“Överlämningsmöte”
” Efter avslutad utredning sker ett överlämningsmöte där du tillsammans med din handläggare på Försäkringskassan och någon ur alfta Rehab Centers team deltar. Här redovisas vad utredningen gett och vad teamet kommit fram till.
Mötets syfte är att göra en planering framåt utifrån det som utredningen visar.
Den skriftliga dokumentationen kommer inom två veckor efter mötet till din handläggare och hem till dig”.
Så står det i informationsbladet angående kombinationsutredningen.
Mitt möte hölls på telefon. Med var förutom FK:s handläggare även läkare, sjukgymnast och psykolog från Alfta.
Jag har ju lite telefonnoja jag, sedan första gången jag blev utbränd….pratar inte så gärna i telefon, så detta var inget drömläge för mig.
Dessutom är det ju alltid trevligare att sitta tillsammans med de andra, men det var inte möjligt denna gång. Tiden ska ju passa alla inblandade.
Nu hade inte min handläggare hunnit få något skriftligt utlåtande. Egentligen var det synd, det hade varit bra om hon haft tillgång till den skriftliga sammanfattningen.
Hur som haver, man konstaterade att jag hade både fysiska och psykiska åkommor som försvårade en återgång till arbete.
Men omöjligt var det inte att jag skulle kunna jobba 25% under rätt omständigheter och i rätt miljö.
Enligt yrkesvägledarens bedömning “blir allt det hon gör snabbt klart, hon har en förvånansvärt stor effektivitet”
Hoppsansa, ja det beror ju på att jag helt enkelt inte kan jobba långsamt…
Får jag en uppgift så löser jag den och jobbar på tills jag är klar. Det är jag väl inte ensam om..?
Nu ska också hänsyn tas till att jag slapp resor till och från jobbet, att jag fick sitta för mig själv i eget rum och att jag helt under denna period slapp de vanliga hushållsgöromålen hemma.
Nu kommer jag att bli kallad till ett möte hos FK för vidare planering. Jag vet inte när detta kommer att ske.
Drömmen för mig vore om jag kunde få ett administrativt “hemmajobb” två timmar per dag. Med den nya tekniken kan man ju utföra det mesta vid vilken datorstation som helst.
Om inte detta visar sig möjligt måste jag enligt min egen åsikt få en viss fysisk och psykisk rehabilitering.
I mitt fall är ju detta rent geografiskt problematiskt då alla insatser kräver att jag transporterar mig fram och tillbaka till Ludvika 6 mil bort.
Utan bil blir det inte så lätt…
För övrigt kan jag konstatera att jag är imponerad av sammanfattningarna som psykolog, läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut och yrkesvägledare gjort efter bara en eller två träffar med mig.
Dom har lyckats sammanfatta mig och mitt liv mycket realistiskt. Om detta beror på deras snabba uppfattningsförmåga och människokännedom eller på att jag varit väldigt tydlig kan jag inte svara på.
Men all heder till dem. jag har blivit bemött med respekt och vänlighet och min självkänsla som jag trodde skulle få sig en törn har klarat sig oförminskad.
Därför går jag nu vidare i livet med högburet huvud, jag har ett oförminskat människovärde och kan trots diverse krämpor se fram emot en innehållsrik tillvaro!
Här kommer några bilder från Alfta:
Strandbastun ligger ca 100 meter från huvudbyggnaden.
Går man vidare kommer man till “andhämtningen”, hihi
På andra sidan sjön ligger en fin grillplats
En fin gammal K-märkt Hälsingegård
Kantstött halvt antik, ringrostig finska som bott i Sverige mer än halva livet, före detta bankkamrer, krögare, hamburgervändare, lucknucka, numera skogsmulle som håller grytan puttrande, gärna med svamp och annat ätligt ur naturens skafferi, matte till hund och dammråttor, mamma, mormor, gammelfarmor/mormor
Lallis
Ja, du Paula.
Det är inte lätt det där med människans välmående. På ngt sätt. Nu förstår jag varför du alltid månar så om hur jag orkar med allt. *ler*
Tror att vi kankse är ganska så lika. Jag har iaf otroligt svårt för att säga nej. Har väl i princip aldrig hänt. Jobbar asen av mig även om jag vet med mig att jag inte pallar egentligen för min värk som ajg har i kroppen. Både på jobbet och i hemmet. Jag säger sällan ifrån, utan fortsätter kämpa på och serva alla människor trots att jag känner hur orken försvinner succesivt. Både fysiskt och psykiskt.
Jag är nu faktiskt sjukskriven sedan en vecka i väntan på en utredning. De misstänker fibromyalgi. Inte ngn lätt sjukdom att förklara för folk. Men vad faen.. jag har haft denna värk i 8 år om inte längre och jag skiter i om folk kallar det för kärringsjuka, lathet eller vad de nu gör. Bara jag mår bättre!Kanske får sova på nätterna och kan gå upprätt på dagarna.
Ser inte direkt fram emot kommande kontakter med Fk osv.. Verkligen inte. Men det du berättar här fick mig att känna ett litet hopp om att de faktiskt kan sin sak. *ler*
Vilka underbara kort du har tagit! Jag älskar att titta på det du fotograferar.
