Bläcksvamp till mycket
I söndags hade vi ett underbart höstväder så på eftermiddagen lämnade vi flyttkartongskaoset ett tag och drog till skogs.
Vi skulle till ett gammalt favoritställe där vi också brukade plocka en del svamp.
Tji fick vi som vanligt, det började lovande med en blöt stig uppför, men plötsligt tog skogen slut och ett kalhygge öppnade sig framför våra ögon. Tur man blivit luttrad, bara att bita ihop och åka vidare…mot nya djärva mål
Inte mycket till matsvamp i denna skog, däremot en hel del lingon trots att det kryllar av bärplockare i byn. Tur att bären räcker åt alla!
Tomhänta återvänder vi till byn och plötsligt får jag syn på..
små avlånga vita hattar som lyser upp gräsmattan utanför det som förr var vår grillkiosk!
Tänk, jag har inte plockat bläcksvamp någon annanstans, så det var några år sedan!
Jag vickade loss fötterna på svampen och förvällde dem i lättsaltat vatten med citronsaft i. Behandlar dem precis som sparris, och både konsistens och smak är förbryllande lika!
Dessa avnjöt vi med vinaigrette till en wienerschnitzel, mums!
Hattarna hamnade i min “veckosoppa” tillsammans med pumpa, korngryn och lök. Soppan blev kanongod med en bas av hönsbuljong och kryddad med nejlika och ingefära. Lagar ofta en soppa på måndagarna som räcker till lunch åt mig i tre-fyra dagar, mycket praktiskt och dessutom smalt och gott!
Jag läste till min förskräckelse idag att man i Malmö har startat en kampanj som syftar till att uppmuntra grannar att börja hälsa på varandra!
Jag är inte förskräckt över att man säger hej utan tvärtom för att det inte är självklart!
Det är väl för sorgligt!
Här i byn hälsar vi alla på varandra, vi är inte så många så vi tycker alla är grannar 😆 och samma gäller passerande bilar!
Jag som inte känner igen en endaste bil och inte hinner se vem som sitter i får gå och vifta och vinka stup i kvarten när jag är ute och promenerar!
Det gäller att inte gå för mycket i sina egna tankar så man missar den så viktiga vinken för då blir man väl ansedd som en dryg stockholmare…
Regnet vräker ner för andra dagen i rad, vad passar då bättre än att läsa Mikael Niemis nya bok “Fallvatten”, en katastrofroman.
Vad jag tycker? Det får du veta i nästa inslag!
Tjingeling
Kantstött halvt antik, ringrostig finska som bott i Sverige mer än halva livet, före detta bankkamrer, krögare, hamburgervändare, lucknucka, numera skogsmulle som håller grytan puttrande, gärna med svamp och annat ätligt ur naturens skafferi, matte till hund och dammråttor, mamma, mormor, gammelfarmor/mormor
Herr Nilssons Fru
Så ni har regn hos Er, vi har sol hos oss. Läser mellan raderna att du är glad och lycklig och hemma igen – härligt. De finns många roliga svampar ser jag då och då på våra vandringar. Igår hittade vi några svarta saker, stiliga så jag plåtade dom:)
Du äter så mycket nyttigt – är de något kvar av dig?
Kramiz
AprilSus
Inte så mycket som en enda svamp har jag plockat denna höst, men mig kan det kvitta som inte är någon svampfantast. Kanske beror det på att jag aldrig fått lära mig?
Vad många spännande ingredienser du har i din soppa som såg riktigt god ut. Du skulle ha en recept flik här på din blogg där du kunde dela med dig av dina kunskaper och mat idéer. Jag har ju även tidigare sett att du använder av en de ingredienser som jag aldrig ens prövat. 😳 Pumpa och korngryn har jag aldrig haft i maten, som du hade i din soppa. Låter ju lite spännande!
Hos oss har det varit rätt grått också, men inte så mycket regnande, bara enstaka skurar. Inte känner jag mig gladare för det. 🙁 Jag fördriver mycket av tiden framför datorn, även om det är lite si och så med bloggandet. Om man inget gör så blir ju även blogginläggen lätt enformiga.
Kul att du trivs och känner dig hemma igen. Massor av höst kramisar till dig, vännen! Jag skickar med några extra som du får skicka vidare till din dotter!??? KRAMAR ???
