-
Föräldrafritt!
”Tjena, Samba-tiger här! Vi hörde talas om att matte o husse och Blinka skulle iväg på biläventyr idag, men pyttsan, inte åkte matte någonstans. Snackade något om att hon inte kunde lämna oss lurvtussar i elva timmar, ja, det var nog rätt tänkt, vi hade svält ihjäl, minst! Men imorgon ska det visst hända något, då ska även mamma-katt iväg i bilen och vi blir lämnade ensamma!” ”High five, då blir det party” säger Rumba! ”Föräldrafritt hela eftermiddagen, då ska vi slå klackarna i taket, eller hitta på en massa roliga hyss som klättra i gardiner!” ”Äsch, larva er inte” säger Blinka, ”ni kommer mest ligga och sova och längta…
-
Jag har läst..
Alltid nåbar aldrig ifred av Nisse Simonson ”Jag är född i början av 1940-talet. Min generation har varit med om en makalös resa. Från grammofoner och telefoner som skulle vevas upp till dagens genomdatoriserade samhälle. Men i och med att vi ständigt är nåbara är vi aldrig riktigt ifred. Vi tillbringar mycket tid framför skärmar av olika slag och har blivit alltmer oförmögna att verkligen umgås ansikte mot ansikte.” Den kloke doktorn Nisse Simonson resonerar här kring den teknikutveckling vi varit med om de senaste åren och som inneburit stora förändringar för hur vi arbetar, men även för hur vi tillbringar vår fritid och hur vi umgås med andra. Vad…
-
Detta trodde jag aldrig..
Att komma hem från svampturen med en sprängfylld korg full av rödgul trumpetsvamp, vem kunde anat det i den rådande torkan? Nu var det ju inte min förtjänst, vi besökte ett av väninnans ”säkra” ställen och som synes var det hur ”säkert som helst”, hon plockade själv minst lika mycket Mycket svamp på liten yta, bekvämast då att sätta sig ner i mossan och slippa kröka rygg! Nu till avigsidan, trots att jag iklätt mig min heltäckan ”nätstrumpa” så hjälpte väninnan mig att undanröja tiotalet äckliga älgflugor från min rygg!!! 😮 De måste ha tagit sig in underifrån, där jackan slutar, jag har ett knytband där men man kan ju…
-
Jag har läst..
Det finns råttor överallt utom på Antarktis av Sara Beischer ”Jag såg dig i klassrummet innan. Ditt ansikte är det enda jag minns…Det finns olika sorter. Och jag har blivit riktigt bra på att nosa upp dem som tillhör mig.” Clara återvänder till Sandsgård, till de slitna hyreshusen där hon växte upp. Till modern med städjobbet, Lördagskrysset och Gekås-resorna. Till allt det som hon en gång lämnade. På perrongen ser hon honom. Christian Breken med råttorna. Han som vägrade anpassa sifg och kallades gränslös av de vuxna. Tillsammans upplevde de en tid av turbulens och frigörelse. Båda drevs de av en längtan bort. Och han försvann från staden, ut ur…











