Bloggen Livets glädjeämnen!

Mellan hopp och förtvivlan…

Av
den
24 januari 2024

Gårdagen blev en riktig pärs här i pörtet
Jag märkte på morgonpromenaden att Daniel åter var dålig i magen efter att ha repat sig så bra. Dessutom avslutade han promenaden med att kräkas gul galla på tom mage…
Nu behövde vi få hjälp, snabbt! Tog direkt kontakt med Arken Zoos veterinärklinik dit jag brukar ta mina hundar.
Fick till min stora besvikelse höra att de inte hade tid att ta emot oss samma dag. Men då sköterskan lyssnat på vad som hänt var hon av den åsikten att Daniel behövde komma på kontroll samma dag, och då återstod inte annat än att ta sig till akuten på Falu Djursjukhus.
Jag ringde dit och fick höra att vi var välkomna men att väntetiden kunde bli lång då man prioriterar inkommande patienter efter deras hälsotillstånd.
Min dotter var upptagen hela denna dag, istället pratade jag med Daniels “lill-matte” , barnbarnet Paulina som en dag för 12 år sedan kom hem med Daniel då hans familj hade många hundar att ta hand om och Daniel var minst och inte fick så mycket uppmärksamhet. Han blev kvar och det har ingen i familjen ångrat, han är ju hela familjens kelgris.
Vi tog en taxi till sjukhuset, det visade sig att inte alla taxibilar tar hundar ombord på grund av allergier, så vi fick vänta ett tag.

Vi hann inte sitta i väntsalen mer än någon timme innan “lillmatte” dök upp. Hon hade tagit vabb för hund! Det kändes så skönt att ha någon att dela oron med.Efter en snabb kontroll av Daniels tillstånd ansåg man att det inte var kritiskt så vår väntan skulle fortsätta några timmar, kanske 4-5 timmar beroende på om det kom in mer akuta fall under tiden.
Jag hade inte ätit något och Paulina hade inte hunnit äta lunch. Dessvärre fanns endast kaffeautomat och en glasskyl att tillgå…det kurrade i magarna
Inte för ett ögonblick släppte Daniel garden, han ville

vara nära, här har Paulina satt sig på golvet på filten som personalen gett till Daniel, annars var det famnen som gällde. Alla patienter som kom in skulle granskas med nyfikenhet, han blundade inte på hela långa dagen, han ville ha tvärkoll!

Så småningom togs blodprover och sedan väntade vi på ultraljudsundersökning av buken. Detta för att utesluta eventuell cancer eller andra otäckheter.
När han kom från den undersökningen fick vi veta att allt såg bra ut, men vi skulle få höra mer av veterinären så småningom.
Nu var Paulina tvungen att åka hemåt för att hämta Noelle på dagis. Det var verkligen guld värt att slippa sitta där alla timmar ensam. Vi umgås så sällan på tumanhand, nu fick vi tillfälle att prata om allt mellan himmel och jord, och det tog udden av oron vi kände. En mycket välkommen bonus!
Tills sist var bara Daniel och jag kvar på akuten förutom ett par personal. Sedan kom äntligen veterinären och jag fick veta att man inte hittat någon egentlig orsak till hans symptom.
Blodproverna och ultraljudet såg bra ut, veterinären sa att hon aldrig sett en så fräsch 13-åring som Daniels ultraljud visade! Han har kraftigt blåsljud på hjärtat men det är under medicinering sedan länge. Erbarmligt mager har han blivit på kort tid sedan diarrén slog till, han vägde nu bara 3.1 kilo!
Trots vätskeförlust ansågs hans tillstånd inte kräva vätsketillförsel via dropp utan vi skulle få åka hem!
Ett underbart besked att få. Både Paulina och jag hade varit rätt övertygade om att Daniel inte skulle få komma hem mer, att hans tillstånd var så dåligt att han skulle behöva få somna in…
Vi hade försökt peppa varandra och prata om vilket bra och långt liv han hade fått ändå, och nu fick jag höra att han hade alla förutsättningar att fortsätta leva ett gott liv ett tag till!
Med mig hem förutom en ytterst förtunnad plånbok (jag slutade med hans försäkring då man för några år sedan chockhöjde priset för äldre hundar och har sedan dess lagt undan en slant för ev. kommande vårdbehov varje månad) en ny fodersort, här ska inte längre ätas dietmat utan tvärtom stärkande mat med högre fettprocent. Han får dessutom vätskeersättning med mineraler, fiberhusk och tarmstödjande medel som jag redan hade börjat ge honom.
Nu matar jag honom 6 ggr per dag tills hans mage normaliserats för att då återgå till större portioner och mer sällan.
Ja det är ett heltidsjobb en tid framöver, vilken tur att jag har all tid i världen för min bästa kompis!


