Söndags-smakbit # 2

 

 

Bloggen Betraktelser ger oss på söndagar chansen att publicera ett litet smakprov ur en bok vi läser.
Där får du många spännande boktitlar att kika närmare på.

Jag läser Snö och potatis , en roman av Cecilia Hansson.
Den är skriven på ett annorlunda sätt, med korta stycken, som reflektioner, med mycket luft mellan styckena så det liknar nästan en blädderbok.
Titeln är länkad till förlaget där du kan läsa mer.

Smakbit sid. 15

“Riksväg 99, norrut. Vi stannar till i Kukkola, där älven blivit till en fors. Det glittrar och stänker som om himlen öppnat sig och ramlat ned i vattnet.
Ljuset över älven: det skimrar som inget annat ljus”

sid 45

Händerna: iskalla. Fötterna: blå. Först när de vitnat fick man gå in, då höll de på att förfrysa. Varje tisdag var det skridskor på gympan, om torsdagarna längdskidor. Elljusspåret låg någon kilometer från skolan och dit hann man om man skyndade sig.”

sid 74

“Det är något med kraften i vår släkt, att den måste vässas och riktas rätt. Som ett spjut som skär genom luften.”

0

12 Comments:

  1. Ibland kan jag gilla det sättet att skriva. Fint språk var det!

  2. Verkligen annorlunda titel

  3. Det är svårt att få något grepp om vad boken handlar om genom smakbitarna, men den verkar ju nästan kunna platsa i Norrland-noir.

  4. Rolig titel. Tack för smakbiten!

  5. Intressant titel och fint språk i boekn. Tack för smakbiten!

  6. den här boken kände jag inte till en jag blir omedelbart intresserad. tack för smakebiten!

  7. Den har jag läst. Den är bra, man kan spegla sig själv i hennes uttryck och funderingar :-).

  8. Den här blev jag nyfiken på vi köpte den på jobbet, men sen glömde jag nog den i bokfloden. Kul med smakbitar från den. den vill jag läsa någon gång….tack för påminnelsen och smakbiten.

  9. Hansson har jag inte läst, tack för smakbiten.

  10. Tack för smakbitar! Målande språk.

  11. Tack för smakbiten. Och visst blev jag intresserad. Inte minst sättet av skriva på-
    Kram!

Kommentera