Nästan alla mina flickor!
Ännu har jag aldrig lyckats få ihop en träff med alla mina flickor samtidigt, det är svårt att planera då Freja inte bor här i Dalarna
…men igår var vi i alla fall 5 av 6, inte illa!
Allt började med att jag hade bokat tid för kloklippning till Daniel.
Saija har fortfarande semester så vi stämde träff i stan så hon kunde ledsaga lantismorsan till rätt adress…
Paulina och Noelle hängde med…
Nehepp det var visst inte Noelle i barnvagnen 😀
Och gissa vem mer som dök upp, jo Vanessa, mitt äldsta barnbarnsbarn som jag inte träffat sen hon var i Säfsen och firade midsommar för två år sen!
Blyg har aldrig den tjejen varit, jag fick en bamsekram och sen babblade hon på oavbrutet!
Vi fikade och gick vi lite olika ärenden, och när jag blev på tu man hand med Vanessa så berättade hon vad hon gillade bäst: att pyssla, spela fotboll och bada, sen ställde hon sig upp och hjulade för mig där på gågatan, gick ner i spagat och undrade om gammelfarmor också kunde göra det…
Härliga unge, kände mig som hundra! Jag har aldrig någonsin varken hjulat eller gått ner i spagat, men kunde upplysa henne om att jag var rätt duktig på redskapsgympa som barn!
Jag hann också med ett snabbesök på huvudbiblioteket, men jag hann inte utforska lokalerna eller utbudet närmare denna gång.
Däremot hann jag åter känna mig som en riktig lantis när jag för första gången skulle scanna mitt nya lånekort och böckerna jag lånade.
Lite hjälp behövdes allt, men nu fixar jag nog det nästa gång själv! Undrar bara vad bibliotekarierna pysslar med när de inte längre behöver hantera varken boklån eller kunder?
De satt i en glasbur och tittade ut över lokalen…himla trist såg det ut för mig som är van att glatt stå och prata med personalen, både om böcker och annat!
Söta kusinerna!
Jag fick faktiskt tag på ett par skor på rea efter att på ren impuls rusat in på en skoaffär.
Mycket nöjd med dagen sade vi hej till Saija, Paulina, Vanessa och Noelle och tog bussen hem.
Vanessa skulle sova över hos farmor.
I pörtet hände absolut inget mer igår, trötta av intryck och stadsvandring var vi båda två, jag tror ibland att tjejerna på pin kiv villar bort mig i Falu centrum, för jag verkar aldrig lära mig att hitta! Men sätt mig i en skog så hittar jag hem direkt!
Kantstött halvt antik, ringrostig finska som bott i Sverige mer än halva livet, före detta bankkamrer, krögare, hamburgervändare, lucknucka, numera skogsmulle som håller grytan puttrande, gärna med svamp och annat ätligt ur naturens skafferi, matte till hund och dammråttor, mamma, mormor, gammelfarmor/mormor
Minton
Lycka att träffa dina flickor. Daniel ser ut att sova gott på altanen.
Kramar från oss
Paula
Ja, det kändes lyxigt. Men oj så varmt och klibbigt det är, önskar tio graders nedgång i temperaturen. Önskar er en mysig sommarhelg, kram
Minton
Vi har 19 grader och duggregn det är underbart. Tyvärr skall det bli den hemska värmen i veckan.
Kramar från oss
Anna-Lena
Vilken lycka! Hade inte koll på ditt äldsta barnbarnsbarn! Du lär dej hitta ska du se! Falun är väl ingen jättestor stad? Tror att man blir mindre bra på att hitta om man får guidning hela tiden. Gott att vila, både för dej och Daniel. Kram!
Paula
Vanessa träffar jag så sällan så henne kan nog inte många känna till. En underbar tjej med hjärtat på rätta stället. Jag behöver precis som du säger strosa omkring på egn hand nån gång,, det kommer nog till hösten. Än så länge är jag glad för guidning…Kram
LillaSyster
Kärleksfulla bilder=)
Du hittar nog snart ska du se.
?Ha en bra kväll, här regnar det nu.
