Glada vårtecken
Fåglar finns det många ordspråk om.
Sädesärlan har en speciell plats i mitt hjärta.
När man går förbi en ärla på en åker skall man tala till den för då blir det ett gott år” lyder ett gammalt ordspråk.
Det ordspråket kände jag inte till, men jag pratar alltid med sädesärlan då jag ser den som en budbärare från andra sidan!
Dessutom träffar jag oftast på den just ute på åkrarna där jag går med hunden varje dag…
Idag såg jag det för mig optimala vårtecknet, nämligen
Svalor! (fotot lånat från bildbyrå)
Liksom andra fåglar som lever i människans närhet, trodde man att svalan bringar lycka. Och att ofreda en svala skulle bringa olycka. På vissa platser i landet var det en viktig regel att inte skada ladusvalans rede. För det skulle leda till att korna gav blodig mjölk, eller ingen mjölk alls! Eller att hönor slutade värpa. Vilket ju var något man till varje pris ville undvika! Kanske är det tack var dessa föreställningar som toleransen mot svalor och dess bon varit ovanligt stor. Det kan ha varit en därför svalbon ofta har ovanligt lång livslängd. Det är vanligt att svalbon finns kvar i 10-15 år, och ett bo rapporterades ha varit bebott i nära 50 år!
När jag bodde i en stuga i Fredriksberg hade vi många ladusvalor på tomten. De byggde bo både under taket och i ladan. Varje vår när de anlände gladdes vi åt att få ännu ett lyckligt år i vårt pörte!
Svalorna jag såg idag flög över åkrarna, de blåste kraftigt och det såg ut som om de lekte och hade skoj!
Man vädertolkar också svalans flykt, när de flyger högt blir det fint väder, när det väntas regn flyger de lägre. Helt logiskt då de ju faktiskt följer insekternas flygmönster…
Svalorna idag flög både högt och lågt, så jag låter helt enkelt bli att sia om vädret!
Jag plockar en del ätliga växter, när jag bott in mig på ett ställe lär jag mig var jag kan hitta de olika växterna.
Nu då det är första våren jag bor här i nya pörtet så har jag inga säkra ställen, men självklart har jag ögonen på skaft, och nu i veckan har jag letat efter min favoritprimör, nässlan!
Jag lyckades hitta ett jättebra ställe långt från alla bilvägar och där satt jag hopkrupen tills jag med handskar och sax som redskap fyllt min kasse med fem liter färska nässlor.
Den här gången valde jag att göra en nässelstuvning, på samma vis som en soppa men med mindre mängd vätska och med en näve torkad svamp och skuren salladslök som jag fräst i smör för att få fram alla smaker. Om du vill laga en nässelsoppa kan du söka här på min sida genom att skriva ordet i marginalen och klicka på sök.
Nu har jag frusit ner förvällda hackade nässlor i spad att ta fram när jag är på sopphumör!
Igår tillbringade vi en kylig eftermiddag i stan.
Jag hade beställt tid för kloklippning och tänkte att Daniel skulle få stanna hos hundtrimmaren nån timme medan jag gick och klippte mig.
Men si, det gick inte, hon saknade nu tillstånd hon behövde från Jordbruksverket för att få hyra ut en rymlig bur där hunden kan vistas en stund medan husse/matte klarar av andra ärenden. Jag hoppas hon snart har pappren i ordning för det är väldigt smidigt och jag har använt mig av tjänsten tidigare. Hundar får ju inte tas in i gallerior eller köpcentrum och det är ju dit man ofta behöver gå för att shoppa.
Jag gick på vinst och förlust in till frissan jag klippt mig hos de senaste gångerna. De såg helt förskräckta ut och jag fick direkt besked att hundar inte fick komma in!
Inte så konstigt när jag tänkte efter, det är utlandsfödda frisörer som kommer från länder där hunden anses oren, jag träffade många sådana personer när jag jobbade med flyktingar för några år sedan.
Men nu hade jag lite tur, för salongens ägare kom fram till mig och sa att jag kunde binda hunden vid elementet vid ytterdörren!
Och min lilla Daniel är ju så väluppfostrad och snäll så han låg där och väntade på mig och rörde inte en fena…
Sen var det mindre kul att sitta i en blåsig och regnig busskur och vänta på bussen nästan en timme….