Kram Lallis
Dubbelörnen
Läser med stort intresse det du skriver… Låter ju ändå bra att de kan se det du inte trodde de kunde…
Ja…får mer att grunna på…
Kram
Kicki
Hej!
Vad bra att du blev ganska nöjd ändå med deras utredningar, men det är ju så himla sant att man måste räkna in det där som är runt omkring som man också ska orka.
Så lagom kul att komma hem från ett jobb och ha ont “överallt” och ändå måste ta itu med hushållssysslorna.
Kram
Eva
Vad bra att det känns okej!
Men du, jag undrar ändå lite…visste man inte det där redan om dej…jag menar är du inte redan sjukskriven för just det där…jag har inte hängt med från början så jag vet inte hur du har det…?
KvällsKRAMEN
Viola
Hej Paula,
och välkommen hem igen till ditt mysiga Pörte! Det var kul att få veta att du också verkar nöjd med din vistelse på Alfta. Jag blev “impad” av deras bemötande och arbetssätt. Alla som jobbade där var så vänliga och engagerade, ja allt från läkare mfl till städ och kökspersonal, samt receptionen med Marita i spetsen och sist men inte minst Ruth & Jern Hamberg själva. Miljön var också helt suverän vilket du bevisar med dina fina foton. Alftavistelsen gav mig en ordentlig kick och i slutet på april ska jag på möte med fk och af för att planera min ev. jobbkarriär?! Jättevarma vårhälsningar och ett stort Lycka Till!
Viola
leila
Hej, jag är mitt i en arbetsprövotid. Jobbigt med ovissheten och allt. Men kul att höra att du möts med respekt och att det känns bra för dig. kram leila
Pialotta
Ja du Paula lilla det där verkar välan bra.
De fick se dej som du var och gjorde bedömningar efter det.
Så nu knallar allt på som vanligt då?
Ha de fint.. nu kallar sängen så det blir inga långa rader här för mej.
Kram på dej
Anki
Hej Paula!!
Det låter bra att Du vandrar vidare framåt med huvudet högt, de ska du ha. Det är ju lite trist att sånna här utredningar inte redigt befinner sig i verkligheten, då menar jag. Att de utför i miljö som inte stämmer med det dagliga livet som faktiskt innebär så mycket mer en bara själva arbetsuppgiften. Precis som du nämner resor o allt som ska funka i det privata också. Fast F-kassan skiter nog i den privata delen, de vill väl bara slippa belastningen som blir på skattekassan när folk blir sjuka. Jag blir lite irriterad när jag ständigt läser om neddragningar och försämringar för sjuka. Att vara sjuk innebär ju också stora extra kostnader bl a för medeciner och läkarbesök reabelitering mm endå ska ersättningarna blir mindre o mindre. Synd är att inte alla människor har råd eller tanke att skaffa sig egna sjukförsäkringar, för sjukdom o olycka är ju ingen garanterad ifrån.
Önskar Dig en bra dag!!! Kram från Anki
Bia
Ja visst blir man imponerad av läkare/psykologer som efter några timmars “undersökning” sammanfattar en så man känner igen sig!
Ett arbete hemifrån skulle passa mig också, så kan man utföra det när kroppen och knoppen tillåter.
Men jag ska kanske till Kiruna… ha, ha…. Var på info hos arbetsförmedlingen idag och fick veta att jag måste ta de jobb jag erbjuds, även om det alltså ligger i Kiruna. Lite omtumlande….men det reder sig nog i slutänden!
Kram/Bia
Christer
Hejsan!Tycker mig känna igen det där K-märkta huset:)Ha´de..Kramen..
Ninni
Hoppas allt löser sig till det bästa för dig!Skönt att du blev bra bemött.
Va fint det var där..andhämtningen, varför heter det så??
Är det en rejäl uppförsbacke eller?
Ha det bra..ha en skön helg om vi inte “hörs”, kram
Pialill
Låter fint att du går vidare med huvudet högt.
Hoppas mötet med FK går bra och att ni tillsammans kommer på en bra fortsättning på det hela.
Fina bilder som alltid…..
Kram och skön kväll.
"Ninni"
Vad skönt att höra att du har positiva omdömen om Alfta Rehab och deras personal. Den dag det blir dags för mig att prövas så ska jag se till att få komma dit jag med. Har ju kanske flyttat härifrån då (vem vet) men en timmes bilresa, enkel väg, är ju inte så ovanligt då man ska jobba i de här trakterna som verkligen är en glesbygd då det gäller jobb. Då kan det börja bli realistiskt. Eller så får jag förmånen att bo där… då får jag väl gå hem till mina föräldrar och leva vardagsliv med att laga middag och frukost då så det riktiga livet kommer med i bilden för jag hävdar att de ska ta hänsyn till hela bilden! Visst, jag skulle säkert klara att jobba två timmar varje dag men då klarar jag inte av något annat för då hamnar jag i samma sits som på slutet då jag jobbade.
Nu ska jag åka till Järvsö och njuta av livet där med Älsklingen!
Ha en skön helg du med med din älskling!
Kram!