Tom Hazard bär på en hemlighet. Av allt att döma är han en högst ordinär 41-åring, men han hari själva verket levt i århundraden.
Från den elisabetanska eran genom 1920-talets jazziga Paris till dagens London. Han har sett världen förändras så många gånger,men det enda han längtar efter är ett vanligt liv.
Som historielärare på en grundskola i London lär han ut det förflutna han själv en gång upplevt och nu anstränger sig för att tämja, då det alltid riskerar att hinna ikapp honom. Samtidigt försöker han komma över förlusten av sin sedan länge försvunna dotter.
Tom vet att han aldrig får glömma den viktigaste regeln för sådana som han, att inte förälska sig - men vad är egentligen ett liv utan kärlek värt?

Utdrag ur boken:
"Det föll mig in att människor inte levde bortom hundra för att de helt enkelt inte var gjorda för det. Psykologiskt, menar jag. Man liksom tog slut. Det fanns inte tillräckligt med själv för att fortsätta. Man blev för trött på sitt eget sinne. På livet som upprepade sig."

"Många av oss har alla materiella ting vi behöver, alltså måste marknadsföringen nu vädja till våra känslor. Vi måste fås att känna att vi behöver mer, vi måste vilja ha sådant som vi aldrig förut behövde. Vi ska fås att känna oss dåligt beresta om vi bara har besökt tio länder. Vi ska känna oss gamla om vi har en rynka. Känna oss fula om vi inte är fotoshoppade och filtrerade. Ingen jag kände på 1600-talet ville hitta sin inre miljardär. De ville bara leva tills de blev vuxna och i görligaste mån slippa löss."

Detta är en varmsinnad roman. Författaren målar människan i både ljus och mörker. Tanken är fascinerande, att leva flera hundra år...vilken önskedröm! Eller??? Det blir tidvis väldigt sorgligt.
Berättelsen ska filmatiseras med Benedict Cumberbatch i huvudrollen. Det förstår jag, för boken är som gjord för att bli en sagolik film med både svärta, humor och magi.