Jag har läst..

När Lova föds är hon varmt efterlängtad. Samtidigt är hennes pappa Conny livrädd för att inte räcka till som far och oroar sig för att inte kunna ge dottern den trygghet hon behöver.
Vid förlossningen drabbas Lovas mamma av allvarliga förlossningskomplikationer och under några dagar står han helt ensam med den nyfödda. Lova är hans ansvar och bandet som skapas mellan dem är starkare än alla rod.
Men efter den första tiden hemma smyger sig en oro in i deras liv. Varför är det så svårt att få kontakt med dottern? Utvecklas hon verkligen som alla andra barn? Och hur gör man för att nå fram till ett barn som lever i en helt egen värld? När vardagen blir allt svårare att tackla, glider Conny och dottern ifrån varandra.

En svidande vacker berättelse om en fars kärlek till en dotter som inte är som alla andra.

Utkast sid. 79

"Du är svår, tänker jag. Men det svåra är dubbelt svårt, eftersom det är nästan omöjligt att sätta fingret på vad det består av.
Ibland är det som om du stirrar på en prick på väggen. Av någon anledning älskar du just den pricken. Då är det enda som spelar någon roll att du får lov att stirra på den."

sid. 145

"Det här är platsen där jag bor, tänker du kanske.
Eller den plats där jag sover och två personer passar upp på mig med allt möjligt. Jag gillar dem för att de förstår. Jag får mat, min Ipad, dricka, borsta tänderna, busa ibland. På något mystiskt sätt hänger jag ihop med de här andra två. Men den här nya, tredje personen, vem är han?