Guidad tur i mina hemmatrakter

I lördags när jag jobbade så fick jag ett telefonsamtal från ett för mig okänt nummer.
Tänkte som vanligt bara klicka bort samtalet eftersom det nästan undantagslöst handlar om telefonförsäljning, men, av någon anledning svarade jag, tack o lov!
För det var min gamla bloggkompis Carina som ringde!
Vi har “känt” varandra säkert tio år, och följt varandra på blogg och numera även sociala medier.
När jag var på utredning i Alfta för många år sedan för att Försäkringskassan ville veta min arbetskapacitet så träffades vi och jag blev guidad runt i hennes vackra hembygd.
Carina och hennes sambo har också varit och hälsat på men inte här i Fredriksberg.

Nu tänkte dom komma och hälsa på mig på söndag, och det passade ju jättebra!

När jag visat hur nya pörtet ser ut och vi tagit en fika och pratat av oss “det värsta” så åkte vi en tur till Tyfors.
Carina, ja vad ska hon göra? Ta ett glädjeskutt i plurret, eller flyga sin kos… men glad var hon, som alltid!

Vi kikade in på byns loppis och en svampkorg, modell större, fick följa med hem. Det om något betyder väl att det ingen svamp blir i år..

Så vackert sommarpyntat

Men vad har vi nu här då? Ska finnkäringen trampa dressin i sina blommiga byxor? Nänä, det var bara posering på fotografens begäran..

Lyckat kort va, vi vänder oartigt ryggen åt fotografen och traskar vidare mot Majatjärn, nu är vi o kikar på närmaste omgivningen.

Jag lyckades i alla fall klämma ner mina gäster på ljugarbänken men ingen av dem skröt om storfisken de fångat! Här i Majatjärn är det inplanterad ädelfisk som gäller, och fiskekort förstås!

Vi beundrade både kyrkan och utsikten från Säfsbyn innan vi styrde kosan hemåt.

Men jag hade ju en uppgift kvar, att mata kaninisarna och hönsen!

Tack vare att gästerna hade med sig både mat och grillmästare så fick jag njuta av mumsigt grillat kött även i år.

Med i bagaget hade gästerna också en bit hemlagad leverpastej! Ja, Carina visste att jag gillar det…

Carina är en tjej som aldrig sitter sysslolös, om inget annat finns att göra så kan man alltid virka! Jag undrar nästan om hon inte virkade dessa på vägen hit, mjuka härliga …disktrasor! Jag har aldrig haft så fina handgjorda trasor så jag tror knappast jag kommer att använda dem, de får bli “skådebröd”.

En trevlig dag tar alltid slut för fort.
Gästerna landade hemma kring midnatt efter att ha spanat in både två älgar och en räv under hemresan.
Tack för besöket, idag är jag nästan hes efter allt pladdrande. Det är mycket man ska hinna avhandla på några timmar….