Trött frusen prins trynar i sängen resten av kvällen…
Kantstött halvt antik, ringrostig finska som bott i Sverige mer än halva livet, före detta bankkamrer, krögare, hamburgervändare, lucknucka, numera skogsmulle som håller grytan puttrande, gärna med svamp och annat ätligt ur naturens skafferi, matte till hund och dammråttor, mamma, mormor, gammelfarmor/mormor
Ama de casa
Vi hade ett par ladusvalor som varje år byggde/förnyade sitt bo på en lampa precis ovanför dörren ut till altanen. Sen tillbringade dom hela sommaren med att störtdyka mot allas skallar när vi gick ut den vägen. Jag gillade dom INTE. Riktigt läskiga var dom.
Bra att Daniel sköter sig så bra så du fick håret klippt 😀
Ha det gott!
Mirjam Halvarsson
Jaaaaa, svalor har kommit hit också <3 Dom seglade så fint utanför altanen en morron när jag satt där med mitt morronkaffe 🙂 I morse satt en flugsnappare där utanför och försökte överrösta regnet som smattrade på plåttaket, det gick sisådär 🙂 Nu skiner solen och nu känns det verkligen vårlikt <3 Vad skönt att Daniel ändå fick vara med på ett litet hörn och skönt att få bli klippt, kram på're
Paula
Många verkar tycka att svalorna smutsar ner! Jo kanske syns det spår på husväggen om de har bon under taket, men jag uppskattar både deras flykt och deras ljuvliga läten. Svalorna här bor i en gammal tjusig lada som jag passerar varje dag minst en gång. Nu stannar jag förstås upp och följer deras flykt en stund. Flugsnappare har jag inte sett, det var mysigt att få se! Kram
ibod11 - Ingrid
Kul med lite myter och sanningar om fåglar och ännu roligare att du har sett både svalor och sädesärlor. Sädesärlan såg jag får några veckor sedan men svalor har jag inte fått syn på än. Som barn, då jag och min storasyster tillbringade stora delar av sommarloven hos våra farföräldrar i stugan i Optand, lärde farfar oss att vi skulle ha koll på svalorna och om de flög lågt så var det regn och i värsta fall oväder på gång. Vi var ofta ute med roddbåten och vi var tvungna att lära oss olika tecken på när det såg ut att blåsa upp. Som jag minns det stämde det oftast att vädret blev sämre när svalorna flög lågt så det tror jag på 😀
Jag har aldrig plockat nässlor men jag förstår att det var en stor lycka för dig att kunna fylla på förråden.
Vilken tur att du kunde ha med Daniel hos frissan. Det var ju tur att ägaren kom och gav sitt ok. Skönt för en trött vovve att komma hem till sköna sängen igen efter en intensiv dag 😀
Anna-Lena Larsson
Ärlorna är så välkomna. Vi har ett par som byggt sig ett bo under tegelpannorna på taket. Rena grillplatsen när solen står på… men ungarna brukar ändå överleva. Obegripligt!
Svalor vill vi inte ha på huset. Lite för skitiga. Har skrämt bort dem vid några tillfällen. Har nog spritt sig i svalkretsar, det där med att arten inte är välkommen, för det var ett antal år sedan som den försökte sig på någon bosättning.
Redig hund! Synd att i fick vänta så länge på bussen!
Får ge mig ut och leta nässlor. Gott med nässelsoppa!
Regnar här i eftermiddag. Gott för naturen.
Ha en in kväll! Kram!
Synnøve Irene Kjerstad
Linärlan är en välkommen fågel här med. Med sin svarta haklapp är den på fågelmatarn och äter både nötter, frön och späck.
Blir lite less på dessa som får nojja när man kommer med hund! De borde ha lärt sig att i Sverige så är hunden med nästan överallt, Vi har haft problem med utländska taxiförare som VÄGRAT ta med ledarhund….. Blir så ledsen och trött. Tur han fick sitta inne och vänta på dig i alla fall.
Ha en skön kväll vidare nu. Kram från nabolandet.
Minton
Sädesärlan är en fin liten fågel som jag ofta ser men svalor har jag inte sett på många år. Sån tur att lille Daniel fick följa med in. Han är så go nör han krupit ihop i sin säng.
Kramar från oss
bpz3
Sädesärlor ser man ganska ofta är. Tycker det engelska namnet “wagtail” passar bättre, för dessa kvicka fåglar viftar ju jämt på “svansen”. Svalor har jag inte sett på år och dag. Kände bara till att deras “flygbeteende” spådde vädret. Nu har jag lärt mig några nya saker här hos dig.