Igår kväll då vi satt och myste framför teven såg jag att han hade kvar bandaget på benet efter blodproven. Inte nog med det, även infarten med nål satt kvar! Attans, klantigt av både personalen och mig. Sen kom jag på lösningen! Jag har en sjuksyrra som närmaste granne! Messade henne och frågade om hon kunde hjälpa till, och hon kom över direkt, petade bort tejpen och lossade nålen utan blodspillan utan att Daniel ens hann reagera!
Nu är det redan onsdag eftermiddag, Daniel har fått små portioner av nya fodret, han var inte så pigg på att gå ut i förmiddags men när vi väl kom ut piggnade han till och vi gick en längre promenad än tänkt då han ville “läsa tidningen” och nosa i hela kvarteret vad som hänt sen sist.
När sånt här händer pendlar man mellan hopp och förtvivlan.
Ända sedan Daniel först blev dålig har jag återupplevt den sista tiden jag fick med

Blinka, min förra hund som gick bort 2020
Då var jag så ledsen att jag inte ville ta hand om Daniel för att jag inte ville gå igenom samma sorg och smärta en gång till.
Nu blev det så i allafall, jag ändrade mig rätt snabbt, tog emot Daniel med öppna armar bara någon vecka efter att Blinka somnat in, och trots oron som åter gör sig påmind när hunden blir gammal och sjuk så får man så oerhört mycket kärlek att det är värt det!
Det blev ett känslosamt och väldigt långt inlägg från mig idag.
Jag behövde rensa skallen, och jag ville skriva ner hur jag känner just nu, mest för min egen skull.
Nu håller vi alla tummar och tår att Daniel repar sig och att han och jag får vara sambos ett bra tag till!

TAGS
31 kommentarer
  1. Svara

    Anette Nordström

    24 januari 2024

    Men åh, lilla Daniel. Jag sitter med tårar bakom ögonen när jag läser om honom och hur jobbigt du har det nu. Jag vet ju precis vad du går igenom och vet att även jag kommer att få uppleva det igen. Men så skönt att du inte är ensam om det hela. Att ditt barnbarn kunde vara med er. Jag håller alla tummar jag har för att Daniel ska piggna till ordentligt. Kram och nospussar från mig och Astrid.

    • Svara

      Paula

      27 januari 2024

      Tack för omtanken, jag minns hur ledsen du var när din vovve somnade in. Och nu har du en ny kompis, precis som det ska vara. För min del blir det inga fler, Jag kan hjälpa till att rasta någon annans hund och kanske också vikariera vid semester eller dylikt men någon egen ska jag inte ha, det får räcka nu. Trodde krisen var över då han mått bättre, men idag på promenaden bajsade han många gånger, sista gången var inte bra, både löst och blod igt. Han får bara det veternärfoder som ordinerades, om inte detta funkar så går det inte längre. Håll tummarna!

  2. Svara

    Anna-Lena

    24 januari 2024

    Så otroligt jobbigt när bästa vännen är gammal och sjuk. Gott med lugnande besked från doktorn i af.
    Hoppas, tror och önskar att Danile blir fri från diarren med nya kosten.
    Tänker på er! Kram

    • Svara

      Paula

      27 januari 2024

      Tack för omtanken, krisen är inte över, det varierar dag till dag. Håll tummarna, tack!”

