Yvonne Carmichael är femtiotvå år och framgångsrik genetikforskare. Hon har ett bra äktenskap, ett vackert hem och är van att ha kontroll över tillvaron.
Tills hon en dag möter en okänd man och gör något som egentligen är henne helt främmande.
Passionen hon får uppleva leder henne till förhörsbåset i en rättegångssal och den trygga vardagen förvandla i ett slag till en klaustrofobisk mardröm.

Utdrag ur boken:
"Jag föreställde mig att min familj satt där; min man, min son, min dotter. Jag saknade dem enormt, saknade grävde hål i mig. Det faktum att jag hade bönfallit dem att hålla sig borta från rättegången gjorde inte att jag saknade dem mindre, snarare tvärtom. De är inte den här berättelsens innanmäte. dessa tre - de utgör inte dramat, det som är på liv eller död i den, men de är dess bultande hjärta. De är mina varje-dag-människor. Jag andas in dem och andas ut dem med varje andetag. När alla timmarna läggs ihop på slutet, är det de som vinner."

"Tyngden av din hand på min tycker jag om. Jag vänder upp handen under din så att våra fingrar flätas ihop och kan ta tag om varandra. Tänk så lite vi vet om den andra, tänker jag, egentligen ingenting alls: bara detta, bara nu. De liv vi har levt innan vi träffades, barnen som föddes och växte upp, arbeten vi haft, trauman och kantringar och glädjeämnen, släktingar och ingifta, vänner, bekanta. näten som utgör våra liv: vi vet ingenting."

"Den logiska delen i min hjärna, cortex, fungerar tillräckligt bra för att låta dessa tankar fara genom huvudet när jag tittar på henne, också medan den intuitiva delen, amygdalan, är så förvirrad att jag inte vet vad jag ska tänka eller känna: mina tankar är som råttor i ett brinnande hus, de springer utmed väggarna, den ena väggen efter den andra".

Ett torrt och sakligt språk in i minsta detalj gör nästan att man invaggas i en falsk trygghet, för plötsligt exploderar det, totalt oväntat, hjärtat slår hårdare, vad händer?
Jag som inte brukar läsa deckare kanske reagerar extra starkt på stämningen i boken?
Men i mitt tycke är den en historia med många bottnar, tyvärr också i sin kvinnosyn, en kvinna förvandlas i den stund hon medger ett snedsteg till någonting helt annat än vad hennes yrkesroll och roll som maka och mor har gett henne. Jag tycker faktiskt den var obehagligt bra...