Nej, hundar är inte välkomna någonstans inomhus här. Spelar ingen roll vem som äger affären. Däremot finns det ofta krokar utomhus, där man kan sätta fast kopplet. De flesta butiker/caféer ställer även fram skålar med vatten, nåt som är en självklarhet i Sydeuropa.
Paula
I storstadsmiljö skulle jag aldrig våga sätta fast hunden utanför en affär. Risken att den blir stulen är alldeles för stor. Falun räknar jag som storstad i sammanhanget…men inte de mindre orterna utanför centrum.
bpz3
Svar: Var bäst i längd- och höjdhopp och så redskapsgymnastik inomhus. När jag gick på gymnasiet fanns ju inte damfotboll. Men när den väl “uppfanns” tvekade jag inte en sekund och gick i min pappas fotspår.
Japp, jag kunde franska. Hade engelska, tyska, franska och latin på gymnasiet. Jag var utbytesstudent och bodde hos en fransk familj i Paris. De pratade bara franska, så jag lärde mig språket relativt snabbt. Hade ju inget val om man säger så;-)
Paula
Då slår du mig på fingrarna med dina språkkunskaper, imponerande! Jag har ångrat att jag inte tog ryska som språkval i skolan, mormor förbjöd å det bestämdaste. Men nu tycker jag inte Putin förtjänar några rysktalande utlänningar, ha
Franska är ett så vackert språk men uttalet är inte enkelt. Tyskan är ett hårdare språk med enklare grammatik. Latin låter jättesvårt det lilla man läser ordspråk och citat…
Ditte
Sädesärlor har varit favoriter sedan jag var liten och även mina föräldrar ömmade för dem. Likaså för svalor. Intressant att läsa om det som följde med svalorna på olika sätt. Det mesta visst jag inte. Men nu har jag förkovrat mig.
Betydligt smidigare här i storstan med hundar. numer är de välkomna i gallerior och i många butiker och även restauranger. Det är ju ägarna som bestämmer. Inne i matbutikerna är det undantag.
Fint att Daniel kunde följa med till klippningen. Och det var ju ingen gigantisk hund du kom med.
Usch, så kallt att sitta och vänta på bussen.
Kanske blev det en “värmande” dryck för dig när du kom hem.
kram
Paula
Det är märkligt att det inte är tillåtet någonstans i Dalarna att ha hunden med varken i gallerior eller på cafeer. I Falun finns ett fik för hundägare. På somrarna kan man ju ha hunden med på uteserveringar men annars är det kört.
Äventyret framtiden
Härligt inlägg Paula! Sädesärlor är så speciella, det blev inte vår förrän den återkom till bagerifönsterbrädet på utsidan och vippade på sin stjärt. Varje vår …
Och jag pratar ju med allt som rör sig så undrar om allt som rör sig bringar lycka? Jag bestämmer mig för det helt enkelt.
Skönt att du fick klippa dig fastän lilla Daniel egentligen inte fick komma in i salongen. Snäll och förstående frissa har du.
Undra på att prinsen är trött!
Kicki Fredlund
I Arkhyttan hade vi svalor som häckade i taket på logen. Hade även en sädesårla, som bara hade ett ben som återkom under flera år.
Ja, nu är det dags att plocka sina brännässlor. Jag har kvar i frysen från förra året, men dom kan ligga kvar där, Jag har aldrig blandat svamp i stuvningen, men det är nog inte helt fel.
Illa att du inte fick lämna Daniel en stund.
Jag är glad att få ta med hundarna till demensboendet, för jag ser ju att det gör Kerstin glad.
Kram
LillaSyster
Mmm nässlor!
Schysst att du fick ha prinsen inne- jag tänker mer på allergier. Ärlan var ett bra tag sedan den kom. Idag blåser det storm….stora krukor som blåst omkull när jag var på jobbet. Ha en bra eftermiddag!
Ninni
Vad duktig du är på att ta reda på det som naturen bjuder på.
Sädesärlan har jag sett här men inga svalor.
Jag har sett att vissa matbutiker tillhandahåller hundburar utanför där man kan låsa in sin hund medan man går in och handlar. Finns inte här i samhället men i stan ska det finnas.
Kramen.