När 8-årige Duraid sticker ner handen i det decemberkalla vattnet utanför Gotlands östkust möter han Sverige för första gången.
Det är vackert, stolt och avvisande. Tillsammans med sin familj har han överlevt den livsfarliga färden i en liten fiskebåt över ett stormande Östersjön. Men den största utmaningen ligger framför dem.
Bakom sig i Bagdad har familjen lämnat en välbärgad tillvaro för ett liv som invandrad underklass i Stockholms förorter.
Fadern - en av Iraks skickligaste guldsmeder - får aldrig in en fot på arbetsmarknaden, modern lider svårt av sin ensamhet, och hos den unge Duraid växer hatet.

Duraid skriver en ärlig, rasande och sårbar berättelse om Sverige. Om hur en familj påverkas av att tvingas fly, och vad det innebär att börja om som främlingar i ett land utan dofter.

Utdrag ur boken:
"Jag ville inte lämna Irak. Jag älskade stunderna i guldsouqen, marknaden där pappa hade sina butiker. Jag älskade när vi fick besök av våra släktingar. Jag älskade våra bingokvällar under bar natthimmel. Jag älskade vintern. Jag älskade dofterna av regn, kikärtor, favabönor, jord, myskparfym, nybakat bröd och apelsin. Jag älskade Bagdads varje sten, varje sandkorn. Alla gatuförsäljare, restauranger, konditorier, musikaffärer, rondeller, broar och trottoarer."

"Integrerad, som jag ser det, betyder någon som inte bråkar, som inte är för högljudd, som inte blir kränkt av rasism, som aldrig klagar eller anklagar. Integrerad är den som lär sig att svälja skit, som offrar sig själv. Som byter värderingar, ideal och åsikter för att passa in."

"I våra förorter bor alla sorter. Här finns vägglöss, mal, gråsuggor, larver och silverfiskar i slitna hyreshus. Här bor människor som överlevt sånt som andra bara läst om: krig, tortyr, massakrer, utplånade familjer, sönderbombade hus, slaktade barn, massmord och flykt. I andra lägenheter bor soldater och krigsförbrytare. Saddams generaler och bosniska slaktare. Också knegare, hantverkare, artister, poeter, pizzabagare, journalister, politiker, nattvandrare, lärare, doktorander, domare, jurister, moderater och socialdemokrater. Det här är Sverige. Höga som husen är våra ambitioner."

Det här är en viktig bok. Författaren kom hit redan på 90-talet, han har tjugo års erfarenhet av utanförskap, han är journalist och kan sätta ord på sina tankar och berätta ärligt hur det är att fly och hamna i ett nytt land, helt olikt allt man tidigare upplevt.
Genom att läsa denna berättelse ökar du förståelsen för alla de flyktingar som nu, tjugo år senare, flyr sina sönderbombade hemländer. Det ökar förståelsen för komplexiteten i en människa.
Den öppnar också våra ögon för vilken utmaning vi står inför när vi ska försöka integrera alla nya människor från ett flertal länder med olika kultur, tradition, språk, religion och världsbild.
Men, den här boken bevisar också att innerst inne är vi alla lika, vi är bara människor...