkert en tur till “våra” svampställen

0

I nya pörtet..

Jag skulle ju avslöja en nyordning i nya pörtet…

Tadaa, så är det! Ingen rökning i pörtet!
Nej, vi har inte slutat röka!
Vi har bara slutat röka inomhus…fast…vid dåligt väder är det tillåtet att stå i köket vid öppen balkongdörr
Det är ju så här att gubben och jag bägge är inbitna storrökare.
Vi har genom åren alltid tillåtit oss att röka där vi vill i vårt hem.
Undantaget sovrummet, men även där började jag röka i förra lägenheten då datorn stod i det rummet…
Eftersom bägge röker har jag haft noll koll på antalet cigaretter jag röker per dag, utom att jag förstått att det är många…
Man liksom bara tar en ur det gemensamma paketet…
Nu har jag märkt min ask och kunnat följa hur hiskeligt många det blir på en dag!
Men, jag är inte motiverad att sluta, inte än i alla fall..
Däremot minskar rökningen automatiskt om man måste lyfta på rumpan och gå ut…
Och då är det ju lätt att införa en ny ordning när man kommer till ett nytt och fräscht hem!
Som dottern sa: “Jaja, vänta till snöstormen viner om knutarna…”
Och det kan bli tufft, jag lovar inget, men så länge det håller är det positivt!

Något annat som är bra i nya pörtet är vårt lilla sovkrypin!

Det känns som att ligga i en liten puppa, mörkt, trångt och mysigt! Det lilla fönstret står på vid gavel och vinden fläktar i ansiktet.
Elva timmar är inte ovanligt att jag blundar…
Inte ens grannens tupp lyckas väcka mig ur min djupa sömn.

Blinka hälsar att både hon och Loppan trivs utmärkt! Bara matte kommer ihåg att bära hundkorgen in och ut, ut och in….

Ha en fortsatt trevlig helg, vädret blev plötsligt betydligt svalare idag och det är väl bara jag som tycker det är skönt…

0

Jag har läst..

Smaker från Saltå kvarn – maten, brödet, kakorna av Åsa Swanberg

Saltå Kvarn var i stort sett unika när de 1964 började mala mjöl och baka bröd på biodynamiskt odlad spannmål. Idag är de plötsligt helt rätt!
Alla tänker miljö, klimat och GI, och produkter som fullkornspasta, surdegsbröd och bönor har letat sig in i var mans hem.
Det här är den första boken om Saltå Kvarn.
En inspirerande kokbok med över 140 recept med ekologiska produkter som bas, och samtidigt en guide till hur gott och enkelt det faktiskt är att baka sitt eget surdegsbröd, att göra sin egen musli och att använda bönor, nötter, frön och spännande gryn i maten.
Det är även en bok om Saltå Kvarns historia och filosofi, en tro att god hälsa kommer ur näringsrik jord och där man vill förädla naturens smaker till sensuella upplevelser utan att förstöra eller sätta till.
Bondens, mjölnarens och bagarens ansträngningar ska förnimmas i munnen!

Oj vilken härlig bok!
Fantastiska matbilder, fakta om produkterna och ett stort urval spännande recept!
Nu är inte jag av åsikten att ett bröd som tar två dagar att baka är enkelt, men det passar säkert många andra som har bättre planering…
Goda röror, sallader och soppor ska jag absolut smaka!
Sen mår man förstås extra gott när man kan yvas över att använda ekologiska produkter, något jag inte är särskilt duktig på i vardagen.
Däremot är jag nyfiken, och provar gärna nya smaker och i denhär boken får jag bra tips om hur jag kan variera mathållningen.
Mitt betyg blir full pott ****

0