I en liten by bor Ett med sina föräldrar och tre småsystrar. De springer vilt på grusvägarna. De matar kaninen. De åker ut till ön på sommaren. Allt är som det ska vara.
Ingen av dem anar mörkret som närmar sig, som bäddar in deras hus och plötsligt förvandlar dem till en familj som präglas av sjukdom och död. En familj som slåss för att överleva.
Ett står mitt i kaoset och ser sina systrar blekna bort, ser föräldrarna jaga efter räddning, brottas med skulden som tär på dem alla. Hon kämpar för att hålla fast i livet, trots att det inte blev som hon tänkt. Hon försöker stå kvar när allt runt omkring henne faller.

Utdrag ur boken:
"Jag reser mig hastigt och sveper ner mina saker i väskan. Känner hur det blir vått på kinderna, ser mina kurskamrater sitta där på biblioteket, bland termosmuggar och uppslagna datorer. De vänder blad i sina böcker, viskar med varandra och tittar gäspande ut genom fönstren. Jag inser att det här är inte för mig, det finns ingen tid och plats för det här i mitt liv. Varför har jag ens försökt? Att studera, jobba, älska, dricka öl med vänner, plugga och vara bakfull. Vad har fått mig att tro att jag kan dela de här människornas vardag?Jag kan ju inte ens tänka en tanke färdigt innan oron blockerar allt."

En berättelse om hur man går vidare när den värsta sorgen drabbar en. Om allt vi inte kan skydda oss emot, om att hantera skräcken för att de man älskar ska dö ifrån en, om hopp och oändlig kärlek
En innerlig och sorgesam berättelse, ett svårt ämne behandlas realistiskt och skickligt, en begåvad författares debut.
Nästan för tung att orka ta till sig.

Efter år av krig, miljöförstöring och resursslöseri står USA vid randen av en samhällskollaps.
Systrarna Nell och Eva lever med sina föräldrar i utkanten av det lilla samhället Redwood i norra Kalifornien. Nell förbereder sig för antagningsproven till prestigefyllda Harvard University medan Eva pressar sig själv för att bli den perfekta prima ballerinan. Sakta men säkert förändras livet runt dem när eltillförseln blir alltmer opåligtlig, matleveranserna avstannar och skolorna stänger.
I väntan på att elen ska komma tillbaka och samhället börja fungera normalt igen jobbar systrarna hårt för att upprätthålla de färdigheter som behövs för att de ska kunna följa sina drömmar.
Men hur länge kan man kämpa för att följa sina drömmar när världen förändras och vad händer med människan när drömmarna tar slut?

Utdrag ur boken:
"Idag är det en värre dag än jul. Idag är en dag som det är värt att ge upp almanackan för att slippa. Det är en dag som aldrig igen kan betyda något annat än saknad och förlust och en sorg hård som sten - så hård, så vass, så kall att till och med luften känns brutal. Det gör ont att andas. Mitt hjärta gör ont när det pumpar runt blodet. För idag är det min fars födelsedag, och varje tanke på honom är fläckad av minnet av hans död."

"Att ha ens en enda tunna full av ekollon är att ha en omätbar förmögenhet. När vi hade tömt den sista säcken i den femte tunnan böjde jag mig över den. Jag tryckte ner händerna genom de hala, svala nötterna tills de nådde över armbågarna och lade min kind mot ekollonen i en sort omfamning. Jag kände den svaga doften, tänkte på allt det regn och det mörker och den hunger de skulle förhindra och kände mig otroligt stolt."

Trots att det finns sådant som jag stör mig på i boken, som att systrarna bor mitt i storskogen och det tar till sidan 192 innan de fattar att det finns något ätbart ute i den vilda naturen, så¨följer jag i övrigt med i deras lilla bubbla till ensligt liv och jag blev trollbunden av både deras relation till varandra och rent praktiska problem som måste lösas.
Jag läser därför boken som en vacker saga, inte som en apokalyptisk och realistisk skildring, men det kan vara väldigt skönt att få vara lite naiv och bara njuta av ett vackert språk och flyt.
Och tänk, jag har faktiskt varit där i Redwoodskogarna i Kalifornien, och kan intyga att de passar mer än väl som skådeplats för den här berättelsen i en helt fantastisk miljö.