Husvagnen full av monster!

Det blev en kort en dygns tur i helgen som var.
Jag var lite sugen på att hitta något nytt ställe, men det var inte så lätt…

.. om man inte kör omkring i fiskbilen!

Det hade nog blivit problem med att förklara att Pärlan var en kamouflerad fiskbil, tyvärr, för det var vackert där!

Istället fick det bli en gammal favorit i repris, det var över ett år sedan vi var här sist. Vi fick verkligen vara glada över att hitta ett ställe för oss själva, för denna helg kändes det som om alla stadsbor var ute o luftade sig i naturen! Husbilar och husvagnar, cyklister och motorcyklister, alla hade hittat ut i skogarna!

Trots torkan hittade Loppan en lerig spa-grop så fort hon kommit lös..

..men vad gör det när det finns två stora sjöar att tvätta sig i!

En skön böna ute i det gröna – om Blinka får välja så håller hon sig på asfalten, haha
Måste berätta att på en av våra promenader hemmavid förra veckan så avvek jag från den asfalterade vägen och gick upp på en liten höjd, men se dit gick det inte att locka Blinka som fortsatte vägen fram rakt mot bilvägen utan att lyda mina inkallningsrop…detta resulterade i att jag försökte hasa mig nerför slänten för att koppla upp henne, halkade förstås till o åkte på ändan en bit och landade rakt i en nyponbuske!
Jag var inte på strålande humör när jag hemma fick plocka ut ett gäng rostaggar ur vaden och handen med pincett….

Såna små fadäser glömmer man totalt bort när man njuter av vacker sommarnatur!

Den blommande myren är i sin anspråkslöshet i mina ögon minst lika vacker som vilken prunkande trädgård som helst! Less is more!

Är det någon som vet vad denna tutte är för nåt. Den satt fast i berget framför vår husvagn, väldigt liten var den, som man kan se på bredvidliggande barr. Det står “skyddad enligt lag, Lantmäteriverket” på den, men vad är det som är skyddat?

Vi tog en promenad längs sjön och jag drabbades av svårartat ha-begär…JAG VILL HA STUGAN VID STRANDEN! Suck…

En vacker bild tagen i motljus.
Och nu ska ni få höra: När vi kommer tillbaks till vagnen som stått öppen och hör jag ett brummande som av ett helt gäng helikoptrar! På insidan av fönstret har det samlats en hel armé av monstruösa insekter stora som höghus! Jag förvandlas direkt till ett kvinnligt våp, ropar efter min riddare och ber honom snarast ha ihjäl varenda monster!
Ett helt gäng blev det, och vad värre var, när vi satte oss tillrätta med dagens första öl så fortsatte nya monster flyga runt öronen på oss så vi nästan fick sitta och ducka! Tack o lov försvann dom när kvällen nalkades och vi började grilla!

I husvagnen råder djungelns lag, sist uppe blir utan sängplats! Det var inte lätt att få plats i den bingen, jag lovar!

Loppan väckte mig klockan fem nästa morgon och skulle ut, hon var så ivrig så hon skakade.
Efter en stund hörde jag henne skälla, och det fortsatte hon med, i tre timmar…
Hon gick omkring alldeles i närheten av husvagnen men kom förstås inte på inkallning. Det var inget jaktskall, mera vaktskall, kanske var det några djur som hon inte ville skulle närma sig husvagnen.
När morgonfikat intogs var det bara att konstatera att våra monstervänner också vaknat så det blev en panikartad avgång efter en uslig frukost.
Det är inte alltid en idyll där ute i naturen, det kan jag lova…
När vi kommit hem försökte jag leta i min småkrypsbok och kom fram till att det sannolikt var fäbromsar vi råkat ut för. Så här står det:” En stor, klumpig fluga med snabb, brummande flykt. Honan suger blod på kreatur men angriper sällan människan även om den ofta cirklar skrämmande nära. Äggen läggs på gräs.”
Så har vi då stiftat bekantskap med ännu en art i i naturens mångfald…