Bloggen

Virrig vilsen gumma…

Av
den
5 september 2009

De två första dagarna utan maken gick bara bra.
Jyckarna och jag levde i största harmoni, och promenerade vid sjön

Lite höstlikt börjar det bli!

En liten ö i sjön har förvandlats till en färgsprakande höstbukett!

Lika ivrigt som alla andra letar vårtecken i mars, så letar motvallskäringen hösttecken redan i augusti….

Sommarängarna är nermejade, nu behöver man inte längre hålla sig på stigen utan kan utnyttja hela fältet till att springa och rasa av sig!

Jag väljer att tro på dem som säger att mycket rönnbär betyder en snörik vinter!

Igår tänkte jag mig en promenad vid Disponentparken, och det började bra….
Men när jag skulle traska hemåt fick jag syn på en “Till Salu”-skylt längs en väg där jag aldrig tidigare gått.
Nyfiken-i-en-strut som jag är så beslöt jag mig för att gå o kika
Med facit i handen skulle jag nog ha avstått…
Jag gick uppför och uppför och erinrade mig att vägen hette “Gudmundbergsvägen”, hmmmmm
Passerade fastigheten som var till salu och konstaterade att jag hade gått en bra bit.
Istället för att gå nerför igen, tillbaks till Disponentparken och så uppför hem till mig skulle jag hitta en väg att gena tvärsöver på!
Strålande idé, jag knatade vidare tills jag kom ända upp på berget, kände mig som om jag besegrat toppen av K1 och erfar att här tog visst vägen slut….
In i skogen bar det av, jag hade i alla fall en susning om vilket väderstreck jag skulle ta för att hamna uppe på Grotfallets skidstadion.
Men stigarna ledde inte åt det hållet, utan istället virrade jag omkring som en vilsen orienterare på O-ringen.
Jag behöver väl inte nämna att regnet vräkte ner och att jag fortfarande saknar vindrutetorkare på glasögonen….
Jyckarna följde mig snällt än hit än dit tills jag konstaterade att jag nog får ta mig hem den “långa vägen”
Men se, halvvägs nerför den långa backen såg jag en liten stig som ledde av från vägen rakt uppför men åt “rätt håll”.
Ormbunkarna växte lika höga som jag och Loppan tappade helt bort stigen där hon gick framför mig.
Men upp kom vi och jag fick till min glädje syn på en stolpe!
Där framme låg elljusspåret!
En halvtimme senare anlände vi hem, jag kissnödig, röksugen och blöt inpå bara skinnet.
En titt på klockan upplyste mig om att vi traskat i över två timmar….
Middagen blev en burk uppvärmd “Soldatens” ärtsoppa, sen kurade vi ihop oss i sängen alla tre, Loppan under mina ben och Blinka på husses huvudkudde.
Där fann oss maken när han kom hem från konferensen ett par timmar senare….

Ha nu en fortsatt fin helg alla vänner, i pörtet blir det bara lite hemmafix, skogen får vänta några dagar…tills kroppen återhämtat sig något

TAGS
16 kommentarer
  1. Svara

    BrittMarie

    5 september 2009

    Men hallå! Var det inte ni som bara skulle gå korta turer? Hoppas det inte blev några efterverkningar. Men ni vilade ju när ni kom hem, så det blev nog bra!
    Kram

  2. Svara

    Ingegerd

    5 september 2009

    Det var väl en lite väl jobbig promenad, hur känns det nu? Men nyfiken måste man ju vara, håller med om det. Soldatens ärtsoppa den är jättegod, länge sedan vi åt den. Nästa gång du ger Dig ut ensam får Du hänga upp snitslar så du hittar tillbaka!
    Hoppas kroppen återhämtar sig, kram! 😉

  3. Svara

    Marketta

    5 september 2009

    Oj, där fick du dig en rejäl vandring. Men fina bilder har du tagit, nu får du vila upp dig ordentligt.

    Kramizzar

  4. Svara

    Astrid

    5 september 2009

    Men herregud så lika vi är . Dottern brukar berätta om mina genvägar i skogen
    Men gud så läckra bilder du tagit. Vad har du för kamera?
    Jag har cyklat i 1,5 timme idag och det känns i mina ben för det är rätt så kuperat
    Blir nog tidig kväll

  5. Svara

    Malin

    5 september 2009

    Oj vilka äventyr du drar iväg på helt själv, ok med vovsingarna, men det kanske ändå inte hade varit så dumt m en mobil om du virrar bort dig alldeles.

    Har varit vilse en gång m två vänner, 2 hästar och en cykel. Läskigt att tror att man skall komma fram till en sjö och när man kommer fram så är det en annan sjö!!

    Kramis!

