För flera månader sedan fick jag en jättefin present av min bloggvän Anki, en påse torkad blekt ostronmussling, en för mig okänd svampart som jag inte hittat här i mina skogar.
Nu har jag äntligen smakat, jag har med avsikt dragit ut lite på det, för det är så roligt…
Kantstött halvt antik, ringrostig finska som bott i Sverige mer än halva livet, före detta bankkamrer, krögare, hamburgervändare, lucknucka, numera skogsmulle som håller grytan puttrande, gärna med svamp och annat ätligt ur naturens skafferi, matte till hund och dammråttor, mamma, mormor, gammelfarmor/mormor