För prick fem år sedan

..flyttade en liten niomånadersvalp hem till oss för gott!
Blinka hade varit här på “kollo” med sin mamma och brorsa, och vi var högst ovilliga att lämna tillbaka pälsklingarna till dottern!

Då fick Blinka stanna på prov, och det pågår än!
Man kan utan att överdriva säga att det blev ömsesidig kärlek!

Från en niomånaders valp till en vuxen hund är inte steget så långt, fast nu heter bästisen Torsten och han får dagligen hjälp med att ta bort ludd ur öronen! Som han kurrar och njuter!

Det tog halva mitt liv och mer innan jag hade mitt första husdjur men idag skulle jag rakt inte vilja vara utan.
Visst får man kompromissa ibland och kanske avstå från en resa i värsta fall, men det är det värt!

Men självklart ska man ha tid för djuret, vi hade alldeles för dåligt med tid under en period då vi var företagare och då hade vi ständigt dåligt samvete över hundar som inte fick tillräcklig stimulans och motion.

Nu tar jag min lilla pälskling och går en kvällspromenad i blåsten, tjingeling!

0

10 Comments:

  1. Lilla Blinka, så lyckligt liv hon lever med er… Min sorg är att jag inte får ha djur i den här lägenheten, jag är ju van att också leva med djur….men det kanske ändrar sig…
    Mycket fin och tänkvärd bild du lagt in också….
    Stor, varm kram till er alla, både två- och fyrbenta!

  2. Fina Blinka :)
    Hon trivs verkligen med livet.
    Men var är den andra kissen?
    Eller är det bara Torsten kvar?
    Kramen en sliten nabokäring :mrgreen:

  3. Fem underbara år:) vad vore väl livet i all sin glans om inte våra husdjur fanns?

    Kramiz

  4. Jag trodde också att Astrid inte fanns för en tid sedan, men kloka Paula berättade att en svart katt inte blir så bra på bild. Det är synd. Inte kan man leva utan djur. Jag har haft katter sedan -76. Har nu min underbara lilla Sigrid som är nr 5 i raden av alla.Det är gott att leva med dom små pälsklingarna.Kram på er från Lisa.

  5. ;-) vilken underbar bild på pälsklingarna ,det är underbart med husdjur o deras vanor .Ikväll låg Selma på min soffa då ja kom dit det har aldrig hänt förut ,hon bara tittade på mig henne blick sa jag bara vaktar husse ,så det så .Kramar ,Nette :roll:

  6. Lustigt att du bloggar husdjur just nu… för vi har precis trotsat allt vett och sans och låtit dottern köpa 2 kaninungar.

    Vi har fått lov att lämna tillbaks dem om barnen blir dåliga. Tanken är att vi ska ha dem ute året runt om det funkar för oss.

    Dottern älskar verkligen djur över allt annat, så hjälp oss att hålla tummarna för att det ska gå bra.

    Hon fick dem i lördags och än så länge verkar det gå bra. Hon byter kläder och tvättar händerna när hon varit med dem.

    Mest besvärligt blir det för oss att ta dem i bilen mln stugan o hemmet.

    Kram

  7. Glömde svara på din kommentar hos mig. Tack för trösten gällande min brist på frisyr.. fukten och blåsten gör mitt hår så där :(

    Det var sååå skönt me all inclusive, tyvärr botade den inte min inspirationstorka gällande matlagningen som jag hoppats.

    Frukostbuffén var bäst, lunchen var oxå bra, men middagen blev man less, fanns mycket att välja på men inte ngn gourmetmat direkt, och tyvärr använde de vanligt smör producerat på mjölk, så trots att det fanns hur mycket mat som helst, var det inte så mycket Arvid kunde äta. Ngt vi inte upplevt när man varit i Grekland förut, normalt använder de olja till deras inhemska mat.

    Kram

  8. När du fick din söta lilla Blinka var hon lika gammal som Nala är nu. Om det inte vore för dina fina ord om Blinka och hennes ras, så hade jag nog inte valt en Papillon? Det bästa val jag gjort någonsin och precis som du säger, kan det vara värt av avstå några få saker för att få all den glädje och kärlek som hon tillför alla andra dagar om året. Jag kanske inte är den ultimata hundägaren som inte går på en massa kurser och annat skoj, men Nala är den perfekta lilla hunden för just våran familj och älskad under dygnets alla timmar, dag ut och dag in. :smile:

    När jag läste hund testamentet, så tårades mina ögon, så fint och rörande var det. Men jag hoppas verkligen att det dröjer många år innan jag måste skiljas från min älskling. Vem vet!? Kanske överlever hon mig, men den tanken gör minst lika ont, för det skulle vara som att svika henne. Nää, nu börjar tårarna rinna, så jag slutar här…

    Natti natti kramis!?

  9. Utan sina djur vore livet fattigt. Jag har inte varit utan hund sen jag var 16 år, då jag köpte min första. Men deras begränsade tid att leva är ju inte kul. Jolly börjar bli till åren, fyller 8 år denna månad. Det är ungefär medelåldern för en boxer, men förhoppningsvis ska hon hänga med några år till. Kramen

  10. Bättre hem kunde nog inte Blinka komma till,själv uppväxt med hund och saknar det oerhört mycket, men vem vet, kanske kan det någon gång i framtiden….

    Kramen!

Kommentera