Ostronmusslings-avsmakning och ett trevligt matminne

För flera månader sedan fick jag en jättefin present av min bloggvän Anki, en påse torkad blekt ostronmussling, en för mig okänd svampart som jag inte hittat här i mina skogar.
Nu har jag äntligen smakat, jag har med avsikt dragit ut lite på det, för det är så roligt att ha något att se fram emot!
Det kändes som ett speciellt tillfälle när svampen avnjöts och det var spännande att smaka, och det var himla gott!

Som med all torkad svamp så blötlade jag den i lite vatten.
Sedan fräste jag på den i smör, pudrade över mjöl och hällde över spadet. Kryddade med salt och peppar.
Hade i en burk kikärtor som jag kryddat med garam masala, en mustig och god kryddblandning och så hade jag kokat pasta till. Färsk spenat vände jag ner när rätten var färdig.
Mums filibabba, tack så mycket Anki, smaken var lite nötaktigt aromatisk och jättegod.

Det blev kvar en hel del av stuvningen så nästa dag svepte jag in härligheten i ett libabröd tillsammans med en god salladsblandning och en klick yoghurt
Jag har sett libabröd i affären länge eftersom vi har invånare som kommer från länder där det äts lika mycket som vi äter limpa.
Men trots att den legat där i frysdisken så har jag inte kommit mig för att handla hem ett paket.
Brödet är så tunt att det tinar bums, jag värmde det någon minut i micron innan jag lade på fyllningen.
Har sett att brödet används till en typ av liba-pizza, det kan jag tänka är riktigt gott, så det ska jag också testa framöver.
Har ni något gott recept med liba-bröd, skriv gärna i en kommentar!

När jag nu är inne på matavdelningen kan jag också visa ett härligt mat-minne som dök upp i mitt flöde härom veckan.

Året är 2016 och vi har väldigt många asylsökande på vår lilla ort.
Vi har bildat en grupp, Harmony, som försöker erbjuda dem lite sysselsättning och förutom svenska-lektioner så ordnar vi bland annat matlagningskvällar i skolans hemkunskaps-kök.

Att efter flera månader med svensk mat få smaka sin egna traditionella mat är förstås en höjdpunkt

Och det var en ynnest att få avsmaka all den goda maten det här gänget åstadkom på tallrikarna. Innan matlagningen har vi tillsammans handlat ingredienser i vår lokala affär.

Killarnas flinka fingrar tog snabbt hand om disk och undanplockning.
Vi ordnade matkvällar en gång i veckan med små grupper så alla fick möjlighet att stå vid en spis. Ibland var det grupper med män, ibland kvinnor och ibland deltog barnen.