  3. Svara

    åsa

    24 januari 2024

    Med tårar i ögonen och pendlade mellan förtvivlan och hopp medan jag läste inlägget så kändes det otroligt skönt att få veta att prins Daniel fick följa med Dig hem??
    Jag har ju haft hund i hela mitt liv, uppväxt med hundar, så jag vet hur starkt bandet mellan matte och hund är??
    Nu hoppas jag på god bättring??
    /åsa

    • Svara

      Paula

      27 januari 2024

      Tak för omtanken! Vi pendlar fortfarande, faran verkar inte över. Han var bättre, men nu då jag ökar mängden veterinärfoder så bajsar han mer och det är ju naturligt. tyvärr ser det inte bra ut det som kommer ut, märkligt då de inte hittade något fel på honom. Ja man kan inte göra så mycket mer än att ge det tid om han inte blir alldeles dålig. Håll gärna en tumme!

  4. Svara

    Geddfish

    24 januari 2024

    Jag tror bestämt att jag förstår dig! Min yngsta har varit med om en del bekymmer med hundar och ja, man fäster sig så otroligt.
    Så fin Daniel är! Hoppas han läker bra nu.
    Kramar om!

    • Svara

      Paula

      27 januari 2024

      Tack för omtanken Gerd! Det är oroligt och jobbigt, han är pigg men magen är fortfarande inte okej.

  5. Svara

    Synnøve Irene Kjerstad

    24 januari 2024

    Så glad de inte fann något. Men man funderar ju på vad han drabbats av. Skönt att ni kom hem bägge två. Ta nu hand om varandra. Kram <3

    • Svara

      Paula

      27 januari 2024

      Jag tycker det varit bättre om man fått någon diagnos. Nu är det väldigt oklart, han är skapligt pigg men magen är inte okej trots att han bara får specialfoder. Bara att vänta o se och fortsätta vara orolig. Tack för omtanken Synne/Kram

  6. Svara

    Minton

    24 januari 2024

    Förstår dej och din oro har haft både katt och hund som blev sjuka. Nu hoppas vi att magen lugnar ner sej med nya maten.
    Har tänkt på er idag så blev glad av ditt inlägg.
    Hjärte kramar från oss

    • Svara

      Paula

      27 januari 2024

      Det blev bättre så snart jag började ge ett annat foder i mycket små portioner, men idag fick vi ett bakslag. Det var förmodligen mitt fel, vi tog en lite längre promenad i solskenet, det gillade inte hans mage som genast protesterade. Nu får jag skärpa mig, o verkligen tänka på att han inte har behållit näring på länge och att han ännu är svag. Håll tummarna fortsatt, är du snäll&/Kramen

  7. Svara

    LillaSyster

    24 januari 2024

    Men lille prinsen så du skrämmer upp både matte, lillmatte och blogglandia. Jag är säker på att vi alla håller tummarna för den sötaste prinsen. Tur att du är hemma om dagarna och kan pyssla om honom. (Jag betalade in kattförsäkringen förra veckan, men det var nog sista gången, jag ska göra som du till nästa år)
    Kram på er!

    • Svara

      Paula

      27 januari 2024

      Tack för omtanken, vi åkte på ett bakslag idag efter en tydlig miss från mig. Blev nog för lång promenad i solskenet, hans lilla mage protesterade direkt genom diarre. Nu får jag skärpa mig o tänka på hur svag han är för tillfället. Kram

  8. Svara

    Mia

    24 januari 2024

    Kära vän, vilken pärs! Men vad skönt att hans värden var så bra, det kan man ju inte tro när man läser om honom, nu håller vi alla tummar att allt ska går bra, kram och nospuss <3

