I en krigsgrav från första världskriget hittas en okänd soldat.
Ett välbevarat brev i hans ficka väcker journalisten Leahs nyfikenhet. Hon börjar nysta upp en gåtfull historia som leder henne hundra år bakåt i tiden.
England 1911. Albert Canning, en kyrkoherde med passion för spiritism, lever med sin unga hustru Hester i den sömniga byn Cold Ash Holt. Till prästgården anländer två personer och under sommaren förändras allt.
Tjänsteflickan Cat Morley, med sin revolutionära bakgrund och sitt egensinniga sätt, hittar snart en fristad i det lilla samhället. Ockultisten Robin Durrant lockas dit av rykten om övernaturliga väsen som sägs dansa på ängen nära prästgården. Durrant är charmig och vacker, med en förförisk dragningskraft. Vad ingen vet är att han har en helt egen agenda.
I takt med att sommarvärmen blir alltmer tryckande ökar dramatiken på prästgården. De heta känslorna driver fram mörka händelser som till slut är omöjliga att stoppa.

Utdrag ur boken:
"Hester slår irriterat med handen när en fluga kommer för nära. Hon tycker att deras håriga kroppar är oanständiga och äcklas av att de blir torra och hårda när de har dött, att de tillbringar sin sista stund i fönsterkarmarna och korsar sina borstiga ben som om de förväntade sig en slutgiltig välsignelse."

"Hur ska hon kunna förklara hur det är i Londons fattighus? Nästa månad har kanske Tess tynat bort helt. Hon kanske inte har dött, men hennes inre ljus har slocknat, oskulden har kvävts, livskraften har krossats som kronblad och utan att lämna efter sig någon vacker tavla. Cat har sett människor som blivit utköpta från fattighuset. Det enda som fanns kvar av dem var tomma skal. En ekande tomhet i blicken, förtvivlade skuggor."

Det är en mastig och diger läsning du har framför dig. Många bra komponenter och intressanta fakta om t.ex teosofi blandas hejvilt med romantiskt dravel.
Översättningen lämnar mycket övrigt att önska, krystat språk och många underliga formuleringar.
Trots att så mycket hinner hända så längtade jag faktiskt till upplösningen och bokens slut och det är väl inte ett särskilt positivt tecken..

Hur magen och tarmarna fungerar har långt större betydelse för hur vi mår än vad vi tidigare har trott. Många av våra välfärdssjukdomar orsakas av obalans i tarmfloran. Och kopplingen mellan hjärnan och tarmarna är central.
Den unga forskaren Giulia Enders beskriver matens väg genom kroppen utifrån de senaste vetenskapliga rönen och förklarar på ett underhållande sätt hur vi kan uppnå välbefinnande, åldras friskt och leva lyckligare.
En avväpnande, rolig och lärorik bok om vårt fantastiska tarmsystem.

Utdrag ur boken:
"Så fort de första minituggorna kommer fram till tunntarmen inträffar den första riktiga matsmältningen. Den brokiga tårtgröten kommer under resan genom denna slang att nästan helt försvinna i väggarna - ungefär som Harry Potter på perrong 9½. Tunntarmen hugger djärvt tag i tårtan. Den knådar ett ställe intensivt, hackar ut näringsgröten åt alla håll, pillar i den med sitt tarmludd och skjuter den fullständigt blandade gröten kraftfullt framåt. I mikroskop ser man att till och med det minsta tarmluddet hjälper till. Det rör sig upp och ner likt små trummande fötter. Allt, allt är i rörelse."

"Vi människor har sedan urminnes tider vetat det forskningen sakta börjar upptäcka: magkänslan påverkar i hög grad hur man mår. Vi är "skitskraja", "skiter på oss" när vi är rädda. "Får inte ur oss något" när vi inte får till det. Vi "sväljer" besvikelser, måste först "smälta" nederlag och det kan komma"surt efter". Är vi förälskade har vi "fjärilar i magen"

Jag har läst recensioner av denna humoristiskt skrivna faktabok och dessa varierar från ris till ros och tvärtom. Man klankar ner på översättningen och sättet att skriva. Man berömmer det digra materialet.
Själv tyckte jag det var överväldigande mängd fakta på varenda sida, mycket mastigt att ta till sig trots det lättsamma språket. Ändå smyger det sig in mycket medicinska termer och latin, och det blir spretigt och allomfattande och svårgripbart.
Vill du veta hur forskningen bedrivs så hittar du svaret här. Du kan få dig springmaskens historia till livs och du kan läsa om kökssvamparnas förbannelse.
Forskningen inom kopplingen mellan tarm och hjärna är ny och har eskalerat de senaste tio åren. Vi kommer säkert att få ta del av många rön närmaste tiden.
Jag hade viss nytta av bajsskolan, och även i stort hur arbetet i tarmen går till.
Eftersom jag själv har relativt stora problem med magen, bland annat avsaknad av matsmältningsenzym, så intresserar ämnet mig och då är det lätt att ta till sig vetenskapliga fakta.
För den som inte har några problem med mag-tarmkanalen vet jag inte hur kul läsningen skulle bli trots den lättsamma tonen.
Summa sumarum, för mycket fakta inpressat i texten för att en lekman skulle kunna tillgodogöra sig allt.
Men författaren brinner för sitt ämne och har säkert haft svårt att selektera i det digra materialet.
Att läsa boken en gång som jag har gjort blir mastigt, men att ha den stående hemma i bokhyllan så man kan plocka fram den när man vill läsa fakta skulle vara en bättre lösning.