Mirjam Halvarsson
Hur många gånger har jag skrivit att nu kan det väl inte bli bättre??? Men lika förbaskat så blir det så 😀 Underbart inlägg Paula, kram på’re
Paula
Ja visst är det lyxigt. Nu fattar jag ju att i höst är allt annorlunda, man åker inte till stan för att fika på en uteservering, man går kanske inte genom hela stan och njuter med barnvagn och hund, men, då har jag ju minnena kvar. Kramen, hur går det med Maxi, har han hittat något hem? kram
bpz3
Så härligt att se att du från och med nu kommer leva ett aktivt och socialt liv. Å du – det tar ett tag att vänja sig. Vanessa har blivit riktigt stor. Hur gammal är hon nu? Skoj att hon gillar spela fotboll, så hon kan kanske väcka ditt intresse för denna ädla sport;-) Hjula kunde jag, men att gå ned i spagat lyckades jag aldrig med, å absolut inte på offentlig plats – hahaha:-)
PS. Kanske dags att köpa en kompass – för att hitta i Falun alltså;-) DS.
Paula
Vanessa är nio år! Helt sinnesjukt! Ja kanske kan hon locka mig till fotbollsarenan, vem vet? Den ungen har inga hämningar, ganska mysigt faktiskt. Själv har man som barn undvikit det mesta bara för att man är blyg…
ElisabetR
Härlig dag du haft. Du lär dej allt hitta i stan också ska du se, får du harva runt några gånger så går det nog bra :-).
Önskar dej en fin fredag.
Ditte
Roligt med ett stadsbesök och än roligare att förena med att ni kunde ses fem flickor i olika åldrar. (min svärmor sa när hon var 85 att hon skulle äta lunch med ”flickorna ” och då var några än äldre)
Nu tror jag inte du kommer bort så lätt men du har nog en kompass i din telefon. Och man kan alltid fråga om vägen.
Fint att du nu kunde träffa Vanessa och att hon ville berätta om och visa var hon kunde tyckte om och kunde. Hjula har jag kunnat och även en gång kunnat gå ner hyfsat i spagat. Mendå tränade jag en hel del gymnastik. men när jag slutade med det så kunde jag hjula men spagaten var inte att tänka på.
Är så glad för din skull att du nu dles bor så fint och att du även har dina flickor helt nära.
Kram
Susjos
Åh, fina Falun, kände igen husen på första bilden, men är det även busshållplatser där nu, måste vara nybyggt? Vet ju att de gjort om lite där vid infarten till Falun från Gävle hållet. Jag lovar, du kommer att hitta runt i lilla Falun. Blev varm i hjärtat att du hittat till biblioteket, mitt favoritställe i stan när jag var liten flicka!
Ha det gott i värmen…det ska komma mera regn tror jag?
Varm kram och tack för fina kommentarer i min blogg!
Jag kämpar på!
Kram
Kicki
Så vuxen Vanessa blivit, fortfarande lika söt.
Du lär dig nog hitta i Falun vad det lider, för det verkar bli många stadsturer.
Kram
Ama de casa
Härligt att så många av er kunde träffas ändå! Grattis till det och grattis till dom nya dojorna också 🙂
Ha en fin fredag!
Hanneles bokparadis
Visst är det trevligt att träffas och umgås!
ibod11 - Ingrid
Vilka superfina bilder på några av dina flickor och söta lilla Daniel 😀 Vilken lycka att bo så nära att ni så lätt kan träffas och ha mysiga stunder tillsammans. Jag hoppas att bibliotekarierna har lite mer att göra än att bara sitta och titt ut på folk för annars vore det lite väl trist. Men det finns nog massor av sysslor som de kan ägna sig åt.
Kram
Paula
Jovisst har de massor av arbetsuppgifter. En del är kanske glada att slippa möta varje låntagare personligen, för mig skulle det vara tvärtom. Varje möte kan resultera i utbyte om litteratur, nya boktips osv. Mycket som försvinner när man bara går till en automat och scannar…Kram
Äke
Lycka på hög nivå ? Det kan vara bra med vila för de fyrbenta efter en stadstur, tänk vad många lukter att ta in.