  6. Svara

    åsa

    5 september 2009

    Hoppas du/ni tagit igen er nu, det var en ordentlig promenad ni var ute på!
    Vilka otroligt vackra färger hösten bjuder på och vilka fina kort du tagit.
    Njut av helgen och ta´t lugnt..
    Ha dé!/Kram

  7. Svara

    Kersti

    5 september 2009

    ja du det här med genvägar :).

  8. Svara

    TT

    5 september 2009

    Oj jisses! Kanske en GPS vore nåt! 😉

  9. Svara

    annette

    6 september 2009

    Hi, hi det var den korta promenaden det 😉 Känner igen mej med att försöka hitta andra vägar hem när jag gått för långt, men det brukar inte bli så bra, och aldrig lär man sig heller hur gammal man än blir, är nog medfött brukar jag säga när jag kommer hem några timmar senare än vad som var tänkt.
    Ta igen Dej nu idag så kroppen inte tar alltför stor skada.
    Vackra bilder kunde Du i alla fall ta med kameran, den där lilla ön var ju helt underbart vacker.

    KRAMAR!

    annette

  10. Svara

    Nilla

    6 september 2009

    Hej på dig virriga vilsna gumma 🙂 Vad skulle du där uppe och göra, är det dags att flytta igen tycker du 🙂 Nå, var det ett fint hus, eller gick du upp helt i onödan. Tur att du hittade hem i alla fall. Nu tar du det väl lite lugnt ett tag. Själv ska jag ha hundvård i dag. Men ryggen värker redan innan jag har börjat, vaknade med ryggvärk. Men nu måste jag ta itu med de små rackarna, för i veckan har ju ju annat pyssel för mig. Kan ju alltid ta en värktablett, men sen har jag ju ingen kraft i mina händer, heller. Och maken är inte förtjust i att borsta och reda ut tovor. Han är inte så bra på det heller, sliter mest i pälsen. Man måste lirka och trixa med tovorna, tålamodsprövande. Men till viss del är det ju självförvållat, skulle göras mycket oftare så blir det inte så mycket tovor. Skäms! Ja, ja det är som det är. Bäst att köra igång.
    Kram

  11. Svara

    Anki N

    6 september 2009

    Vilse i pannkakan eller vilse i hemtrakten. Fördelen är ju att man alltid hittar nya mål o vägar o får se lite man inte tidigare sett, ja så känns de ju i benen o soffan där hemma blir extra skön att slinka ner i, när man väl hittat hem.

    Otroligt vackra bilder Du tog i vilsevandringen.

    Kramiz Anki N

  12. Svara

    britten

    6 september 2009

    Men ! du har väl mobil och täckning på den när du ger dig ut så där..jag blir riktigt orolig….men bortsett från att jag blev orolig så njöt jag i vanlig ordning av dina fantastiska bilder….och så skönt att makne är tillbaka nu då…kram kram och ta det lunt nu ett tag …

  13. Svara

    Kicki

    6 september 2009

    Men kära jisses människa, var det inte korta turer det skulle bli med hundarna?
    Jag känner igen mig själv, man ska “bara” kolla lite längre fram.
    Du har väl inga flyttplaner igen?? “Berget” lät ju spännande med tanke på dina tidigare “berg”.
    Förmiddagsfika onsdag verkar väl bra. Jag ringer för vägbeskrivning.
    Kramen

  14. Svara

    marma

    6 september 2009

    Vilken rolig promenad!
    Jag gick själv “vilse” för ett par år sen – ingen vettig människa kan gå så vilse på ett så litet område och jag räknar mig till de vettiga! Jag ser fortfarande mig själv sittande på en stubbe och bara skrattar och talar med mig själv “det här är inte sant”! Jag lever fortfarande – så jag kom hem men det är en annan historia!
    Lilla Lisa är elva – kanske hon inte är så “liten” längre – är jag en hönsfarmor eller….?
    Kramar till dig/marma

  15. Svara

    catja

    7 september 2009

    Men stackars Paula! Det måste ha känts extra skönt där under täcket då när du väl kom ner i värmen! Tänk positivt är mitt motto! 😀

  16. Svara

    Gunvor

    9 september 2009

    Jaa du.Det låter lite hemskt att inte riktigt hitta vägen hem, men det löste sej som tur var. Jag förstår verkligen att det kändes skönt att komma hem o få ta av sej blöta paltor. Hoppas du inte blir sjuk nu då!
    Såå härliga bilder du fick i alla fall! Jag gillar också hösten!
    Ha det gött i Pörtet!

LÄMNA GÄRNA EN KOMMENTAR

Kantstött halvt antik, ringrostig finska som bott i Sverige mer än halva livet, före detta bankkamrer, krögare, hamburgervändare, lucknucka, numera skogsmulle som håller grytan puttrande, gärna med svamp och annat ätligt ur naturens skafferi, matte till hund och dammråttor, mamma, mormor, gammelfarmor/mormor
Kategorier
Statistik
  • 40
  • 390
  • 1 557 498
  • 4 475
  • 57 071
Sök här