    • Svara

      Paula

      27 januari 2024

      Om nu matte också kunde tänka lite och inte överanstränga pojken så kanske det går bättre. En lite längre promenad idag resulterade i diarré igen, mitt fel, attans också!Nu backar vi ett steg och hoppas hans lilla mage förlåter mig…Kram och tack för omtanken

  9. Svara

    BP

    24 januari 2024

    Puuuuh!!! Så skönt att läsa att allt gick bra och att Daniel fick åka hem med dig. Hundar är ju som människor – familjemedlemmar. Och när man förlorar en älskad hund så är det inte gärna nåt man vill uppleva igen. I ditt fall bara fyra år efter Blinka.

    Men nu har det tack och lov löst sig. Googlade och höll på att svimma – det är ju hudlöst vad en akuttid hos veterinären kostar. Det enda Akuten på en veterinärklinik har gemensamt med Akuten för tvåbenta är väntetiden och att det inte finns nåt att äta/dricka.

    Nu håller jag verkligen alla tummar och tår att Daniel har många år kvar tillsammans med dig.

    PS. Kul att läsa hur Daniel kom in i ditt liv. DS.

    • Svara

      Paula

      27 januari 2024

      En pension kostade besöket, Ändå gjorde vi inte allt vi kunnat pga kostnaden. Det är tre år sedan Blinka gick bort, då bad dottern att jag skulle ta hand om Daniel som fick vara så mycket ensam när tjejerna jobbade.

  10. Svara

    Ibod11 - Ingrid

    24 januari 2024

    Tack för att du delade denna känslosamma och jobbiga upplevelse med oss. Bloggen är väldigt bra för att få skriva av sig och bearbeta och vi är många som vill vara här och stötta så gott vi kan. Jag är så oerhört glad för att beskeden som till slut kom var så positiva och att ni får fortsätta ha det bra tillsammans. Lilla jättefina och gosiga Daniel. Jag kan riktigt känna hur det var att få ha honom i famnen en stund. Ett fint minne 😀 Du kanske inte kan lägga bort oron helt men jag tror nog att du mest känner lättnad och glädje. Nu blir det lite bök ett tag men det ska förhoppningsvis hjälpa Daniel att bli stark och pigg. Det blir dyrt med veterinärbesök men jag vet att man är beredd att prioritera sina fina vovvar när det behövs och så länge det finns hopp.
    Stor varm kram till dig och en liten kryapuss på nosen till Daniel <3

    • Svara

      Paula

      27 januari 2024

      Ja man behöver verkligen vara medveten om kostnader som kan uppkomma. Jag räknade ut hur mycket jag behövde lägga undan själv istället för försäkringsbeloppet för att ha en buffert. Det var hutlöst dyrt att försäkra en gammal jycke, ändå täcker ju inte försäkringen på långa vägar allt. Oron har inte lagt sig ännu, visst har magen blivit bättre men efter en längre promenad i solskenet idag blev det återfall och diarre. Nu får jag skärpa mig o inse att vi måste ta bara korta små kissrundor tills han hinner återhämta sig ordentligt. Kram och tack för omtanken

  11. Svara

    Susjos

    24 januari 2024

    Håller både tummar och tår för att din prins snart ska bli bättre, vilken pärs där på sjukhuset, och så många timmar ni fick vänta???!!!! Hoppas den nya kosten ska vara till belåtenhet för honom. Så fint att du fick hjälp att ta bort infarten! VARMA KRAMAR TILL ER BÅDA!

    Svar : Jag grovriver morötter, river i en vitlök i stekpannan först i lite olja innan morötterna kommer i. Späder med lite vatten och en bit grönsaksbuljong, eller helst lite kalvfond. Kryddar gärna med timjan som är så gott. Toppar sen med Keso, äter detta istället för ris eller pasta 😉
    KRAM!!!