Nette Cecilia
😉 😉 Har inte plockat svamp denna höst ,det finns som inget väder under ledig tid och mörker det kommer tidigare och tidigare varje kväll .Tänk att dom där bläcksvamparna är sådana delikatesser ,kram Nette 💡
Ingegerd
Men va kul att mina kommentarer kom in på Din blogg nu! Provar igen här, ifall det endast är via Facebook det funkar. Bläcksvamp trodde jag inte var ätbar, men tji fick ju jag! Ledsamt med den nedhuggna skogen, men så jobbar ju skogsbolagen.
Soppor är gott och jag föredrar sådana som inte är mixade till en slät vällingkonsistens. Korngryn var länge sedan jag åt, det brukade vi ha förr, mycket gott och nyttigt. Minns att även hundarna gillade det! Inte lätt att hitta plagg som passar en liten hund, klart benen var för långa, men det löste sig ju.
Malin
Undrar om det inte var bläcksvamp vi hade utanför jobbet, hade ingen koll på att man kunde äta dem!
Här är det oxå regnigt o blött, regnar mest varannan dag åtminstone.
Kram
Kicki
Vi har massor av fjällig bläcksamp i “parken” där jag tränar hund, men jag har inte brytt nig om att plocka. men att använda dom som sparris lät intressant.
Hörde på radion i morse att (naturverket tror jag det var) vill förhindra kalhyggen och i stället ha urhuggning bara, för att människor och djur ska kunna fortsätta att gå i sin skog. Det låter nästan för bra för att vara sant.
I den här förstockade byn som vi bor i har folk otroligt svårt för att heja. Knappt man får hej tillbaka ens, flera tittar fortfarande misstänktsamt på vilka vi är.
Kramen
TT
Tänk att min styvfar var svampexpert men jag har ändå alltid trott att bläcksvamp är svart! 😮
Ninni
Verkar gott med bläcksvamp. 🙂 Jag gillar ju sparris…
Nog är det väl eländigt att folk ska vara tvungen att LÄRA sig att heja på sina grannar?
I Alfta med omnejd där jag kommer ifrån hejar man på alla – inte bara grannar. Det tog jag med mig när jag flyttade men det hade jag inget för. Hänne tror de att alla de inte känner är turister och såna hejar man tydligen inte på… trökigt! Men personalen på ica säger hej iaf. Det är väl tur det..
Blir lite avis på dina soppor. Här äter vi inte soppa så ofta. De enda som går hem är ärtsoppa (gärna hemgjord) och köttsoppa på burk… Det är inte jag som är “lagran”…
Kramen.
Marketta
Oj, du verkar då stoppa i dig det mesta 😆 . Den där svampen skulle jag aldrig kunnat tro att den är ätlig en gång 😯 . Min favoritmat är fisk, som inte är rå 😉 . Nåt bland det godaste jag ätit var på Gotland på en fiskrestaurang. Det var smörstekt gös med mosad ägg och potatis. Om man ändå hade haft en båt så hade maken kunnat åka ut på sjön och dra gös. Det gjorde han ofta när vi bodde i Virsbo. Men tyvärr så sålde han båten, eller ekan var det väl när vi flyttade därifrån. Det hade nog varit smart och ta den med sig hit.
Kramizzar
Marketta
Mia
Jag älskar sparris, så detta var en kanontips från dig! Fast här uppe gissar jag att det är lite försent, med tanke på frostnätterna som varit…även om det är +10 grader i skrivande stund, med ett strilande regn utanför fönstren…. Ha det gott i Pörtet, vännen min!
annette
Bläcksvamp har jag aldrig tänkt på att plocka, brukar finnas en del på våra gräsmattor, men jag försår nu att jag missat ngt riktigt gott, så nästa år skall jag testa, låter jättespännande!
Det där med att skogen slutar i ett kallhygge är ju tyvärr alltför vanligt här hos oss oxå, och det som är värst egentligen är ju att det innan man kommer fram till hygget så har dom gjort en massa nya fula vägar som gör att man går vilse!
Här i “storstan” så hälsar grannarna” som bor vägg i vägg knappt på varandra, jag hälsar, då ser “dom” ut som att den där hon är nog helknäpp hon, det skiter jag i, jag hälsar vidare jag;)
Fina bilder på svamparna men framförallt en helt fantastiskt fin bild på löven som avslutning!
Kramen
Elsa
Observera att det finns flera sorters bläcksvamp. Fjällig är en trevlig svamp medan grå är giftig. Om ni inte kan skillnaden så var försiktiga med alkoholen då den grå fungerar som antabus.