Bloggen

Höstfägringen förevigad!

Av
den
26 september 2019

När jag kollade väderleksrapporten idag insåg jag att det var hög tid att ta en fotopromenad då regn utlovas från fredag.
Jag misstänker starkt att björkarna snart börjar tappa sina löv och jag ville njuta av och föreviga några vackra hösttoner innan det är för sent.

I morse kändes hälsporren snäll med mig så efter brunchen traskade vi iväg trots att den utlovade solen hade gått och gömt sig.

Vi gick o vi gick o snart var vi ända borta vid Majatjärn vid den vackra myren!
Men si nu hade foten fått nog, och Halta-Lotta fick linka hela vägen hem..ajaj, dumma mig. Varför är det så svårt att göra något lagom?

Daniel släcker törsten i sjön

..o är redo för hemgång..
Det är otroligt hur de små jyckarna orkar hänga med på promenaderna, de visade inga tecken på att börja sacka efter, tvärtom…och hemkomna konstaterade jag att jag gått över 11000 steg.

Hemma väntade en hund-middag som hette duga, igår kokade jag två kilo kycklingben, något jag inte gjort sedan Candie flyttade.

“Jamen kan du lägga upp käket nån gång, vi sitter ju fint och väntar medan vi hungrar ihjäl!”

Och där sinade tålamodet…

Efter maten var det inte mycket kvar i de små kropparna, de slocknade som släckta ljus under bordet…

Nu sitter jag i tv-fåtöljen med djuren i bäddar, Blinka som är störst fick knöa ihop sig i den minsta den här gången, men Daniel då?

Nej, jag tycker inte synd om honom som får ha hela soffan med alla kuddar för sig själv!

Foton från promenaden?
Lugn bara lugn, de kommer endera dagen, nu är jag för trött för dylika projekt.
Kan det vara en släng av friskluftsförgiftning?

TAGS
8 kommentarer
  1. Svara

    Ditte

    26 september 2019

    Vilken skön promenad! Rejält lång blev den ju. Och din fot fick kämpa på. Härlig att hundarna är med och är glada över att vara ute med dig. Ömsesidig glädje.
    De är så söta när de sitter där och väntar på att matte ska bli klar med maten.Att de sedan somnade är fullt förståligt-
    Ser fram emot dina bilder när de ön kommer.
    kram

  2. Svara

    bpz3

    26 september 2019

    11 000 steg. Helt otroligt! Det är väl mellan fem och 6 kilometer om jag inte minns fel. Klart att din for klagade.

    Åsså lagar du husmanskost till Blinka och Daniel – bara en sådan sak. Eller så var det en middag till dig själv, för soppan/grytan såg väldigt god och totalt ätbar ut även för tvåbenta. En typiskt höstsoppa tycker jag. Men var får man två kilo kycklingben ifrån?

    Minns att min mamma gjorde kycklingbuljong av hönsben (är uppväxt med hönsgård på tomten). Den soppan var alltid hennes “medicin” när jag var sjuk. Roliga minnen faktiskt!

  3. Svara

    Anki

    27 september 2019

    Kanske får du korta ner dina promenader lite … 11 000 steg är kanske lite för mycket med en ömmande hälsporre …
    Härliga bilder!
    Kram

  4. Svara

    Mirjam Elisabet Halvarsson

    27 september 2019

    11 000 steg!!!!!!!!!! Jag beundrar dig och din viljestyrka och beklagar bristen av densamma hos mig… Har du köpt frysta kycklingben?? Jag skulle gärna vilja veta hur du gör den där soppan/grytan, så perfekt att göra stor sats och frysa in i portioner! Kram på’re

  5. Svara

    Gun-San

    27 september 2019

    Va duktig du är med dina promenader, vet hur långt det är med 10000 steg, är själv en periodare ibland går jag som tusan och sen slår latmasken till.

  6. Svara

    Kicki

    27 september 2019

    Jag har också fotat den vackra hösten innan löven faller.
    Har gått massor idag i tre olika skogar medan Berra var hemma och sov (hade en dålig dag)
    Du skulle tänkt på din stackars fot och inte gått så långt.
    Kram

  7. Svara

    ibod11 - Ingrid

    27 september 2019

    Det var en rejäl promenad men så fick du se mycket höstfägring också 😀 Jag känner så väl igen mig i det där med att ta i lite för mycket. Man känner sig ganska ok i början av promenaden och vänder inte förrän man egentligen borde ha varit hemma igen 😉 Hoppas inte foten tog alltför mycket stryk av påfrestningen. Mysigt med alla djur omkring dig och det är snällt att gästen får den finaste platsen. Hoppas att du fick en skön sittplats att vila på också 🙂
    Kram

  8. Svara

    Carina Larsson

    29 september 2019

    11 000! Ojojoj, undrar hur långt du gick i km räknat?
    Ja nu börjar det bli höstfärger och så fint ute. Såg på “minnen” på fb att i fjol tog jag in mina pelargoner den 28/9. Jag har dem ute fortfarande i år men det är dags att ta in dem. Två gånger har jag tagit in dem på altanen och täckt över dem. Känns tråkigt att ta in dem för de började blomma så sent i år men vill jag spara några hundralappar så är det dags att rädda dem.
    Vad du är redig som kokar hundmaten själv. Visst får våra katter lite rester men oftast är det köpemat de får. Igår åt vi tacos och då håller katterna sig framme så de får en varsin hyfsat stor köttfärsklick innan köttfärsen ska stekas. De är nog rätt så bortskämda våra katter. 😀
    Jag antar att du har fullt upp med friidrotts-VM nu. C tittar och jag donar med annat när han sitter där och tittar. Tänk att det finns alltid något att göra för mig, det tar aldrig slut. Men lusten är det skralt med. Tror jag är lite höstdeppig.
    Ha en skön söndag!
    Kramen.

LÄMNA GÄRNA EN KOMMENTAR

Kantstött halvt antik, ringrostig finska som bott i Sverige mer än halva livet, före detta bankkamrer, krögare, hamburgervändare, lucknucka, numera skogsmulle som håller grytan puttrande, gärna med svamp och annat ätligt ur naturens skafferi, matte till hund och dammråttor, mamma, mormor, gammelfarmor/mormor
Kategorier
Statistik
  • 487
  • 499
  • 1 641 178
  • 5 101
  • 65 747
Sök här