    • Svara

      Paula

      27 januari 2024

      Vilket smart drag med morötterna, tack för det, ska testa! Keso äter jag ofta till lunch med finncrisp, så enkelt o mättande.
      Med hunden går det fram och tillbaka, han hann nog bli väldigt försvagad av diarren, o nu är det lite ditåt igen. suck. Tack för omtanken

  12. Svara

    Ditte

    24 januari 2024

    Oj, vilken pärs! Kan verkligen förstå dig. Men så skönt att det blev positiva besked och att Daniel inte hade några skavanker som syntes.
    Hoppas och önskar att han så sakteliga piggnar på sig.
    Fint att Paulina kunde komma och finnas på plats tillsammans med er. En trygghet och bra att stundtals skingra tankarna lite grann.
    Att du sedan kom på tanken med att be din granne om hjälp var ju toppen.
    Många tankar och en varm kram till er båda.

    • Svara

      Paula

      27 januari 2024

      Tack för omtanken, vi kämpar på, det går framåt…och så backar vi ett steg
      Kramen

  13. Svara

    Anna i Portugal

    24 januari 2024

    Åh jag förstår verkligen att du pendlade mellan hopp och förtvivlan. Att oron slet och rev i hjärtat på er. Fina besked fick ni ju tillslut och jag hoppas som du , att ni har mycket tid kvar tillsammans.

  14. Svara

    Anki

    25 januari 2024

    Missade ditt inlägg totalt igår … och fick mer eller mindre en chock när jag fick se rubriken och vad det handlade om. Så skönt att de inte hittade något fel på honom, så hoppas nu att ändrad kost ger bra resultat och en frisk hund! Stackars Daniel … och stackars dig – det är verkligen en pärs när våra älskade fyrbenta familjemedlemmar blir sjuka. Lite slarvigt att de missade att ta bort infarten innan ni fick åka hem, men bra att du fick hjälp av grannen.
    Fina Blinka … känns fint att jag fick träffa henne 🙂
    Håller tummarna att Daniel mår lite bättre och att det håller i sig!
    Varm kram

    • Svara

      Paula

      27 januari 2024

      Tack för omtanken, idag var jag dum nog att ta en promenad ner till Slussen i det fina soliga vädret. Det blev nog för långt för Daniel, han bajsade först ett par gånger, helt okej, men på hemvägen hade han jättebråttom, förstod att han frös, o sen bajsade han igen, diarre denna gång. Jag måste skärpa mig och inse hur svag han faktiskt är o ta det lugnt nu minst en vecka med promenaderna…Hoppas nu att han repar sig igen…fKram

  15. Svara

    Kina

    25 januari 2024

    Men oj vad ni har varit med om, Daniel och du. Vad skönt att du har dina tjejer som kan stötta! Och så skönt att höra att det inte var någon överhängande fara just nu. Men åldern tar ut sin rätt, inte bara för oss människor. Tror att ni kan få många fina år tillsammans ännu! Kram till er i Pörtet!

    • Svara

      Paula

      27 januari 2024

      Tack för omtanken, det gick åt rätt håll men det kom ett bakslag idag med magen. Vi kämpar på!

  16. Svara

    Karin

    25 januari 2024

    Håller både tummar och tår att lilla fina Daniel mår bättre snart och att ni får många år till tillsammans <3
    Kram till er båda från mig!

    • Svara

      Paula

      27 januari 2024

      Tack snälla, gör så gott jag kan, men det pendlar upp och ner och är inte lätt att veta ännu hur det kommer att bli. Kram o tack för omtanken

LÄMNA GÄRNA EN KOMMENTAR

Kantstött halvt antik, ringrostig finska som bott i Sverige mer än halva livet, före detta bankkamrer, krögare, hamburgervändare, lucknucka, numera skogsmulle som håller grytan puttrande, gärna med svamp och annat ätligt ur naturens skafferi, matte till hund och dammråttor, mamma, mormor, gammelfarmor/mormor
Kategorier
Statistik
  • 162
  • 189
  • 1 654 996
  • 5 128
  • 66 118
Sök här